laserskrivare

(laser printer) – en vanlig typ av skrivare för kontor och hemmabruk. – Laserskriv­are överför text och bild till papper med hjälp av toner (ett slags pulver) som först fäster på en roterande trumma, sedan överförs från trumman till papperet. En rörlig laser, därav namnet laserskrivare, belyser de områden på trumman där det ska finnas text och bild. Ljuset från lasern ändrar den elektriska laddningen på de belysta delarna, vilket gör att tonern fäster. När trumman trycks mot papperet överförs tonern till papperet. En mer utförlig beskrivning finns i Wikipedia. – Laser­skriv­a­ren är en nära släkting till kopiatorn. Tekniken utvecklades på Xerox (se PARC) runt 1970. De första laserskrivarna var stora och mycket dyra. Men i mitten av 1980‑talet började Canon tillverka laserskrivare efter att ha väntat ut Xerox patent. Apple började då sälja laserskrivare, tillverkade av Canon, som tillbehör till Macintosh. Kombinationen av persondatorer, programmet Pagemaker† och laserskrivare gav upphov till desktop publishing.

[it-historia] [skrivare] [ändrad 4 maj 2017]

silicon

engelska för kisel, det vanligaste materialet för tillverkning av transistorer. – Kisel är ett grundämne med beteckningen Si och ingår bland annat i vanlig sand i formen kiseloxid. Genom att man dopar kisel (tillsätter små mängder av andra ämnen) blir det en halvledare. – Silicon uttalas ”SILLI‑ken”. Det bör inte förväxlas med silicone, som betyder silikon, och som uttalas ”silli‑KOUN”. – Strained silicon – uttänjt kisel – kisel som behandlats för att klara högre strömstyrkor. Används vid tillverkning av chipp med mycket små detaljer. Kiseldetaljerna behandlas med ett speciellt ämne så att de bokstavligen tänjs ut. – Läs också om silicen.

[fysik] [processorer] [ändrad 16 augusti 2021]

PrintMe

EFI PrintMe, tidigare PrintMe Networks – ett system för utskrifter över internet, lanserat 2001. Innebär i korthet att skrivare och faxar tilldelas ”telefonnummer”. Man kan sedan från en dator eller en telefon sända utskrifter till vilken PrintMe-anpassad skrivare som helst. Inga särskilda drivrutiner krävs. Även dokument kan tilldelas PrintMe-nummer. Man kan då beordra utskrift av dokument som man inte har direkt tillgång till. Bakom PrintMe står företaget Electronics for imaging, EFI (efi.com), i samarbete med företag som Adobe, Xerox och Yahoo. – Läs mer på printme.com. – Läs också om Princh.

[skrivare] [ändrad 31 oktober 2020]

multiplexed optical data storage

(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapa­ci­tet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken ut­vecklades vid Imperial college of London (imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikro­skop­iska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv‑kvalitet. – Se researchgate.net…. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.

[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 23 december 2022]

firmkey

programmerbar knapp eller tangent – en materiell knapp som användaren kan programmera för en bestämd funktion. Knappen har sedan den funktionen tills användaren programmerar om den. Förekommer oftare på digitala apparater än på datorer. – Jämför med soft key – programstyrd tangent, som har olika funktioner beroende på vilket program som är aktivt.

[tangentbord] [ändrad 20 maj 2013]

byte

den vanliga måttenheten för digital information. Uttalas ”bajt”. En byte är numera åtta bit, alltså åtta ettor och/eller nollor. Förkortas ofta B. En svensk beteckning som sällan används är oktett. – Obser­vera att en byte i äldre data­teknik inte alltid var åtta bit. Ordet knöts till åtta bit under den tid då åttabitars processorer var vanliga.

– Läs också om binära multipelprefix.

kilobyte kB 1 000 tusen byte  (obs – litet k)
megabyte MB 10002 miljon byte  
gigabyte GB 10003 miljard byte (engelska billion)
terabyte TB 10004 biljon byte (engelska trillion)
petabyte PB 10005 tusen biljoner byte (engelska quadrillion)
exabyte EB 10006 triljon byte (engelska quintillion)
zettabyte ZB 10007 tusen triljoner byte (engelska sextillion)
yottabyte YB 10008 kvadriljon byte (engelska septillion)
ronnabyte RB 10009 tusen kvadriljoner byte (engelska octillion)
quettabyte QB 100010 kvintiljon byte (engelska nonillion)

[måttenheter] [ändrad 18 november 2022]

FireWire

en föråldrad standard för anslutning av utrustning till dator, lanserad 1987 och avvecklad 2013. Den har ersatts av Thunderbolt och USB. – FireWire klarade snabb dataöverföring och passade bra för digital video och andra krävande applikationer. Det var en buss och en standard för kontaktdon. Man kunde koppla ihop upp till 63 apparater (hårddiskar, skrivare, videokameror…) i en kedja och ansluta dem till ett enda FireWire-uttag i en dator. FireWire kunde överföra upp till 800 megabyte per sekund, och kunde dessutom göra det med garanterad datatakt, vilket var värdefullt när man spelade in digital video. FireWire krävde dessutom inte någon central styrenhet (en dator), utan varje enhet kunde självständigt sända och ta emot data. Nackdelen var att tekniken är dyr. – FireWire utvecklades med början 1986 på initiativ av Apple som en ersättning för SCSI, och lanserades 1987. Det blev en standard under beteckningen IEEE 1394, och användes också i Windows-världen. Sony marknadsförde firewire som i.Link, och det marknadsfördes också under namnet Lynx. FireWire trängdes ut runt 2009 av USB, som visserligen inte var lika snabbt (då), men som användes på all utrustning för Windows: Apple tillverkade sina sista datorer med FireWire 2012. För krävande användning har Thunderbolt tagit över FireWires roll. – Branschorganisationen för FireWire var 1394 Trade Association, vilande sedan 2015.

[kablage] [nerlagt] [sammankoppling] [ändrad 13 september 2021]

Haswell

ett processorsystem från Intel, lanserat i juni 2013. Haswell utvecklades för att passa i lätta bärbara datorer och för att ha låg strömförbrukning. Haswell var efterföljare till Ivy Bridge och tillverkas liksom Ivy Bridge med en minsta detaljstorlek på 22 nanometer. Följdes 2014 av Broadwell, dock utan att produktserien Haswell lades ner. – Läs mer på Intels webbsidor.

[processorer] [ändrad 9 februari 2020]

Moores lag

(Moore’s law) – säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halv­ledar­kretsar fördubblas med 12 månaders mellanrum. – Numera brukar man säga att dubbleringstakten är 18 månader. Mer exakt gäller lagen kretsar som tillverkas på det mest ekonomiska sättet. Ofta lägger man till att priset på samma tid dessutom halveras. – Gordon Moore† formulerade sin lag 1965 i artikeln ”Cramming more components onto integrated circuits” (länk). Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade Moore 1975 för­dubblings­takten till var 24:e månad. Att det numera oftast står var 18:e månad beror på en annan Intel­chef, David House, har angett den tiden. – Lagen har hållit sedan början av 1960‑talet. (Den bör inte för­växlas med Murphys lag.) – Se också Wirths lag, Kryders lag och Wrights lag.

[lagar] [ändrad 19 december 2022]