moln

    1. – allmänt: tjänst som tillhandahåller datalagring, programkörning och andra it-funktioner genom internet. I synnerhet sådana program och tjänster som tidigare skulle ha körts på användarens egen dator eller i ett lokalt nätverk. (Sådana program kallas på engelska för on-premises soft­ware.) – Amerikanska standardiserings­byrån NIST:s definition av molnet finns på denna pdf. – Se också Cloud OS;
    2. – stort antal sammankopplade servrar som gentemot användarna fungerar som en enhet. Användarna vet att de lagrar sina data i molnet, men de vet inte var i molnet de finns, och behöver inte veta det. Filerna kan flyttas om i molnet utan att det påverkar användarens tillgång till dem. Man kan säga att användaren bara behöver veta resurserns namn, inte dess adress. – Servrarna i ett moln kan vara spridda över ett större område, kanske i flera länder. Moln av servrar används för att sköta internetbaserade program och för att lagra stora data­mängder. Tekniken ger möjlighet att tilldela resurskrävande program den kapacitet som behövs vid varje tid­punkt. – Pion­­järer för tekniken är Google. Postorderföre­taget Amazon erbjuder kunder att köra sina applika­tioner på Amazons moln. – Cloud computing används som över­gripande term för hyrprogram, griddbaserade system, utility computing, det vill säga system där in­for­ma­tion och program tillhandahålls som tjänster över internet. – Se också cloud­ware (moln­program), computing fabric, fog computing, öppet moln och Open cloud manifesto. – Se också Microsoft Azure och EC2 samt Docker. – Ordet: Be­näm­ningen moln kommer från telekommunikation, där teknikerna i diagram ritade delar av telenätet som de inte behövde beskriva i detalj som moln. Det viktiga var att information som matas in i molnet kommer ut någon annan stans i oförändrad form;
    3. – om trådlösa nätverk: surfzon som består av ett stort antal basstationer med över­lappande täckningsområden och som täcker ett mycket stort område, till exempel en hel stad;
    4. – se punktmoln;
    5. – se taggmoln;
    6. Ett ordmoln.
      Enkelt ordmoln. Källa: PC för alla.

      – ordmoln (word cloud) –dekorativ framställning av skrivna ord: orden har olika storlekar och färg och kan vara horisontella eller vertikala, och de ligger tätt intill varandra. Ordmoln används ofta för att visa vilka ord som finns i ett dokument eller annan textsamling. Färg och teckenstorlek används för att visa hur vanliga orden är och eventuellt andra egen­skaper. Men ordmoln kan också vara enbart dekorativa. – Se också wordle.

– På engelska: cloud.

[datalagring] [molnet] [språk] [trådlöst] [ändrad 5 september 2017]

fragmentering

  1. – uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. – Fragmentering uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg kan inte infogas på rätt plats i originalfilen (även om det blir rätt på bildskärmen), utan de läggs på andra ställen på hårddisken tillsammans med hänvisningar. Så småningom kan hårddisken börja likna ett lapptäcke, och då blir den långsam. För att läsa en enda fil måste läshuvudet hoppa mellan olika platser på disken. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;
  2. – i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;
  3. – om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag (se förgrening) så att de olika utförandena inte längre passar ihop;
  4. – det att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner av telefonerna och deras operativsystem;
  5. – alternativ stavning: fragmentisering. Med den stavningen används ordet ofta om uppsplittring av information i mänskligt perspektiv: det kommer allt mer information i allt snabbare takt; resultatet blir att man bara tar till sig fragment.

Fragmentering är den vanligaste stavningen. Fragmentisera står i Svenska Akademiens ordlista med fragmentera som ordförklaring (länk).

[datalagring] [filer] [internet] [operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 10 maj 2021]

A

  1. – beteckning (enhetsbokstav) för inbyggd diskettstation på datorer med DOS eller Windows. Skrevs ofta A: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Moderna datorer har inte in­bygg­da diskettstationer, så enhetsbokstaven A förekommer inte längre. – Se också B och C;
  2. – se ctrl-a
  3. – se A-processorer (från Apple)

[grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [tangentbord] [ändrad 9 juni 2020]

C

  1. – se C (programspråk);
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på inbyggd hårddisk i persondator med DOS eller Windows. Skrivs ofta C: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Bokstäverna A och B användes för inbyggda diskettstationer när det fanns sådana, men förekommer numera inte alls i den betydelsen. Om det finns fler än en inbyggd hårddisk betecknas den andra med D;
  3. – för copy (kopiera) – se ctrl-c;
  4. – se cyan.

[c] [grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [tangentbord] [ändrad 5 juli 2021]

enhetsbokstav

(drive letter) – bokstav som betecknar hårddisk eller annat anslutet lagringsmedium. Vanligtvis används bokstaven C för datorns inbyggda hårddisk. Finns det två inbyggda hårddiskar betecknas den andra med D. Följande bokstäver i alfabetet används för hårddiskar i det lokala nät­verket eller andra permanent eller tillfälligt anslutna hårddiskar eller andra lagringsenheter som CD- och DVD-spelare eller USB‑minnen. – Bokstäverna A och B användes om inbyggda diskettstationer när det fanns sådana. – Bok­stäverna skrivs ofta med kolon (C:, D:), eftersom enhetsbokstaven alltid måste skiljas med kolon från filspecifikationen (beteckningen på den fil på hårddisken som man vill öppna). –  Macintosh‑datorer använder inte enhetsbokstäver, utan hårddiskarna har namn.

[datalagring] [ändrad 3 maj 2019]

D

beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda hårddisken, om det finns någon, i person­dator med Windows. Samma nomenklatur förekommer i andra operativsystem. Skrivs ofta D: efter­som det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disken som man vill öppna). Bok­stäv­erna A och B an­vändes för in­byggda diskett­­stationer, men sådana finns inte längre. Den första in­byggda hård­disken be­tecknas med C. – Vilken hårddisk som räknas som den första respektive andra är godtyckligt. Finns det fler än två hårddiskar använder man E, F och så vidare. 

[lagringsmedier] [ändrad 12 augusti 2019]

share

  1. to shareatt dela, dela med sig, utbyta – se delning;
  2. – beteckning på en del av ett företags data­lagrings­utrymme (disk­utrymme) som har avsatts för ett visst ändamål och som bara är till­gängligt för användare med erforderlig behörighet. Kallas oftast för partition;
  3. SHARE – en amerikansk yrkesorganisation för it‑proffs. Den har funnits sedan 1955 och publicerade då datorprogram för fri användning. Numera är SHARE inriktat på utbildning och utbyte av erfarenheter. – Se share.org.

[datalagring] [fildelning] [yrkesorganisationer] [ändrad 10 januari 2021]