pekskärm

(touch screen) – datorskärm som kan styras genom att man pekar på (vidrör) text och bilder som visas på skärmen. Fingret ersätter alltså musen. – Surf­plattor som iPad kan beskrivas som pek­­skärmar med inbyggd dator. Det finns också datorer som har både tangent­bord och pekskärm, till exempel Microsofts Surface och One laptop per childs XO-4 Touch. Smarta mobiler har nästan alltid pekskärm. – Pekskärmar i olika utföranden har funnits sedan åtminstone 1980‑talet. De används ofta som informationstermi­naler i offentliga miljöer, eftersom de är lätta att förstå sig på och saknar lösa delar. Datorer med pekskärm kallas ibland för pekdatorer (jämför med penndatorer). – Ergo­­nomiskt anses pekskärmar olämpliga för skrivbordsdatorer. Att sträcka ut armen för att vidröra bildskärmen blir tröttsamt i längden, se gorillaarm. – Pek­skärmar som klarar mer avancerade instruk­tioner med två eller flera fingrar kallas för multipekskärmar.

[bildskärmar] [pek] [styrdon] [ändrad 11 juni 2017]

WiDi

Intels nerlagda system för trådlös samman­koppling av dator och extern bildskärm, till exempel en HDTV. – WiDi lanserades 2010 och lades ner 2015. Som ersättning rekommenderar Intel Miracast. – Namnet kan ses som en för­kort­ning av wireless display, och anspelar på wi‑fi. – Se Intels webb­sidor (länk).

[nerlagt] [trådlöst] [ändrad 14 juni 2018]

NVM Express

en specifikation för utbyte av data mellan dator och SSD. – NVM Express fastställdes 2011, eftersom det då behövdes en ny specifikation som var anpassad för SSD. Tidigare specifikationer, som SATA, var utformade för hård­diskar. De ger inte bästa möjliga resultat på SSD:er, som svarar snabbare. – NVM Express är en vidareutveckling av PCI Express. Bakom NVM Express står en branschorganisation med samma namn, se nvmexpress.org. – Förkortningen NVM står för non‑volatile memory, se icke‑flyktig. – NVM Express förkortas ibland NVMe. – NVMe‑oF står för NVMe over fabrics, se fabric.

[datalagring] [förkortningar på N] [sammankoppling] [ändrad 25 februari 2022]

hålkort

En hand håller i ett hålkort.

(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hål­kort användes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jäm­för med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Se också stansoperatris. – Hålkort upp­fanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den amerikanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950‑talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. Sådana kort kallades för nålkort. – Hålremsor är ett medium som är besläktat med hålkort. De användes också i teleprintrar och för styrning och programmering av maskiner. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att remsor kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera. 

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 11 augusti 2021]

jacquardvävstol

Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.

vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.

[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]

ta bort

(delete) – även radera – ta bort en fil eller en del av innehållet i en fil. Kommandot ta bort kan utföras på flera sätt:

  1. – med backtangenten med utgångs­punkt från insättningspunkten;
  2. – med tangenten Delete (ibland DEL) eller backtangenten efter att man har markerat vad som ska tas bort;
  3. – med ett meny­kommando eller en virtuell knapp på bildskärmen.

– Kommandot ta bort kan ofta, men inte alltid, ångras (undo). Datorer med grafiskt användargränssnitt sparar borttagen information i den så kallade papperskorgen, där den blir kvar tills man även raderar den från papperskorgen eller tömmer papperskorgen helt. – I vissa program aktiverar tangenten Delete överskrivningsläge, och då är den alterna­tivet till insert‑tangenten. – Skilj mellan delete och cancel (avbryt, upphäv). – Se också makulera (discard), scratch och mjuk borttagning. – Notera att raderad informa­tion ofta kan åter­skapas – se data­remanens.

[användargränssnitt] [data] [tangentbord] [ändrad 8 januari 2018]

överskrivning

  1. – det att raderade data på en hårddisk eller annat lagringsmedium görs omöjliga att avläsa genom att man skriver över data­mängden med meningslösa siffer­serier. Detta görs vanligtvis flera gånger. Så gör man för att det ska bli omöjligt att rekonstru­era raderade data. – Normal borttagning av en fil eller en del av en fil innebär nämligen bara att datorn får en instruk­tion om att utrymmet är ledigt (se scratch). Den raderade data­mängden finns då kvar tills utrymmet används för en annan fil, och den kan då fortfarande avläsas med lämpliga program. – Se också dataremanens och shred;
  2. – se över­skriv­nings­läge.

[it-säkerhet] [lagringsmedier] [ordbehandling] [ändrad 9 oktober 2019]

rack

skåp för montering av datorutrustning och elektronik. – Ett standardrack passar för utrustning med en bredd på 19 tum (ungefär 475 millimeter). Djupet varierar. Måttenheten på höjden heter U, 44,45 millimeter. – I grund och botten är ett rack ett skåp med monteringsskenor och plats för ledningsdragning. Men utrustning för strömförsörjning, avbrottsfri drift och ventilation räknas ofta som delar av racket. – På svenska i denna betydelse: ett rack, det racket, flera rack.

[hårdvara] [it-system] [ändrad 22 september 2021]

apyware

anti-spyware – vanlig felskrivning av spyware, se spion­program. – Apyware har blivit en känd och etablerad förkortning för anti‑spyware. Orsaken är att många missar s:et på tangent­bordet när de ska skriva spyware, och i stället träffar a:et som ligger intill. Därför lägger många som marknadsför anti‑spionprogram till apyware som meta­data på sina webbsidor. Då når de även de som har fingrar som slinter. – Se också Cupertino effect.

[avsiktliga fel] [skadeprogram] [språk] [-ware] [ändrad 17 mars 2015[