cold boot attack

kallstartsattack – ett slags dataintrång som utnyttjar det faktum att datorns arbetsminne är läsbart en kort tid efter att datorn stängts av. (Se kallstart). I arbetsminnet finns ofta krypteringsnycklar och lösenord, som naturligtvis är intressanta för brottslingar. Arbetsminnet (RAM‑minnet) är beroende av ström för att fungera, så dess innehåll försvinner när datorn stängs av, men under några minuter efter att strömmen har brutits förblir arbetsminnet ändå läsbart. Om man kyler ner minnet förlängs tiden. Om en brottsling kommer över en dator omedelbart efter att den har stängts av kan hon alltså, förutsatt att hon vet hur man gör, tappa arbetsminnet på information. – Läs mer här.

[attacker] [minnen] [ändrad 10 juni 2019]

 

PowerPC

(PPC) – en typ av processor som utvecklades i sam­arbete mellan Motor­ola, IBM och Apple, och lanserades 1991. Sedan 2006 kallas den för Power ISA. – Det är en RISC‑pro­cessor som användes fram till 2005 i Macintosh‑datorer (där den er­satte Motorolas 68‑serie), i större system från IBM och i andra pro­dukter. – IBM planerade i början av 1990‑talet att förse sina persondatorer med PowerPC‑pro­cessorer i stället för Intel­‑pro­ces­s­orer, men gav upp planerna. – PowerPC är en tillämpning av IBM:s processorkonstruktion Power. PowerPC lanserades som en 64‑bitars‑processor som också kunde fungera som 32‑bitars­processor. I själva verket användes pro­cessorerna mest som 32‑bitars­. Apple släppte sina första 64‑bitars­system med G5‑pro­cessorn under 2003. – Men sommaren 2005 beslöt Apple att gå över till pro­ces­sorer från Intel. Det inne­bar i praktiken slutet för PowerPC på persondatormarknaden. PowerPC-processorer tillverkas ändå fortfarande, bland annat för industriell användning. – Freescale† (av­knoppning från Motor­ola, numera del av NXP, nxp.com) tillverkar Power‑processorer, och IBM utvecklar och tillverkar 2018 processorer för större system baserade på Power‑­arkitekturen (se länk).

[processorer] [ändrad 14 november 2018]

kapslingsklassning

(IP rating) – klassning av teknisk utrustnings kapsling, alltså skydd mot vatten, damm, större partiklar och stötar. Kallas också för IP‑klassning efter engelska IP rating, där IP står för ingress protection. – Används bland annat om datorutrustning som ska användas i fabriker. En vanlig klassning är IP65, som betyder att utrustningen är dammtät och skyddad mot svagare vattenstrålar från alla håll. IP44 betyder att den tål skvättar av vatten från alla håll och är tät mot större partiklar som sandkorn. Första siffran står för skydd mot damm och annat, andra siffran för skydd mot inträngande vatten. Ju högre siffra desto bättre skydd. – Läs mer på RISE:s webbsidor.

[hårdvara] [industriell it] [testning] [ändrad 22 december 2018]

Neonode

Neonodes nerlagda mobiltelefon med stor pekskärm – alltför långt före sin tid?

svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. Neonode kom 2012 i blick­punkten på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pek­skärms­teknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 börjar Neonode sälja Airbar, ett tillbehör som gör att man kan använda en dators bild­skärm som pekskärm. – Se neonode.com.

[bildskärmar] [styrdon]

cell

  1. Cell – avvecklad processor för datorer och konsument­­elektronik, utvecklad av IBM, Sony och Toshiba. Den till­­verkades kom­mersi­ellt i olika utföranden från 2005, men 2009 meddelade IBM att kon­struk­tionen skulle avvecklas, men ersättas av nya, liknande arkitekturer. (Se intervju i Ars Technica.) Processorn användes i Sonys PlayStation fram till 2013. – Cell var en fler­­kärnad 64-bitars­processor. Kärnorna byggde på IBM:s Power‑processorer. – Cell var av­sedd för flera operativ­­system, och anpassad för uppspelning av video och musik. Den kallades ibland för STI Cell pro­cessor efter de tre före­tagen som har utvecklat den. Det fullständiga namnet var Cell broadband engine, förkortat CBE;
  2. – se cellphone och cellular;
  3. – se minnescell;
  4. – ruta i kalkylark – en cell kan innehålla ett tal, text eller en matematisk formel;
  5. – se cellautomat.

[kalkylark] [minnen] [mobiltelefoner] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2018]

kärna

  1. – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativ­system: den del av operativ­systemet som styr pro­cessor, minne och an­sluten ut­rustning. Kärnan fördelar pro­cessorns tid mellan olika arbets­upp­gifter, styr till­delningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativ­systemet, till exempel användar­gräns­snitt och driv­rutiner, kallas för system­pro­gram. – Man skiljer mellan mono­litiska kärnor, som ofta bara kallas för kärnor, och system med mikro­kärnor. Skillnaden har upp­stått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en mono­litisk kärna leder detta till två pro­blem, dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att över­blicka. Ett försök att mot­verka detta är att dela upp kärnan i en mikro­kärna och flera så kallade servrar. Mono­litiska kärnor har dock avse­värt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativ­system som Linux och Mach är egentligen bara (mono­litiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se Gnu);
  2. (core) – den del av en pro­cessor som utför be­räkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hop­byggda till en flerkärnad (multi­core) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på an­slutning till krets­kortet. – Fler­kärnade pro­cessorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energi­effektivt att använda två relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb pro­cessor;
  3. – en del­mängd av ett programspråk, core language, som inne­håller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.

flashminne

(flash memory) – en typ av halv­ledar­minne som bevarar lagrade data när strömtillförseln stängs av. (Det är icke-flyktigt.) – Flash­minne används som alternativ till hård­disk i musik­spelare, bärbara datorer, mobil­tele­foner, USB-minnen och annnan bärbar ut­rust­ning som måste vara stryk­tålig. Eftersom de inte måste ha plats åt en roterande skiva, som i en hård­disk, är det också lättare att anpassa flashminnen till designen. – Flash­minnen har funnits länge, men de har varit rätt dyra (jämfört med hård­diskar), långsamma och om­ständ­liga när man ska ändra och radera data. Men i slutet av 00‑talet började det komma bärbara datorer med flash­minne i stället för hårddisk, och för tunna bärbara datorer har det blivit standard. Numera är flashminnen snabbare än hård­diskar, som be­gränsas av sina rörliga delar. Även för minnes­servrar med krav på kort svars­tid används flash­minne. – Se flash­disk (SSD). – Flash­minnen finns i två huvud­typer, NAND flash och NOR flash, med olika egenskaper och an­vänd­nings­om­råden. – Läs mer i Wikipedia.

[minnen] [ändrad 1 mars 2018]

processor

  1. – logisk krets för bearbetning av data:
    • – ofta: centralprocessor, CPU (central processing unit) – den viktigaste processorn i en dator. Om datorn vid sidan om centralprocessorn har andra, specialiserade processorer, är det centralprocessorn som delar ut arbetsupp­gifter till de andra processorerna. När man bara säger ”processorn” menar man vanligtvis centralprocessorn (CPU:n);
    • – förutom centralprocessorn: andra processorer som konstruerats för att hantera speciella uppgifter, till exempel grafikprocessor (GPU) och matematikprocessor (flyttalsprocessor). Sådana processorer kallas för sidoprocessorer eller hjälpprocessorer, på engelska coprocessors.

    – Numera består processorer av halvledare i integrerade kretsar, så kallade chipp. Äldre processorer bestod av diskreta elektroniska kom­po­nenter monterade i kretskort (diskreta kretsar). I princip kan man bygga mekaniska processorer, se analysmaskin, men alla processorer i datorer är elek­tron­iska. – Orden processor, krets och chipp används ofta som om de var ut­byt­bara: de beskriver olika aspekter av samma sak. Processor är namnet på en funktion i datorn, kretsen är den konstruktion av halv­ledar­kompo­nenter och ledningar som realiseras i processorn och chipp är den materiella produkten. Numera bygger man ofta flera processorer i samma chipp (kapsel). Man säger då om att chippet har flera kärnor. Eftersom kärnorna arbetar samordnat ser man helheten som en enda (flerkärnad) processor. – Se också APU (accelerated processing unit).

  2. – se personuppgiftsbiträde.

[juridik] [processorer] [ändrad 14 augusti 2019].

screensaver

(även: screen saver) – se skärmsläckare. – Det engelska ordet syftar på att skärmsläckare först användes för att skydda bildskärmen mot att en bild ”brändes in” ifall datorn stod påslagen och orörd för länge. Detta blev inaktuellt när de tjocka bildskärmarna försvann. Senare blev det viktiga att spara energi och eventuellt också att skydda mot obehörig användning. – To go screensaver – att falla i sömn under ett möte.

[användargränssnitt] [bildskärmar] [ändrad 13 november 2018]