cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]

informationsöverbelastning

(information overload) – stress på grund av för mycket information. – Den drabbade har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter därför att hon har svårt att överblicka, utvärdera och ta till sig all information som är tillgänglig. En stor del av hennes tid kan gå åt till att gå igenom, sortera och kasta e‑post och inlägg på sociala medier, varav det mesta saknar betydelse för henne. – Uttrycket informationsöverbelastning blev vanligt på 1990‑talet när inter­net blev allmänt tillgängligt. Man talar också om information pollution och info‑obesity, även stavat infobesity. – Se också internetberoende.

[stress] [ändrad 10 februari 2021]

Camp Grounded

ett digitalfritt sommarläger i Kalifornien för vuxna. – På Camp Grounded får man inte ha med datorer, mobil­­telefoner, spelkonsoler, digital­kameror eller något annat digitalt. Detta kallas för digital detox. – Aktiviteterna på lägret är ungefär samma som på sommar­läger för barn och ung­domar. – Camp Grounded startade 2013 men upphörde 2017 efter initiativtagaren Levi Felix död. Verksamheten ska ha återupptagits sommaren 2020, men tycks ha legat nere efter det. – Se organisationen Digital Detox webbsidor. – Grounded kan dels be­tyda (att ha) utegångsförbud – to be grounded, dels (att ha) fötterna på jorden. – Se också JOMO samt black hole resort, internetberoende, Nophone, to offline, social överbelastning och Walden zone.

[digitalfritt] [kuriosa] [ändrad 13 februari 2023]

internetberoende

(internet addiction disorder, IAD, eller bara internet addiction) – sjukligt användande av inter­net. Det råder oenig­­het bland läkare ifall detta ska räknas som en verklig diagnos. – Det har be­­skrivits som en form av bristande impuls­­kontroll som påminner om spelberoende. I början av 2012 upp­gav kinesiska forskare att de hade upp­täckt av­­vikelser i den vita hjärnsubstansen hos ungdomar som hade klassats som internetberoende. Avvikelserna på­­minde om skadorna vid alkohol- och narkotikamiss­­bruk. – Uttrycket inter­net addiction disorder användes första gången 1995 i en parodisk artikel (ej längre tillgänglig) av läkaren Ivan Goldberg (1934—2013 – se denna länk). Termen kom snart att användas i all­­var­ligt menade texter. Engelsmannen Mark Griffiths (länk) skrev 1996 den första seriösa vetenskapliga artikeln om internetbero­ende, se denna länk. – I standardför­teckningen över psykiatriska diagnoser, DSM (se Wikipedia), nämns inter­­net addiction disorder i 2013 års upp­laga, men bara i appendix. Att det står i appendix betyder att fenomenet upp­­märk­­sammas, men att det anses kräva mer forskning. – Ibland används på engelska benämningen problematic internet use, förkortat PIU. – Se också internet addiction test. – Se också social överbelastning.

[beroende] [ändrad 21 augusti 2020]

attention deficit trait

(ADT) – minskad effektivitet orsakat av övermått av information. – E‑post, telefonsamtal, sociala medier och andra distraktioner gör att man inte kan koncentrera sig på det man ska göra. – Benämningen lanserades 2006 av den amerikanska psyk­iatern Edward Hallowell (drhallowell.com) i boken Crazy­­­Busy (länk). Benämningen ADT an­spelar på ADHD och ADD, men Hallowell anser inte att ADT är ett sjukdomstillstånd, utan snarare ett stressbeteende. – Se också internetberoende och social överbe­last­ning.

[arbetsmiljö] [stress] [ändrad 10 december 2019]

infomani

(infomania) – ett stress­liknande tillstånd där man hela tiden väntar på telefonsamtal, e‑post eller SMS. Man är också inställd på att svara omedelbart. – Info­­mani påstås leda till att intelligenskvoten går ner med ungefär tio enheter så länge tillståndet varar. – Uttrycket har använts i allmän betydelse åtminstone sedan 1984, då det gjordes känt av Elizabeth Ferrarini i hennes bok Con­fessions of an info­maniac. Det fick mer spridning när psykologen Glenn Wilson (länk) 2005 gjorde en undersökning av fenomenet på uppdrag av dåvarande Hewlett‑Packard†. Undersökningen fick hård kritik, och Glenn Wilson har senare beklagat att den fick så stor publicitet. Hewlett‑Packard tog senare bort rapporten från sin webbplats. – Se också artikel från BBC (länk).

[stress] [ändrad 22 oktober 2017]