varumärke för ett nerlagt svenskt kort för betalning med elektroniska pengar. – Cashkortet fanns runt år 2000, men avvecklades efter några år. Användaren satte in pengar elektroniskt på själva kortet, som fungerade som en plånbok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cashkortet förlorade man pengarna på kortet. Användarna tycks inte ha accepterat, eller ens ha förstått det. Kortet utfärdades av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.
[elektroniska pengar] [kort] [nerlagt] [ändrad 14 augusti 2021]
- – Cell – avvecklad processor för datorer och konsumentelektronik, utvecklad av IBM, Sony och Toshiba. Den tillverkades kommersiellt i olika utföranden från 2005, men 2009 meddelade IBM att konstruktionen skulle avvecklas, men ersättas av nya, liknande arkitekturer. (Se intervju i Ars Technica.) Processorn användes i Sonys PlayStation fram till 2013. – Cell var en flerkärnad 64‑bitarsprocessor. Kärnorna byggde på IBM:s Power‑processorer. – Cell var avsedd för flera operativsystem, och anpassad för uppspelning av video och musik. Den kallades ibland för STI Cell processor efter de tre företagen som har utvecklat den. Det fullständiga namnet var Cell broadband engine, förkortat CBE;
- – se cellphone och cellular;
- – se minnescell;
- – ruta i kalkylark – en cell kan innehålla ett tal, text eller en matematisk formel;
- – se cellautomat.
[kalkylark] [minnen] [mobiltelefoner] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2018]
om processorer: dubbelkärnad, dubbelprocessor. – Läs mer under flerkärnad. Första dualcore‑processorn var IBM:s Power4 från 2002.
[processorer] [ändrad 6 december 2019]
- – logisk krets för bearbetning av data:
- – ofta: centralprocessor, CPU (central processing unit) – den viktigaste processorn i en dator. Om datorn vid sidan om centralprocessorn har andra, specialiserade sidoprocessorer, är det centralprocessorn som delar ut arbetsuppgifter till de andra processorerna. När man säger bara ”processorn” menar man vanligtvis centralprocessorn (CPU:n);
- – förutom centralprocessorn: andra processorer som konstruerats för att hantera speciella uppgifter, till exempel grafikprocessor (GPU) och matematikprocessor (flyttalsprocessor). Sådana processorer kallas för sidoprocessorer eller hjälpprocessorer, på engelska coprocessors.
– Numera består processorer av halvledare i integrerade kretsar, så kallade chipp eller mikroprocessorer. Äldre processorer (fram till början av 1970‑talet) bestod av diskreta elektroniska komponenter monterade i kretskort (diskreta kretsar). I princip kan man bygga mekaniska processorer, se analysmaskin, men alla processorer i datorer är elektroniska. – Orden processor, krets och chipp används ofta som om de var utbytbara: de beskriver olika aspekter av samma sak. Processor är namnet på en funktion i datorn, kretsen är den konstruktion av halvledarkomponenter och ledningar som realiseras i processorn och chipp är den materiella produkten. Numera bygger man ofta flera processorer i samma chipp (kapsel). Man säger då om att chippet har flera kärnor. Eftersom kärnorna arbetar samordnat ser man helheten som en enda (flerkärnad) processor. – Se också APU (accelerated processing unit).
- – se personuppgiftsbiträde.
[juridik] [processorer] [ändrad 25 mars 2023]
en typ av halvledarminne som bevarar lagrade data när strömtillförseln stängs av. (Det är icke‑flyktigt.) – Flashminne används som alternativ till hårddisk i musikspelare, bärbara datorer, mobiltelefoner, USB-minnen och annan bärbar utrustning som måste vara stryktålig. Eftersom de inte måste ha plats för en roterande skiva, som i en hårddisk, är det också lättare att anpassa flashminnen till designen. – Flashminnen har funnits länge, men de har varit rätt dyra (jämfört med hårddiskar), långsamma och omständliga när man ska ändra och radera data. Men i slutet av 00‑talet började det komma bärbara datorer med flashminne i stället för hårddisk, och för tunna bärbara datorer har det blivit standard. Numera är flashminnen snabbare än hårddiskar, som begränsas av sina rörliga delar. Även för minnesservrar med krav på kort svarstid används flashminne. – För ”flashdisk”, se SSD. – Flashminnen finns i två huvudtyper, NAND flash och NOR flash, med olika egenskaper och användningsområden. – På engelska: flash memory. – Läs mer i Wikipedia.
[minnen] [ändrad 27 juli 2020]
(multicore eller multi-core) – flerkärnad processor – processor sammansatt av flera självständigt fungerande processorer – kärnor (cores). – En flerkärnad processor ser ut och monteras som en enda processor (ett enda chipp). Men den består av två (dualcore) eller fler kärnor som kan bearbeta instruktioner samtidigt, oberoende av varandra. Detta förutsätter att programmet som körs kan delas upp i parallella trådar. – Flerkärnade processorer är närmast standard på 2010‑talet i persondatorer. Det har nämligen blivit svårt att få traditionella enkärniga processorer att uträtta mer arbete per sekund därför att strömförbrukningen och värmeutvecklingen ökar drastiskt med ökande prestanda. I stället för att göra processorn fyra gånger så snabb delar man därför upp den i fyra kärnor som delar på arbetet. – Ibland skiljer man på engelska på multicore och manycore. Multicore står för processorer med ett fåtal kärnor, medan manycore står för processorer med tiotals eller hundratals kärnor.
[parallellt] [processorer] [ändrad 6 december 2019]
- – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativsystem: den del av operativsystemet som styr processor, minne och ansluten utrustning. Kärnan fördelar processorns tid mellan olika arbetsuppgifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativsystemet, till exempel användargränssnitt och drivrutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan monolitiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har uppstått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en monolitisk kärna leder detta till två problem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att överblicka. Ett försök att motverka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Monolitiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativsystem som Linux och Mach är egentligen bara (monolitiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
- – (core) – den del av en processor som utför beräkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multicore) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på anslutning till kretskortet. – Flerkärnade processorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energieffektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
- – en delmängd av ett programspråk, core language, som innehåller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.
[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]