trilaterering

fastställande av en plats position med ledning av avståndet till tre kända platser. – Om man vet att man befinner sig på kända avstånd från tre punkter på kartan kan man lätt räkna ut var på kartan man befinner sig. Hur exakt det blir beror på hur exakt man kan mäta avståndet till de tre punkterna. Om man kan mäta avståndet till fyra eller ännu fler platser med känd position ökar preci­sionen. – Trilaterering används bland annat för positionsbestämning med GPS. Då fastställer GPS‑mottagaren avståndet till (minst) tre GPS‑satelliter genom att jämföra de tidsangivelser som de skickar. (Tidsangivelserna är så precisa att de, trots att de färdas med ljusets hastighet, ändå hinner bli några mikrosekunder fel innan de når jordytan. Med ledning av avvikelsens stor­lek kan GPS‑mottagaren beräkna avståndet till satelliten.) Om GPS‑mottagaren har kontakt med tre satelliter kan den fastställa sin plats på kartan. Om den har kontakt med fyra satelliter kan den också fastställa sin höjd över havet. – På engelska: trilateration. – Observera: Trilaterering förväxlas ibland med triangulering, men det är något annat, nämligen att fastställa avståndet till en plats med ledning av vinklarna från (minst) två kända platser.

[utomhusnavigering] [ändrad 1 maj 2022]

geotaggning

(geotagging) – komplettering av digital information med dold information (taggar) som gör att man lätt kan hitta platserna på digitala kartor. Exempel är digital­kameror med inbyggd GPS-mot­tagare: varje bild förses automatiskt med information om var bilden togs (geo­grafiska koordi­nater). Närmare beskrivning finns i Wikipedia. – Se också platsbaserad tjänst.

[geo] [ändrad 6 augusti 2017]

geoslaveri

övervakning och styrning av medborgarna med GPS. – Eftersom det finns inbyggd GPS, eller andra tekniker för positionsbestämning, i smarta mobiler och annat som vi bär på oss kan myndig­heter och andra makthavare hålla reda på var vi är och var vi har varit. Det finns också tekniker för att se till att vi håller oss inom ett avgränsat område eller för att hindra oss från att besöka vissa områden. – Ordet, på engelska geoslavery, myntades 2003 av forskarna Jerome Dobson (länk) och Peter Fisher† (19552014) i artikeln Geoslavery (länk). – Se också geo­blockering, IOPS (betydelse 2) och positionsintegritet.

[geo] [övervakning] [ändrad 9 oktober 2022]

geoblockering

  1. – geografisk begränsning av var en mobil­telefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobil­telefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positions­bestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
  2. – se geostaket (virtuellt staket);
  3. – hinder för användare från vissa geo­grafiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
    • censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internet­ridån;
    • – motiverat av upphovs­rätt. Företag som tillhanda­håller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.

– Geo­block­ering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.

– Geo­block­ering var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.

[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]

plotter

  1. pennplotter – ett slags skrivare som skriver ut vektoriserade bilder med pennor monterade på rörliga armar. Konstruktionen gör att streck och kurvor kan ritas som obrutna linjer;
  2. bläckskrivare eller annan skrivare för stora pappersformat. Till exempel A3. Sådana skrivare kallas ofta för plottrar, men de bilder som de skriver ut är punktmönster. De är alltså inte plottrar i betydelsen pennplottrar;
  3. sjökortsplotter – speciell dator för visning av elektroniska sjökort med angivande av båtens kurs. (Här är plotter en sjöfarts­term som inte har något med skrivare att göra.)

[skrivare] [utomhusnavigering] [ändrad 27 januari 2015]

ICBM

ICBM address – skämtsamt för geografisk adress som hör ihop med en webbadress, angiven som longitud och latitud med hög exakt­het. Förkortningen ICBM står för inter­continental ballistic missile. ICBM‑adressen är alltså den plats som man ska rikta den interkontinentala ballistiska missilen mot. Kallas också för missiladress. Ut­trycket användes först på Usenet innan Google Maps gjorde skämtet överspelat.

[förkortningar på I] [it-humor] [utomhusnavigering] [ändrad 26 juni 2020]

whereware

skämtsam beteckning på tekniker som håller reda på och visar var människor finns, till exempel med hjälp av GPS eller mobil­telefoni­teknik.

[geo] [-ware] [ändrad 22 januari 2015]

Yik Yak

ett nerlagt nätverk och en app för att skicka anonyma meddelanden till alla Yik Yak-användare i närheten. Den upphörde definitivt att fungera den 5 maj 2017. – Meddelanden i Yik Yak adresserades inte till bestämda personer, utan nådde alla användare i närheten. – Ett meddelande kallades för ett yak. Gränsen för publicering gick ungefär 2,5 kilometer från användarens position. Yik Yak använde en teknik, geoblockering, för att göra tjänsten oanvändbar på platser som låg- och mellanstadieskolor. Detta för att förhindra att Yik Yak användes för nätmobbning. Men Yik Yak fick ändå kritik för att det användes av mobbare. – Yik Yak lanserades i november 2013, och fick först stor spridning, men dess popularitet avtog och företaget råkade i ekonomiska svårigheter, vilket i april 2017 ledde till beslut om nerläggning. – Läs också om After School, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret och Whisper samt om Rethink och Fulfiltret, program som motverkar nät­mobb­ning.

[appar] [dold identitet] [geo] [nerlagt] [sociala medier] [ändrad 11 maj 2017]