grafikprocessor

(graphics processing unit, GPU, även visual processing unit, VPU)pro­ces­sor som är kon­stru­erad för att rita rörliga bilder på dator­skärmen (se rendering) snabbt och med hög kvalitet. – Alla person­datorer har mer eller mindre avan­ce­rade kretsar för behandling av det som ska visas på bildskärmen, men speciella grafik­pro­ces­sorer an­vänds för tillämp­ningar med höga krav, som film och dator­spel. De monteras ofta in i efter­hand på ett särskilt grafikkort. Grafik­pro­ces­sorn tar då över be­ar­bet­ning av grafiken från datorns inbyggda kretsar. – Grafikprocessorer an­vänds för dator­spel med höga krav på hante­ring av rörliga bilder och för datoranimering. – Grafikpro­ces­sorer är i grunden kraft­fulla processorer för flyttals‑beräkningar. De är konstruerade för pa­rallell bearbet­ning av data (en proces­sor kan utföra flera beräkningar sam­tidigt), vilket har lett till att de faktiskt är bättre än vanliga proces­sorer för vissa typer av be­räk­ningar som inte handlar om grafik. (Se OpenCL.) – Se också APU (accelerated processing unit).

[datoranimering] [grafik] [processorer] [spel] [ändrad 15 juni 2017]

OpenGL

(Open graphics library) – en standard för krävande datorgrafik i två och tre dimensioner. – OpenGL lanserades 1992 av Silicon Graphics (senare SGI), men många andra tillverkare använder eller har använt OpenGL. OpenGL kan användas på många olika dator­typer och operativsystem. Den senaste versionen av OpenGL är från 2017. – Sedan 2006 för­valtas OpenGL‑standarden av the Khronos group, se opengl.org. – Läs också om OpenAL, OpenCL och WebGL. – Med tanke på att OpenGL har en historia som går tillbaka till 1992 anser många att det är dags för en helt ny standard för datorgrafik, och har därför utvecklat Vulkan, som inte är kompa­tibelt med OpenGL. – Apple avråder sedan 2018 utvecklare från att använda OpenGL och rekommenderar i stället sitt eget system Metal.

[grafik] [standarder] [ändrad 31 oktober 2019]

additiv färgblandning

den färgblandning som används i bild­skärmar och i tv‑apparater. Röda, gröna och blå ljus­strålar be­lyser en vit yta så att alla andra färger upp­står. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, sub­traktiv färg­blandning. Svart får man av bak­grunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färg­blandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bild­skärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punkt­mönster, men på normalt av­stånd upp­fattar syn­sinnet det som att färgerna blandas. I gammal­dags ”kemisk” diafilm och bio­film an­vänds också additiv färgblandning.

[bildbehandling] [foto] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]

 

desktop publishing

(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller ori­gi­nal­are sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker† för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laser­skrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryck­e­ri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allena­rådande sättet att fram­ställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit själv­klart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.

[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]

sprite

i datorgrafik, i synnerhet för datorspel: en figur som kan flyttas runt på bildskärmen, oberoende av resten av grafiken. Typiskt är att en sprite är en stillbild: rörelser markeras genom att man byter ut spriten mot en annan stillbild som markerar gång, springande eller annan rörelse. De äldsta datorspelen använde sprites. Att programmera med sprites förenklar arbetet och sparar processorkraft. Särskild svensk term saknas. Eventuellt kan man kalla sprites för blockfigurer. – Ordet: Sprite är engelska för vattennymf eller spöke.

[grafik] [spel] [ändrad 8 november 2017]

Gapminder

svensk stiftelse som sprider information om global utveckling med hjälp av grafisk presentation av data. Gapminder sålde 2007 programmet Trendalyzer till Google. Stiftelsen grundades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling (1948-2017). Programmet Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling, men blev känt genom Hans Roslings föredrag. – Se gapminder.org.

[grafik] [världsförbättring] [ändrad 6 november 2017]

färgdiagram

(heatmap) – diagram där värden representeras av färger. – Färgerna används ofta som komplement till diagrammets x- och y‑axel för att visa ett tredje värde. Diagrammet kan också vara en riktig karta eller annan avbildning av ett fysiskt objekt där färgerna har en särskiljande betydelse. – Den engelska termen heatmap beskrev ursprungligen bilderna från en värmekamera, men har sedan början av 1990‑talet även använts om alla slags diagram med färg. Liksom den svenska direktöversättningen värmekarta är problemet med heatmap att det kan misstolkas – färgerna har ju oftast inget med temperatur att göra.

[grafik] [ändrad 2 maj 2018]

GIF

Graphics interchange format – ett vanligt format för komprimerade bildfiler. Det används för punktuppbyggda bilder, alltså bilder som beskrivs bildpunkt (pixel) för bildpunkt. – GIF‑formatet är ett av de äldsta formaten för bildfiler. Det är baserat på LZW‑algoritmen, som Unisys (unisys.com) patenterade 1985. Under några år hävdade Unisys att alla program som användes för att komprimera och packa upp GIF‑filer krävde tillstånd, och eventuellt också avgift, från Unisys. Detta var dödfött, men stimulerade utveck­ling­en av andra, fria bildformat som PNG. Tvisten om patentet är överspelad, eftersom patentet har gått ut; GIF‑formatet används fortfarande flit­igt. – GIF utsågs, något oväntat, till Årets ord 2012 av Oxford American Dictionary (länk). – Observera att när man på 2010‑talet talar om GIF‑bilder menar man ofta rörliga GIF‑bilder (animerade GIF‑bilder), alltså enkla rör­liga bilder i GIF-format. – Se också cinemagraf och reaction GIF. – Läs om GIF:s historia i artikeln ”Long live the GIF” från Popular Mechanics från 2019.

[filformat] [förkortningar på G] [grafik] [rörliga bilder] [ändrad 1 november 2019]