Kategori: generationer

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om generationer av människor och generationer av teknik, i synnerhet mobiltelefoni. Kategorin generationer har underavdelningarna demografi och mobilgenerationer.

3g

tredje generationens mobiltelefoni. – 3g är telefoni med digitala mobiltelefoner som har snabb dataöverföring (bredband), och som kan ta emot tal, e‑post, webb­­sidor, bilder och rörliga bilder. 3g infördes i europeiska länder med början 2001. 3g-nätet kommer att avvecklas i Europa under 2020-talet. – IDG:s artiklar om 3g: länk. – Se också CDMA 2000, WCDMA och Digital 450. – Om generationer av mobil­­tele­foner, se mobiltelefon.

[mobilgenerationer] [mobilt] [telefoni] [ändrad 30 september 2021]

mobiltelefon

(cellphone, cell phone, cellular phone, mobile phone) – trådlös telefon som kan användas i ett stort område i större delen av ett eller flera länder, eller i hela världen, och som kan användas för telefoni även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg.

  • – Smarta mobiler är mobiltele­foner som kan hantera e‑post och webbsidor samt köra program (appar) som an­vänd­aren installerar;
  • – Funktionstelefoner har en del funk­tioner utöver de grund­lägg­ande, till exempel kamera, spel och musikspelare;
  • – Ringtelefoner är de enklaste mobil­tele­fon­erna som klarar telefonsamtal och SMS, och har ett fåtal förinstal­le­rade program, som telefonbok och kalender.

– Generationer: Mobiltelefonerna delas in i generationer. Generationsnumre­n 1—2 har tillkom­mit i efterhand, och ge­ne­ra­tion 0 har num­re­rats i dubbel efter­hand:

  • – Generation 0 kom på 1950‑talet. Tele­fon­er­na och sändar- / mottagarutrust­ningen var per­ma­nent inbyggda i bilar;
  • – Generation 1, NMT, togs i drift på 1980‑talet och var analog;
  • – Generation 2, GSM var det första digitala mobiltelefonsystemet, och kom på 1990-talet;
  • – 2,5g var en skämtsam beteckning på GPRS och liknande tekniker som gjorde GSM‑nätet snabbare;
  • – 3g kom i början av 00‑talet och gav möj­lig­het att över­föra webb­sidor med accep­tabel hastig­het. Det var den första ge­ne­ra­tionen som kallades för gene­ra­tion från början;
  • – 3,5g är, liksom 2,5g, en skämtsam beteckning på vidare­ut­veck­lingar av 3g;
  • – 4g kom igång i slutet av 00‑talet och klarar till exempel videokonferenser;
  • – 5g är på väg att bli verklighet i slutet av 2010‑talet. Det är ett system med mycket hög band­bredd, men också med kort räck­vidd. Det kommer att kräva särskilda bas­stationer inomhus.
  • – se också 6g.

– Alla generationer utom generation noll är cell­base­rade, det vill säga att radio­signal­erna till tele­fon­erna för­medlas av ett nät av bas­sta­tioner som, var för sig, har be­gränsad räckvidd. Nätet måste alltså i varje ögon­blick veta var varje mobil­tele­fon befinner sig och också kunna hantera över­läm­ning av på­gå­ende samtal (handover) från en bas­station till en annan.

[it-historia] [mobilgenerationer] [mobiltelefoner] [ändrad 19 februari 2022]

webb 2.0

(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utveck­lingar räknas till webb 2.0:

  1. – webbaserade program som körs i webbläsare ersätter program som är installerade på användarens dator. (Se också rich internet application och software-as-a-service);
  2. – användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhanda­hålls av webb­företag, ofta gratis;
  3. – användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webb­sidor, de lägger till, kommen­terar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
  4. – användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)

– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcom­bubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara till­handa­hålla program på webben (som webbaserade e‑post­­program). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutveck­lingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webb­sidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax för­knippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty (länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.

[generationer] [webben] [ändrad 7 mars 2022]

4g

  1. – fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb data­­över­­föring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta band­bredd på mellan 100 mega­bit och en giga­bit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 mega­bit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlig­­het att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv sam­tidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-tele­fon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g). – 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varu­­märke och LTE (LTE advanced) är den bakom­­liggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har ut­vecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella tele­unionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknads­­föras som 4g. Jäm­för med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefon­­generationer, se mobil­telefon;
  2. – metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.

[mobilgenerationer] [mobilt] [programmering] [ändrad 22 maj 2018]