karpaltunnelsyndrom

smärta eller domningar i handen på grund av att en nerv har kommit i kläm i karpal­tunneln. – Karpaltunnelsyndrom är en vanlig skada bland personer som arbetar mycket med datorer eller med kassaapparater. Men det uppstår också hos andra. – Karpaltunneln är en trång passage i handleden där bland annat en nerv passerar. Den uppåt­vinklade handställning som lätt uppstår vid tangentbordsarbete gör passagen ännu trängre, vilket kan leda till att nerven kommer i kläm. Det leder i sin tur till smärta eller domningar. – Karpaltunnelsyndrom kan förebyggas genom en lämplig arbetsställning, till exempel ett underlag för hand­leden och genom att man använder styrplatta i stället för mus. Det kan också avhjälpas med en enkel operation som vidgar karpaltunneln. – Karpaltunnelsyndrom räknas som en belastningsskada. – På engelska: carpal tunnel syndrome, en typ av repetitive strain injury.

[it-relaterade hälsoproblem] [ändrad 30 november 2019]

musarm

allmän beteckning på kroppsliga besvär som orsakas av musanvändning. Det kan vara värk och stel­het i fingrar, händer, armar, särskilt i armbågen (så kallad tennisarmbåge), axlar och nacke. Det brukar uppträda på samma sida som den arm som man manövrerar musen med. – Musarm före­byggs genom att man undviker att använda mus och i stället använder styrplatta eller något liknande. Man kan också se till att ha musen framför sig, mellan datorn och magen – inte vid sidan av tangentbordet. Det är också viktigt att resa sig från arbetsplatsen och sträcka på sig ofta. – Behandling är massage, sjukgymnastik och antiinflammatoriska medel. – På engelska kallas musarm ibland för computer mouse fatigue, men ofta används bara det övergripande begreppet repetitive strain injury, RSI eller, mer precist, mechanical onset repetitive strain injury. – Se belastningsskada och Internationella musarmsdagen.

[belastningsskador] [ändrad 24 september 2018]

belastningsskada

kroppslig skada som or­sakas av upp­repade likartade rörelser. – Rörelserna i sig be­höver inte vara skadliga eller ens ansträngande: det är repetitionen som sliter. – Skillnaden mellan belastningsskador och förslitningsskador är oskarp. Ibland används orden som synonymer. I andra fall talar man om belastningsskada när muskler, nerver, senor och ligament drabbas, men om förslitningsskada när brosket i lederna är utslitet. – På engelska: repetitive strain injury, RSI, även: mechanical onset repetitive strain injury, MORSI.

[belastningsskador] [ändrad 30 augusti 2021]

användbarhet

svensk term för usability. – Användbarhet är en önsk­värd egen­skap hos datorer, program, användargränssnitt och andra verktyg och föremål. Användbarheten är hög om det är lätt att för­stå

  • – vad något ska an­vändas till;
  • – hur man gör;
  • – samt lätt att göra det.

– På engelska är det skillnad mellan use­ful­ness (nytta) och usability (god form och funktion), men på svenska har vi användbarhet i båda betydelserna. – Användbar­het är ett forskningsfält inom industridesign och människa‑dator‑interaktion. – Se också användarvänlig och affordance samt Världsanvändbarhetsdagen­.

[användargränssnitt] [ändrad 25 augusti 2020]

social överbelastning

(social overload) – för många med­delanden från kontakterna i sociala medier. – Ut­­trycket an­­sluter till informationsöverbelastning (information overload), men beskriver ett över­­mått av med­delanden och önskemål från kontakter i sociala medier som Face­book och LinkedIn. Det kan gälla meddelanden, nya kontakter, inbjudningar att vara med i olika grupper, foton, videor och musik som användaren uppmanas att lyssna på, spel och tester som man ska ta. Användaren kan bli stressad av känslan av att inte hinna med allt. (Se också FOMO och SMFS.) Hon kan vara rädd för att verka oartig om hon bara struntar i inkommande meddelanden från kontakter i hennes sociala nät­verk. – Se också inter­net­beroende.

[it-liv] [sociala medier] [stress] [ändrad 16 juli 2017]