sätt att dela upp en videosignal för att få hög bildkvalitet. Anses ge bättre resultat än den vanliga uppdelningen i rött, grönt och blått (se RGB). – Videosignalen delas upp i dessa tre delar, som överförs i varsin ledning:
- – Y anger luminans (ljusstyrka) och innehåller också synksignalen;
- – Pb anger krominans (färgmättnad) för blått minus luminans, alltså B minus Y (B för blått);
- – Pr anger krominans för rött minus luminans, alltså R minus Y (R för rött).
– Bildskärmen använder dessa tre signaler för att återskapa signalerna för rött, grönt och blått.
[bildskärmar] [färg] [förkortningar på Y] [tv] [videoteknik] [ändrad 24 november 2018]
High-definition multimedia interface – en standard för kontakter och signaler för sammankoppling av hemelektronik för ljud och bild – DVD‑spelare, tv, ljudanläggningar, digitalboxar och annat. – HDMI lanserades 2003. Innehåller skydd mot otillåten kopiering av ljud och bild. – HDMI har kedjekoppling, det vill säga att man kan koppla ihop alla apparaterna – tv, DVD‑spelare, digitalbox, ljudanläggning – i en lång serie. Varje apparat i serien kan sedan kommunicera med alla andra genom samma kabelkedja. Det behövs därför färre ledningar. En enda kabel överför en komplett, okomprimerad videosignal samt ljud, och kontakten är ungefär lika stor som en USB‑kontakt. Eftersom HDMI krypterar signalerna med HDCP ska det vara omöjligt att spela in film eller musik olovligt. – HDMI är tänkt att ersätta den äldre DVI‑standarden, som har klumpigare kontakter och inte hanterar ljud, och är – bortsett från ljudet – kompatibelt med den. – Läs mer på hdmi.org. – Läs också om de nyare systemen DisplayPort och Thunderbolt.
[förkortningar på H] [kablage] [ljud och bild] [ändrad 11 juni 2017]
smygande förstörelse av lagrade data. – Bitröta beror ofta på att skillnaden mellan ettor och nollor i det fysiska lagringsmediet – till exempel magnetiska laddningar på en hårddisk – minskar med tiden. Till sist börjar datorn att läsa fel. Det är en form av dataförlust. Bitröta kan förebyggas genom att informationen kopieras om med jämna mellanrum. – Bitröta kan också bero på att filformaten ändras med tiden så att gamla filer blir oläsbara. – På engelska: bit rot.
[datalagring] [dataskydd] [ändrad 3 september 2019]
ett system för administration av persondatorer på distans, inbyggt i vissa processorer från Intel. – VPro är avsett för persondatorer i företagsnätverk och underlättar administration på distans, till exempel konfigurering i nätverket, säkerhetsfunktioner och skydd mot angrepp. Detta kan göras även när datorn är avstängd, förutsatt att den är ansluten till företagets nätverk på något sätt. – Läs mer på Intels webbplats.
[it-system] [processorer] [ändrad 9 november 2018]
– förkortning för just a bunch of disks – skämtsamt för det som blir kvar av ett datalagringssystem om man tar bort säkerheten som RAID erbjuder.
[datalagring] [förkortningar på J] [jargong] [ändrad 9 augusti 2017]
- – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
- – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
- – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
- – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.
[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]
- – om it-säkerhet: se uttrång;
- – om 3d-skrivare: på svenska: extrudering – det att plastmassa pressas ut i tunna strängar från ett munstycke för att bygga upp ett föremål lager för lager.
[it-säkerhet] [3d] [3d-skrivare] [ändrad 11 juni 2019]
en utformning av tangentbord som är avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Utgångspunkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bokstäverna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangentbordet är uppkallat efter en knappsekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingående studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck‑institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta pressmeddelande.
[mobilt] [tangentbord] [ändrad 15 juni 2020]
uppsättning knappar med bokstäver, siffror och skiljetecken samt mellanslagstangent. Har också funktionstangenter och ofta också siffertangentbord. – Se också virtuellt tangentbord samt qwerty, dvorak och KALQ. – Trots namnet tangentbord, som för tankarna till pianon, kallas knapparna just för knappar. – På engelska: keyboard. – En knappsats (keypad) har bara ett fåtal knappar, till exempel siffrorna 0–9.
[tangentbord] [ändrad 16 september 2018]
apparat i meterskala – digital apparat med bildskärm som är eller flera yards (≈0,91 meter) stor, till exempel en bildskärm som hängs på en vägg. – Yard devices var en av klasserna i forskaren Mark Weisers† indelning av datorer i inch devices, foot devices och yard devices.
[hårdvara] [ändrad 24 april 2020]