sätt att lura datorn att den har mer arbetsminne än den faktiskt har. Det sker genom att data i arbetsminnet hela tiden flyttas till och från lagringsminnet. Aktiva program ”tror” att de har tillgång till en sammanhängande minnesrymd, men i själva verket har de bara tillgång till en del (en sida) åt gången. Virtuellt minne medger mer ekonomisk användning av arbetsminnet. Det gör det också lättare för flera program att använda minnet parallellt: varje program disponerar en egen minnesrymd. Tekniken utvecklades runt 1960. – I början av 2000‑talet har behovet av virtuellt minne ifrågasatts, eftersom arbetsminne har blivit mycket billigt, och är snabbare än virtuellt minne. Men det används fortfarande i stor utsträckning (2018). – Se också sönderhackning(thrashing).
basic input-output system – startmekanism på persondatorer fram till slutet av 1990‑talet. – BIOS har levt vidare som komplement till nyare system. Det användes förr på datorer med Intel-processor (men inte på Mac). Datorer med andra processorer hade andra system för samma uppgift. – BIOS löste uppgiften att få datorn att starta sig själv (se bootstrap). När man slog på strömmen aktiverades BIOS automatiskt, kontrollerade att datorns delar fungerade och läste sedan in operativsystemet i datorns arbetsminne från disk. BIOS var lagrat i ett inbyggt icke-flyktigthalvledarminne (se ROM) som behöll lagrad information även när strömmen var av. – BIOS var föråldrat redan på 1990‑talet, eftersom det var utvecklat för enklare och långsammare datorer än de som fanns då. Därför utvecklade Intel först EFI som ersättare, senare UEFI. (Benämningen BIOS används ibland även om EFI och UEFI.) Praktiskt taget alla moderna persondatorer (även Mac) har UEFI, men de har också haft stöd för BIOS för att kunna köra äldre program. Sedan 2020 uppdaterar Intel inte längre drivrutiner för BIOS, även om de finns för nerladdning. – BIOS utvecklades och namngavs av Gary Kildall† på 1970‑talet. Det användes då, i en enkel form, i operativsystemet CP/M†. Liknande system användes sedan i IBM:s PC och PS/2†. – Mer i denna artikel från 2018 i PC för alla. – IDG:s artiklar om BIOS: länk.
– förkortning för cyan, magenta, yellow, black (som förkortas K). – Det är de fyra färger som används i fyrfärgstryck, både i tryckerier och i färgskrivare. Genom att blanda dem i olika proportioner får man fram approximationer av alla andra kulörer. Sättet att blanda färgerna kallas för subtraktiv färgblandning. – Att cmyka (uttalas ”smyka”) en bild är att färgseparera den för fyrfärgstryck. För var och en av de fyra tryckplåtar, en i varje färg, som behövs per sida i fyrfärgstryck framställer man en separat bildfil. – Jämför med den färgbeskrivning som behövs för en bildskärm, RGB, och med YPbPr.
sidoprocessor som bearbetade sensordata i ApplesiPhone, modell 5S, som lanserades i september 2013. – M7‑processorns uppgift var att samla in och bearbeta data från telefonens accelerometrar, gyroskop och kompasser och att överföra resultatet av beräkningarna till telefonens centralprocessor, Apple A7. Processorn byggde på Arms arkitektur, se Wikipedia, men hade anpassats enligt Apples krav. Under utvecklingen gick den under kodnamnet Oscar. Den fick namnet M7 i anslutning till centralprocessorn A7 (några M-processorer med lägre nummer fanns inte). M7 har följts av versioner med nummer upp till M13(2020). – Jämför med M1, en processor för Macintosh som presenterades i november 2020.
centralprocessorn i ApplesiPhone, version 5S. – Telefonen och processorn lanserades i september 2013, och användes i telefoner och surfplattor fram till 2017. Det var en 64-bitars processor som byggde på Arms processorarkitektur, men med modifieringar – se Wikipedia. – A7 var den första 64‑bitarsprocessorn som användes i en mobiltelefon. Den fungerade tillsammans med en annan processor, Apple M7. – Apple A7 ingår i en serie processorer som började 2010 med Apple A4 och som 2023 är framme vid Apple A16.
Printer working group – arbetsgrupp under internets tekniska ledningsgrupp IETF med ansvar för standarder för utskrifter, styrning av skrivare, anpassning av teckenuppsättningar för utskrift och annat. – Läs mer på pwg.org.
en funktionstangent som finns på fullstora standardtangentbord. – Pause Break saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac, och saknas också ofta på tangentbord för bärbara datorer och på virtuella tangentbord. Tangenten Pause Break fanns först på teleprintrar. På datorer användes den ursprungligen för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows‑tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.
Kontakt för Thunderbolt version 3 – likadan som USB-C-kontakten.
ett system för anslutning av tillbehör till dator, utvecklat av Intel och Apple. – Thunderbolt är utvecklat för tillämpningar med krav på hög datatakt, främst video. Thunderbolt finns för optisk fiber och koppar. Förutom det egna protokollet kan Thunderbolt kan hantera DisplayPort, HDMI, PCI Express och USB. Version 3 av Thunderbolt har samma kontaktdon som USB‑C; de tidigare versionerna hade samma kontaktdon som DisplayPort. Vid behov kan man använda adapter. Kapaciteten är upp till 40 gigabit per sekund. Version 4 av USB, USB4, som kom under 2019, använder Thunderboltprotokollet. – Thunderbolt utvecklades för att överföra signalen genom optisk fiber, men Intel gick över till koppar när det visade sig att det gav jämförbara prestanda. Kopparkabeln kan också förse utrustning med elektrisk ström. Andra leverantörer än Intel tillverkar optiska Thunderboltkablar, som bland annat har längre räckvidd än kopparkablarna – upp till 60 meter. Thunderbolt visades upp första gången 2009. Tidigare var det känt under arbetsnamnet Light peak. Den första produkten med Thunderbolt var Apples MacBook Pro, presenterad i februari 2011. – Läs mer på thunderbolttechnology.net.
