lagringsminne i form av ett kort, avsett för mobiltelefoner, digitalkameror och annat handhållet. – Ett minneskort är ungefär lika stort som ett frimärke, några millimeter tjockt och med en kapacitet på några gigabyte. Korten är löstagbara och sätts i kortplatser, som kan vara inbyggda eller separata enheter: kortläsare. Minneskort finns i många olika fysiska format, och varje format kräver en speciell kortplats. Minneskort kallas ibland också för mediekort. – För minnespinne, se USB‑minne.
[kort] [lagringsmedier] [ändrad 27 april 2020]
- – (för engelska registry) – i Windows: förteckning över datorns program, inklusive operativsystemet, maskinvaran, inställningar och information om användare och deras behörigheter. Det används av operativsystemet för att se vilka resurser som finns i systemet och hur de ska användas. Registret omfattar nyckel (key) och värde (value) för varje post i registret. Nyckeln kan beskrivas som namn och adress, värden är de inställningar som är knutna till resursen. (Se nyckel-värde.) – Windows system med ett enda centraliserat register skiljer sig från motsvarande hantering av information om resurser i Unix (inklusive Linux med Android och macOS). Windows register anses ha både för- och nackdelar jämfört med den mer decentraliserade informationen i Unix;
- – minnesutrymme i processorn som tillfälligt håller data — tal eller instruktioner — som hämtas från arbetsminnet och används i beräkningar. Register är datorns snabbaste minnen, eftersom de är inbyggda i processorn. Utbytet av data mellan arbetsminne och register sker automatiskt och är inget som användaren kan eller behöver göra något åt. Datamängden som ryms i ett register kallas för ord eller (äldre) datorord. Varje processor har många register. Ordlängden i registren i moderna processorer är vanligen 32 bit eller, allt oftare, 64 bit;
- – (föråldrat) – i äldre svensk datorterminologi kallades ibland filer för ”register”.
[processorer] [windows] [ändrad 11 december 2019]
en nerlagd strömsnål RISC‑processor, avsedd för handhållna datorer. – StrongARM utvecklades 1995 av det brittiska företaget Arm i samarbete med Digital† (senare del av dåvarande Hewlett‑Packard†), men tillverkades sedan av Intel fram till 2002, då StrongARM ersattes av Xscale‑processorerna.
[nerlagt] [processorer] [ändrad 18 november 2018]
– se A-processorer.
[processorer] [ändrad 31 juli 2019]
- – ”bläck” – allmän beteckning på tekniker för hantering av text, bilder och gester som är skrivna på pekskärm med elektronisk penna eller med finger;
- – se inkML;
- – ett avvecklat program från Apple för igenkänning av handskriven text som har skrivits direkt på pekskärm med elektronisk penna eller finger. Användaren kunde skriva handskriven text eller rita ovanpå ett dokument som visades på bildskärmen, och detta blev sedan en del av dokumentet. Ink följde med
Mac OS X (numera macOS) i versionen Leopard. Det kunde användas i program för ritplattor. – Ink, även känt som Inkwell, var en vidareutveckling av ett liknande program i den nerlagda handdatorn Newton† (MessagePad). – Se Apples webbsidor (borttaget);
- – se E Ink.
[bildskärmar] [grafiskt användargränssnitt] [nerlagt] [pek] [xml] [ändrad 21 februari 2018]
UDID – avskaffat serienummer för Apples iPhone, iPad och iPod Touch†. Avvecklades med början 2011. – En UDID bestod av 40 siffror och bokstäver. Andra tillverkare brukar använda förkortningen UDI för sina motsvarande nummer. – UDID användes för att identifiera utrustning gentemot tjänster som iTunes. UDID kunde också läggas in i program så att programmet bara kunde köras på en bestämd enhet. – I september 2011 blev det känt att en miljon UDID‑nummer med användaruppgifter hade kommit på avvägar. Enligt sajten Antisec hade listan påträffats på en FBI‑agents dator. Apple förnekade genast att företaget hade lämnat ut information om UDID till FBI. Senare uppgav företaget Bluetoad att informationen hade stulits från dess servrar. Apple meddelade efter skandalen att UDID skulle avskaffas. – Läs också om IDFA.
[hårdvara] [it-säkerhet] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 28 oktober 2022]
- – to print eller to print out – att skriva ut, att göra en utskrift. – Se också skrivare. – Ordet print eller skriva ut används ibland, särskilt av programmerare, också i betydelsen print to screen, alltså visa på bildskärmen, vilket är förvirrande för den som tror att utskrifter alltid görs på papper. – Printout – utskrift;
- – tryckta tidningar och tidskrifter till skillnad från webbtidningar;
- – se också 3d‑skrivare;
- – i ord som fingerprint: avtryck (fingeravtryck) – se print (tagg).
[skrivare] [ändrad 5 februari 2022]
sammandragning av digital-tv-box – anordning som tar emot digital‑tv‑sändningar och omvandlar signalen så att den kan visas i en vanlig tv. Digitalboxen omvandlar digitala signaler till analoga och kan också dekomprimera signalen. Oftast en liten låda som placeras ovanpå tv:n. Den har vanligen plats för ett kort från tv‑operatören, vilket behövs om man vill se andra tv‑kanaler än de som är gratis. En digitalbox som bara tar emot gratiskanaler (fri‑tv‑kanaler) kallas för fribox. – På engelska: set‑top box – ett ord som har använts om flera olika slags tilläggsutrustning som placeras ovanpå tv:n.
[hårdvara] [radio och tv] [ändrad 12 november 2018]