Kategori: hårdvara

CISC

(complex instruction set computer) – beteckning på ett slags processorer som kunde behandla en omfattande uppsättning instruktioner, inklusive en del som var ganska invecklade. – Benämningen CISC skapades i efterhand (är en retronym) och anknöt till alternativet RISC, en senare utveckling som inleddes på 1970‑talet. (Trots att computer ingår i det fullständiga namnet står CISC alltså för ett slags processor, inte för en hel dator.) – Varken CISC eller RISC är numera aktuella termer.

[förkortningar på C] [processorer] [retronymer] [ändrad 19 december 2019]

morfning

(morphing) – byte av form, utseende eller skepnad, omställning, förvandling, transformation. Att morfa är att:

  1. – omvandla en bild till en annan bild. Till exempel att gradvis förvandla en bild av ett ansikte till en bild av ett annat ansikte;
  2. – om hårdvara: byta funktion på ett genomgripande sätt (så att en anordning kan göra samma nytta som två eller flera separata). Ett exempel var företaget Transmetas† processor Crusoe†, som kunde ställa om sig – morfa – mellan två instruktionsuppsättningar: den kunde bete sig som en Intelprocessor eller som en Transmetaprocessor;
  3. – se kodmorfning.

[bildbehandling] [hårdvara] [ändrad 4 januari 2020]

Hobbit

en processor från AT&T, tillverkad 1992—1994. Den utveck­lades av AT&T på begäran av Apple som tänkte ha processorn i Message­Pad (se Newton†), vilket dock aldrig blev av. (Apple vald i stället en processor från Arm.) I stället användes Hobbit i den kort­livade penn­datorn Eo†. Pro­ces­sorn använ­des också i de första ver­sion­er­na av BeBox†. – Upp­kallad efter det kort­vuxna folk­slaget i J R R Tolkiens böcker.

[it-historia] [processorer] [ändrad 30 september 2020]

skrivarintrång

– dataintrång genom skrivare i nätverk. – Skrivare har utrymme för lagring av program och filer för sidor som ska skrivas ut, men skrivare är också ofta oskydd­ade mot virus, trojanska hästar och andra skadeprogram. Genom nätverket har skrivare också tillgång till datorer och servrar. – Skrivarintrång kan ha två former:

  1. – angriparen får skrivaren att skicka kopior av de dokument som skrivs ut till angriparen. Detta görs av ett program som angriparen har installerat i smyg på skrivaren;
  2. – skrivaren används för att infektera datorer och servrar i nätverket. Syftet kan vara sabotage eller att samla in information. Detta kan göras av en trojansk häst som angriparen har installerat i smyg på skrivaren.

– På engelska: printer intrusion.

[attacker] [industrispionage] [skadeprogram] [skrivare] [ändrad 21 juni 2017]

tier

nivå, skikt, lager, plan, krets, rad – om it‑system: ett av två eller flera tydligt åtskilda skikt av program som samverkar. – Det översta skiktet är det som användaren ser (klienten), det understa skiktet är servrar med databaser. Mellan dem kan det finnas ett tredje skikt (mellanprogram) som förmedlar information mellan användare (klienter) och servrar enligt fastställda regler, dels för att minska belastningen på systemet, dels för att filtrera och skydda informationen. – Ett two‑tier system (eller two‑tiered system) – tvåskiktat system, tvåskiktssystem – är ett vanligt klient‑serversystem. Ett three‑tier system (eller three‑tiered system) – treskiktat system eller treskiktssystem – består av klienter, mellanvara och servrar. System med flera skikt är tänkbara. – Tier kan i andra sammanhang översättas med ord som rang, nivå, plan, rad (som i ”tredje raden”) och varv. I datalagring talar man om tiered storage, nivåindelad datalagring. Det innebär att man delar upp data beroende på hur ofta de efterfrågas. Data som efter­frågas ofta lagras på de snabbaste medierna. – Se tier 1 storage. – För auto‑tiering, se automated tiered storage. – Uttal: tier uttalas likadant som engelska tear (tår).

[it-system] [ändrad 26 november 2017]

automated tiered storage

även: auto-tiering – automatisk nivåindelad datalagring – i it‑system: en funktion som auto­ma­tiskt väljer lämpligt medium för data­lagring. – Oftast gäller det en avvägning mellan snabba och dyra medier, som SSD, och långsammare men billigare medier, som molnet eller band. Vanliga nivåer är SSD, hårddiskar, molnet och arkiv som jukeboxar och band. – Se också tier 1 storage, tier 2 storage och tier 3 storage. – Tiered – se tier.

[datalagring] [ändrad 11 januari 2019]

Flash

  1. – Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]