– se blickspårning.
Kategori: psykologi
beteendedesign ⇢
dopaminfasta
en trend 2019: undvikande av alla former av yttre stimulans under en tid för att minska kroppens produktion av dopamin. – Dopamin är en signalsubstans som kroppen utsöndrar när vi upplever något som vi gillar: något vi ser, hör, känner, äter… Det kan kallas för en belöningssubstans. Mer exakt utsöndras dopamin när vi förväntar oss något vi önskar. Tanken bakom dopaminfasta är att vi är överstimulerade och producerar dopamin hela tiden: datorer, mobiler och internet har lärt oss att förvänta oss ett ständigt flöde av intryck, och vi blir besvikna om det upphör. Dopaminfasta innebär att man stänger av mobil, dator, radio, tv, musik, film och umgänge under en tid. Det är tänkt att nollställa dopaminproduktionen så att vi sedan kan uppskatta det som verkligen är viktigt för oss. Huruvida detta fungerar är omstritt. Det anknyter till religiösa och andliga praktiker där man drar sig tillbaka från världen, dock inte med samma motivering. Dopaminfasta är en trend i Silicon Valley 2019. – På engelska: dopamine fasting.
[digitalfritt] [psykologi] [trender] [20 november 2019]
information foraging
informationsletande – beteckning på hur människor letar efter information på internet. Det gäller i synnerhet hur de bedömer tillgängliga möjliga källor till användbar information: är det värt besväret att klicka på den här länken för att eventuellt få veta mer, eller ska jag försöka någon annan stans? Forskare talar om vinstkvoten (rate of gain). Vinstkvoten är värdet av informationen delat med kostnaden (tid och besvär, eventuellt också pengar) för att anskaffa informationen. – Teorin om informationsletande utvecklades på 1990‑talet av de amerikanska forskarna Peter Pirolli (peterpirolli.com) och Stuart Card (länk), båda då på PARC. – Det engelska ordet foraging står för hur djur bedömer och väljer mellan olika tänkbara källor till föda.
[beteende] [informationsinsamling] [ändrad 13 november 2019]
social media addiction
beroende av sociala medier – tvångsmässigt användande av sociala medier.
[beroende] [sociala medier] [ändrad 6 januari 2021]
fatigue
utmattning, trötthet, uttröttning; svaghet. – Ordet fatigue kan dels syfta på:
- – psykisk utmattning, ett stresstillstånd orsakat av överansträngning eller av ett ohanterligt övermått av information eller annan yttre påverkan, dels på:
- – nedsatt fysisk förmåga, eventuellt med värk, orsakad av fysisk överbelastning.
– Fatigue är inlånat från engelska, som i sin tur har fått det från franska (trötthet), som i sin tur har fått det från latin (fatigare – trötta ut). Engelska fatigue (uttalas fatíg) syftar inte på vanlig trötthet: uttrycket kom i bruk med diagnosen battle fatigue – stridsutmattning. Det beskriver alltså ett extremt tillstånd som det tar lång tid att återhämta sig från. Ordet fatigue används ibland på svenska i medicinsk betydelse. – Fatigue attack – se utmattningsattack. – Hyperfatigue – ett tillstånd av ständig utmattning – var ett av 2023 års ord, enligt den brittiska undersökningsfirman Mintel – se mintel.com/consumer….
[ord på fatigue] [hälsa] [språktips] [ändrad 21 maj 2023]
alarm fatigue
larmutmattning – det att datoranvändare utsätts för så många larm, varningar och andra meddelanden att de slutar att reagera på dem.
[it-säkerhet] [psykologi] [1 november 2019]
valfrihetsparadoxen
(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.
[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]
nudge
knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludge – slam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val (se också valfrihetsparadoxen).
[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 22 december 2022]
sludge
– slam, sörja:
- – digital sludge – digital sörja – allmänt om irrelevant eller irriterande innehåll på internet; brus; även: en musikstil i slutet av 2010-talet;
- – påverkan som gör det svårare för människor att bestämma sig och göra ett val – motsatsen till nudges.
[beteende] [marknadsföring] [23 oktober 2019]