3d-skrivare

maskin som framställer tredimensionella materiella föremål efter rit­ningar som gjorts i dator (se CAD och physible3d‑ritning). – 3d‑skriv­are kan bland annat arbeta med:

  • – papper som lamineras (limmas ihop med många tunna skikt);
  • – gips i många lager;
  • – trä eller metall som fräses;
  • – eller flytande plast som härdas med laser (se computed axial lithography).

– Metoden att framställa föremål i tomma luften (till skillnad från att gjuta dem med formar) eller i en vätska kallas för fri­form­ning, friformsframställning eller additiv till­verk­ning. – 3d‑skriv­are används för framställning av enstaka modeller, rapid prototyping eller rapid fab, och för framställning av föremål i korta serier, direct digital manufacturing, DDM. Sedan mitten av 2010‑talet finns 3d‑skrivare för hobbybruk att köpa för några tusen kronor. Samtidigt framställs komplexa konstruktioner som byggnader och farkoster med komponenter gjorda med 3d‑skrivare. – Läs också om 4d‑skrivare och om extrusion (extrudering). – IDG:s artiklar om 3d-skrivare – se denna länk.

[hobby] [industriell it] [3d-skrivare] [3d] [ändrad 11 september 2019]

Cyrix

Cyrix Corporation – amerikansk tillverkare av processorer, 1997 köpt av National Semiconductor. Namnet Cyrix används inte längre. Cyrix till­verkade låg­pris­proces­sorer som var kompa­tibla med Intels pro­ces­sorer för person­datorer (se x86).

[processorer] [uppköpt] [ändrad 27 december 2017]

Cleartype

teknik som gör att text och bild ser skarpare ut på bild­skärm. – Clear­type har ut­­veck­lats av Microsoft, och in­fördes 2012 på surfplattan Surface. – Se Micro­­softs webb­sidor (länk). – Micro­­soft väckte upp­märk­sam­het i oktober 2012 genom att påstå att Surfaces bild­s­kärm med Clear­type ger lika skarpa bilder som Apples Retina-bild­skärm, trots att Retina har klart högre upp­­lös­ning.

[bildskärmar] [ändrad 9 juli 2017]

option

  1. – på engelska: alternativ, tillval, möjlighet – beroende på sammanhanget. – På svenska är en option eller aktieoption (på engelska [stock] option) ett värdepapper som ger innehavaren rätt att, om hon vill, vid en viss tid­punkt köpa ett antal aktier till det pris som bestämdes när hon köpte optionen. – Se också optional;
  2. – option key – på Mac: alt-tangenten, placerad mellan ctrl och cmd (⌘). Den brukar ha symbolen och texten alt. Den har samma funktion som alt‑tangenten på tangentbord för Windows.

[aktiehandel] [språktips] [tangentbord] [ändrad 6 december 2019]

x86

samlingsnamn på de processorer från Intel som bland annat används i persondatorer. De används också i servrar och annan utrustning. – Mer precist är det namnet på en processorarkitektur som har vidare­ut­veck­lats sedan 1970‑talet. Då kom Intels processor 8086. Sedan kom 80186, 80286, 80386 och 80486. Oftast kallades de bara för 286, 386 och 486. (Den processor som användes i den första IBM PC hette 8088, ett undantag.) Därefter kom en serie processorer med namnen Pentium och Pentium Pro, men de hör också till kategorin x86. – Benämningen x86 uppstod utanför Intel, som officiellt använder be­teck­ningen IA32. I början av 00‑talet utvecklade AMD, som tillverkar Intelkompatibla processorer, en ut­vidgad x86‑arkitektur som kallades för AMD64. Det är en 64‑bitars arkitektur. Intel anammade arki­tek­turen men kallar den för EM64T. Det är en avvägningsfråga ifall AMD64/EM64T ska ses som en fort­sätt­ning på x86‑serien eller som något nytt. Det är i varje fall vanligt att man med x86 helt enkelt menar de processorer som kan användas i persondatorer för Windows och i Mac.

[processorer]

Intel

den ledande tillverkaren av processorer för persondatorer. – Intel grundades 1968 av Gordon Moore och Robert Noyce, och tillverkade 1971 den första mikro­pro­cessorn, 4004. Sedan kom 8008, 8080 och 8088, som IBM använde i sin Personal computer. Avtalet med IBM gjorde Intel till ledare i branschen. Den främsta konkur­renten var då Motorola. – 8088 ersattes 1982 av 286. Den första 32‑bitarspro­cessorn var 386 (1986), 486 kom 1989. 1993 slutade Intel att beteckna processorerna med siffror, och lanserade Pentium, Pentium Pro (1995), Pentium II (1997), Pentium III (1999) och Pentium 4 (2000). (Se också X86.) Intel använder fortfarande Pentium som varumärke för processorer för enklare stationära datorer. – 64‑bitarsprocessorn Itanium† för krävande datorer lanserades 2001. Sedan början av 00 talet har Intel utvecklat processorer för bärbara datorer med krav på låg strömförbrukning, ofta med namn på Lake. Den främsta konkurrenten är numera Arm. – Under många år var Intel nära knutet till Microsoft. Man talade om Wintel. (Windows och Intel). 2005 beslöt även Apple sig för att gå över till Intel­pro­cessorer på Macintosh, men 2020 meddelade Apple att Mac i fortsättningen ska ha Arm-processorer. – Se intel.com. – Intelkompatibla processorer, det vill säga processorer som med bibehållen funktion kan användas i stället för Intelprocess­orer, tillverkas av AMD (Advanced Micro Devices), tidigare också av Cyrix†.

[företag] [it-historia] [processorer] [ändrad 22 juni 2020]

tertiärminne

ovanlig term för datalagring för arkivering, ofta på långsamma medier som magnetband eller optiska diskar, numera allt oftare även på hårddiskar i nätverk. Man flyttar filer som sällan eller aldrig efterfrågas, men som inte får eller bör raderas, till långsamma men billiga medier. Tertiärminne är ibland åtkomligt genom så kallade jukeboxar.

[datalagring] [minnen] [ändrad 19 november 2019]

DVI

DVI-D-kontakt.

Digital visual interface – äldre standardkontakt för anslutning av bild­skärmar för tv, video och datorer; den sammanhängande standarden för det logiska gränssnittet, alltså för vilka signaler som ska gå genom kontaktens olika delar. Det finns tre varianter: DVI‑A för analog teknik, DVI‑D för digital teknik och DVI‑I för båda. – Standarden utarbetades av den sedan 2001 nerlagda branschorganisationen Digital display working group. – Under 00‑talet började den mer flexibla HDMI‑standarden tränga undan DVI. DVI‑kontakter används numera mest för projektorer och stationära datorer.

[bildskärmar] [förkortningar på D] [ljud och bild] [sammankoppling] [videoteknik] [ändrad 29 juni 2017]

Blu-ray disc

(stavas så: Blu-ray) – optisk disk med fem gånger längre speltid än DVD, men med samma yttermått. Förkortas BD. Hade i början av 2008 definitivt slagit ut det konkurrerande formatet HD‑DVD som efterträdare till DVD. – Blu-ray disc-spelare använder blåviolett laserljus med en våglängd på 405 nanometer till skillnad från DVD‑spelare, som använder rött laserljus på 650 eller 635 nanometer. Den kortare våglängden gör det möjligt för spelaren att avläsa data som är tätare packade på skivans yta (i form av mikroskopiska hål). Därtill kommer datakomprimering och ändringar i skivornas fysiska uppbyggnad som gör avläsningen mer exakt. En Blu-ray disc kan därför, enligt specifikationen, rymma runt 25 gigabyte, jämfört med 4,7 gigabyte på en enkelsidig DVD. En Blu-ray disc med datalagring i dubbla skikt klarar dubbelt så mycket. – Bakom Blu-ray disc-standarden står Hitachi, LG Electronics, Matshushita, Pioneer, Philips, Samsung, Sharp, Sony och Thomson samt Apple. – Skivorna är lika stora som CD och DVD. Spelare för Blu-ray disc kan spela DVD, men en DVD-spelare kan inte spela en Blu‑ray disc. Blu-ray disc har ett system med id-märkning för att försvåra otillåten kopiering av digitalt material. – Se Blu-ray disc association. – Det är mycket möjligt att Blu-ray disc blir det sista formatet för optiska diskar, eftersom konsumenterna går över till fasta lagringsmedier eller till att ha filmer och musik på internet. Men läs också om HVD.

[blu-ray disc] [film] [optiska diskar] [ändrad 29 maj 201]