– i datakommunikation och radiokommunikation: anordning som skickar ett meddelande vidare oförändrat. – Se också öppet relä;
– i reglerteknik: strömbrytare eller omkopplare som slås av och på av en elektrisk impuls. I ett relä är det en mekanisk anordning som byter läge så att strömmen leds en annan väg (eller bryts), men i en transistor eller ett radiorör är det materians förmåga att leda elektricitet som förändras – ingen materia behöver flyttas. Ett relä kan i princip användas på samma sätt som en transistor eller ett radiorör, men det är mycket långsammare. Några av de första datorerna, till exempel Mark I† och BARK†, använde reläer.
inom elektronisk kommunikation: de radiofrekvenser som används för informationsöverföring. Det omfattar radiofrekvenser som används för radio, tv, kommunikationsradio, mobiltelefoni och trådlösa nätverk. – Se också spektrumförvaltning. – I allmän bemärkelse är spektrum en kontinuerlig följd av frekvenser: regnbågen är ett spektrum av synliga elektromagnetiska frekvenser – färger. – I ännu mer allmän betydelse används det om något som förekommer i högre eller lägre grad, till exempel autismspektrum. – På engelska: spectrum.
Den franska matematikern Henri Poincaré beskrev grunderna i kaosteori för mer än hundra år sedan.
läran om ett slags till synes oförutsägbara matematiska och fysiska fenomen, kaos. – Teorin bygger på upptäckten att vissa matematiska modeller av verkligheten ger resultat med svängningar och skiftningar som verkar vara slumpmässiga, trots att de i princip är beräkningsbara. Dessa matematiska modeller har tillämpning på fysiska fenomen. – Kaosteori ger användbara matematiska modeller av företeelser från väder och hjärtflimmer till droppande vattenkranar. Typiskt för kaosteorin är att små orsaker kan få stora verkningar (fjärilseffekten). Man kan därför i kaotiska system inte förutsäga vilken skillnad en liten förändring ger: man måste räkna ut det i varje enskilt fall. Det går inte att intrapolera och extrapolera. – De företeelser som kaosteorin passar in på har ett förutsägbart beteende i stora drag, men inte i detaljer. Vädret dag för dag är till exempel kaotiskt, men klimatet är förutsägbart (sommaren är varje år varmare än vintern). – Kaosteori blev på 1980‑talet en modevetenskap, men bör trots det tas seriöst. Den föregreps av den franska matematikern Henri Poincaré (1854—1912, se Wikipedia), men utgår närmast från den amerikanska meteorologen Edward Lorenz† (mer under hans namn). Nobelpristagaren Ilya Prigogine(1917—2003, länk) var en av de första som såg kaosteorins möjligheter. – Läs gärna boken Kaos av amerikanen James Gleick(länk), på svenska 1988. – På engelska: chaos theory.
varumärke för hårt och lätt glas som bland annat används i ApplesiPhone. Det tillverkas av amerikanska Corning(länk). Kallas för ”gorillaglas” på svenska.
Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.
kortform av buckminsterfullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sexkantiga mönster, som hönsnät. – Fullerener kan vara formade som bollar (buckyballs), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som sömmarna på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att enskilda molekyler kan ses i mikroskop. Fullerener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyertspennor) är till exempel massor av lager av grafen. Buckytuber förekommer i vanligt sot. Men fullerener upptäcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobelpriset i kemi (länk). – Fullerenerna har lovande egenskaper: de är extremt hållbara, leder elektricitet bra och snabbt, väger lite och kan, om man tillsätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det experimenteras med att använda dem som elektroniska komponenter, i bildskärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbestfibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är uppkallade efter den amerikanska arkitekten Buckminster Fuller(se Wikipedia), som konstruerade en klotliknande byggnad, den geodesiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.
en teknik som använder elektronernas spinn för lagring och behandling av data. Kallas också för spinnelektronik. – Spinntronik förutsätter att man ställer in spinnet i ett antal elektroner, eller snarare i elektronerna i ett antal atomer – det går nämligen inte att hantera elektroner i samma atom var för sig. Sedan kan atomerna fungera som filter: de släpper fram elektroner med samma spinn, men stoppar elektroner med fel spinn. Spinntronik används redan i läshuvuden för hårddiskar. (Läs också om MRAM.) Nästa steg är att tillverka ett slags transistorer med spinntronik: de skulle släppa igenom eller stoppa strömmar beroende på spinnet. Sådana transistorer kan göras mindre och mer strömsnåla än vad som är möjligt med vanliga halvledare. Slutligen finns möjligheten att konstruera så kallade kvantdatorer med spinntronik. – På engelska: spintronics.
– den egenskap hos elektroner som används i spinntronik. – Spinn är en egenskap som gör att elektroner dras antingen till norra eller södra polen i ett magnetfält. Det finns inga mellanlägen. De två ”riktningarna” på spinnet kallas för ”upp” och ”ner”. – Ordet spinn ska inte tolkas bokstavligt: elektroner roterar inte, och de har inget som kan jämföras med en rotationsaxel. – Upp- och nerspinn är normalt jämnt fördelat mellan elektronerna, så de två sorterna tar ut varandra och spinnet märks då inte (man har ju normalt att göra med många elektroner samtidigt). Men med speciella metoder går det att separera elektroner med olika spinn;
– även: snurr – påverkan av pressen och den allmänna opinionen genom främst indirekta metoder – genom åsikter och kommentarer som verkar komma från annat håll, inte från den verkliga upphovspersonen. Spinn kan också vara avledande av uppmärksamheten från missförhållanden och skandaler, spridande av motinformation genom omvägar eller att man krälar i stoftet (”gör en pudel”); – spin doctor – spinndoktor, snurrdoktor– pr‑expert som är skicklig på att skapa spinn; zen spin – att skapa spinn genom att inte göra något alls: ”låta det blåsa över”. – Läs också om buzz och disinfotainment.
elektriskt och magnetiskt fält som finns runt alla föremål som det passerar elektrisk ström igenom. Ska inte förväxlas med elektromagnetisk strålning. – Ett elektromagnetiskt fält är en kombination av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. (Ett fält är i fysiken ett område där en viss egenskap är mätbar i varje punkt. Fält kan, till skillnad från strålning, vara stillastående.) – I vardagslivet märks elektriska fält genom att de får små partiklar, som damm, att röra sig. Mascaran som efter några timmar hamnade på bildskärmar av äldre typ är ett exempel. Det magnetiska fältet fungerar som en magnet, och påverkar bland annat järn. Det är relativt enkelt att avskärma det elektriska fältet, men inte det magnetiska fältet. Det finns säkerhetsbestämmelser (extern länk) för starka magnetiska fält, till exempel de som uppstår runt kraftledningar. Det finns även farhågor att svaga magnetiska fält, till exempel från mobiltelefoner, kan orsaka skador på människor.
ljus och radiovågor är de mest kända formerna av elektromagnetisk strålning. Andra former av elektromagnetisk strålning är mikrovågor, röntgenstrålning och radioaktiv strålning. – Elektromagnetisk strålning överför energi som realiseras som ljus, värme eller elektrisk ström. Elektromagnetisk strålning ska inte förväxlas med elektromagnetiska fält, även om de två fenomenen hör ihop. – Elektromagnetisk strålning uppstår när elektroner ändrar hastighet eller riktning. Det uppstår till exempel i växelströmsledningar. Strålningen, som mäts i hertz, överför energi med ljusets hastighet. – De flesta formerna av elektromagnetisk strålning på jordytan är oskadliga i vanligt förekommande doser, och vi märker dem som ljus eller värme. Det finns dock farhågor om att även omärkliga doser av mikrovågor, till exempel från mobiltelefoner, kan skada människor. – Till den elektromagnetiska strålningen räknas även så kallad joniserande strålning, alltså röntgenstrålning och radioaktiv strålning, som även i små doser är skadlig för människor. Sådan strålning ska inte förväxlas med strålningen från vanliga elektriska och elektroniska apparater. – Läs mer på Strålskyddsinstitutets webbsidor: länk.
elektrisk kabel som är konstruerad för att inte störa annan elektrisk utrustning och inte heller bli störd av elektriska signaler utifrån. Används som antennkabel för radio och tv, för mätutrustning och ibland i datorteknik (jämför med partvinnad kabel och folieskärmad kabel). Koaxialkablar har en inre koppartråd, kärnan, som leder den elektriska strömmen. Den är omgiven av isolering, och isoleringen är i sin tur omgiven av flätade trådar av koppar (en ”strumpa”) som fungerar som skärm. Runt detta finns ytterligare isolering. Skärmen är kopplad till jord. – Det fungerar så här: När ström rör sig i en elektrisk ledning uppstår alltid ett elektromagnetiskt fält. Det är ett slags radiovågor som kan störa andra elektriska anordningar, men i en koaxialkabel kommer det elektromagnetiska fältet inte längre än till skärmen. Fältets energi går åt till att sätta elektronerna i skärmen i rörelse, och de försvinner i jorden utan att ställa till störningar. På samma sätt kan en signal i en elektrisk ledning störas av elektromagnetiska fält utifrån, men sådana störningar absorberas också av koaxialkabelns skärm. Störningsfriheten blir aldrig hundraprocentig, men tillräckligt bra för det mesta. – Benämningen koaxial betyder som har samma axel. Förkortas ofta koax. Ett koaxnät är ett datanät av koaxialkablar. – På engelska: coaxial cable.
