(touch screen) – datorskärm som kan styras genom att man pekar på (vidrör) text och bilder som visas på skärmen. Fingret ersätter alltså musen. – Surfplattor som iPad kan beskrivas som pekskärmar med inbyggd dator. Det finns också datorer som har både tangentbord och pekskärm, till exempel MicrosoftsSurface och One laptop per childsXO-4 Touch. Smarta mobiler har nästan alltid pekskärm. – Pekskärmar i olika utföranden har funnits sedan åtminstone 1980‑talet. De används ofta som informationsterminaler i offentliga miljöer, eftersom de är lätta att förstå sig på och saknar lösa delar. Datorer med pekskärm kallas ibland för pekdatorer (jämför med penndatorer). – Ergonomiskt anses pekskärmar olämpliga för skrivbordsdatorer. Att sträcka ut armen för att vidröra bildskärmen blir tröttsamt i längden, se gorillaarm. – Pekskärmar som klarar mer avancerade instruktioner med två eller flera fingrar kallas för multipekskärmar.
Intels nerlagda system för trådlös sammankoppling av dator och extern bildskärm, till exempel en HDTV. – WiDi lanserades 2010 och lades ner 2015. Som ersättning rekommenderar Intel Miracast. – Namnet kan ses som en förkortning av wireless display, och anspelar på wi‑fi. – Se Intels webbsidor (länk).
en specifikation för utbyte av data mellan dator och SSD. – NVM Express fastställdes 2011, eftersom det då behövdes en ny specifikation som var anpassad för SSD. Tidigare specifikationer, som SATA, var utformade för hårddiskar. De ger inte bästa möjliga resultat på SSD:er, som svarar snabbare. – NVM Express är en vidareutveckling av PCI Express. Bakom NVM Express står en branschorganisation med samma namn, se nvmexpress.org. – Förkortningen NVM står för non‑volatile memory, se icke‑flyktig. – NVM Express förkortas ibland NVMe. – NVMe‑oF står för NVMe over fabrics, se fabric.
(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hålkort användes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jämför med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Se också stansoperatris. – Hålkort uppfanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den amerikanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950‑talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. Sådana kort kallades för nålkort. – Hålremsor är ett medium som är besläktat med hålkort. De användes också i teleprintrar och för styrning och programmering av maskiner. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att remsor kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera.
vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard(se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith(se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.
– med tangenten Delete (ibland DEL) eller backtangenten efter att man har markerat vad som ska tas bort;
– med ett menykommando eller en virtuell knapp på bildskärmen.
– Kommandot ta bort kan ofta, men inte alltid, ångras(undo). Datorer med grafiskt användargränssnitt sparar borttagen information i den så kallade papperskorgen, där den blir kvar tills man även raderar den från papperskorgen eller tömmer papperskorgen helt. – I vissa program aktiverar tangenten Deleteöverskrivningsläge, och då är den alternativet till insert‑tangenten. – Skilj mellan delete och cancel(avbryt, upphäv). – Se också makulera(discard),scratch och mjuk borttagning. – Notera att raderad information ofta kan återskapas – se dataremanens.
– det att raderade data på en hårddisk eller annat lagringsmedium görs omöjliga att avläsa genom att man skriver över datamängden med meningslösa sifferserier. Detta görs vanligtvis flera gånger. Så gör man för att det ska bli omöjligt att rekonstruera raderade data. – Normal borttagning av en fil eller en del av en fil innebär nämligen bara att datorn får en instruktion om att utrymmet är ledigt (se scratch). Den raderade datamängden finns då kvar tills utrymmet används för en annan fil, och den kan då fortfarande avläsas med lämpliga program. – Se också dataremanens och shred;
skåp för montering av datorutrustning och elektronik. – Ett standardrack passar för utrustning med en bredd på 19 tum (ungefär 475 millimeter). Djupet varierar. Måttenheten på höjden heter U, 44,45 millimeter. – I grund och botten är ett rack ett skåp med monteringsskenor och plats för ledningsdragning. Men utrustning för strömförsörjning, avbrottsfri drift och ventilation räknas ofta som delar av racket. – På svenska i denna betydelse: ett rack, det racket, flera rack.
anti-spyware – vanlig felskrivning av spyware, se spionprogram. – Apyware har blivit en känd och etablerad förkortning för anti‑spyware. Orsaken är att många missar s:et på tangentbordet när de ska skriva spyware, och i stället träffar a:et som ligger intill. Därför lägger många som marknadsför anti‑spionprogram till apyware som metadata på sina webbsidor. Då når de även de som har fingrar som slinter. – Se också Cupertino effect.