Touch ID

fingeravtrycksläsare på tidigare modeller av Apples iPhone och på iPad. Touch ID fanns på iPhone modell 5S fram till modell 8 Plus och finns på iPad Air 2 och iPad Mini 3 och senare. Den pre­senterades i september 2013. –iPhone X, som visades upp i september 2017, saknar Touch ID och använder i stället ansiktsigenkänning – se Face ID. – Fingeravtrycksläsaren var / är inbyggd i hemknappen på tele­fonen. Den kan användas för att låsa upp telefonen i stället för en sifferkod (som också kan användas). Funktionen kan också användas för in­loggning på olika tjänster och betalningar. Flera personer kan registrera sina finger­­avtryck på samma tele­fon. – Se Apples webbsidor (länk).

[biometri] [mobilt] [ändrad 2 september 2019]

biometri

kroppsavläsning – datoriserad kontroll av människors identitet (autentisering) genom avläsning av känne­­tecken som är unika för varje kropp, till exempel fingeravtryck, handflateavtryck, ven­­mönster, gång, iris, ögonbotten eller röst. Man kan också utgå från unika be­teenden, till exempel att alla människor har sitt eget sätt att variera trycket när de skriver med penna, eller karakteristiska sätt att gå (se gångigenkänning).

  • – Fördelen med biometri är att sådana egen­­skaper är svåra eller omöjliga att för­falska och imitera. De är också ständigt tillgängliga för användaren;
  • – Nack­­delen är att systemen inte är säkrare än de metoder som används för att kon­trollera identiteten när kropps­­data registreras. (Om ditt personnummer re­gi­stre­ras med mitt tumavtryck så blir det mitt personnummer: jag kan sedan bevisa att jag är du.) Faran ligger alltså i överdriven tilltro till identifieringsprocessen som helhet. (En annan nackdel är att man inte kan byta ut sitt fingeravtryck, om det skulle behövas.)

– Läs också om active authenti­cation. – Bio­metri är också det veten­skapliga studiet av kroppens mått och pro­portioner. – På engelska: biometrics. – Jäm­­för med kognometri.

[biometri] [ändrad 28 september 2018]

lösenord

(password) – hemligt ord, teckenkombination eller fras som används vid inloggning till­sammans med användarnamn. – Om lösen­ordet är en fras (flera ord, men utan mellanrum) talar man på engelska ibland om passphrase, ”lösen­fras”, men om man inte behöver skilja mellan sorterna är det enklast att kalla även det för lösenord. Ett lösen­ord be­höver inte heller vara ett ord, utan kan vara en outtal­bar teckenkombination med siffror och andra tecken. – Bra lösenord ska vara svåra att gissa, och bör därför, om de är relativt korta, bestå av små och stora bok­stäver, siffror och andra tecken. Långa lösenord kan bestå av flera vanliga ord i följd utan mellanrum. Långa lösenord har fördelen att angripare vid uttömmande lösenordsattacker brukar försöka enbart med lösenord upp till en viss längd. – Allt fler säkerhetsexperter hävdar att det är säkrare att ha mycket långa lösenord som är lätta att memorera – fyra ord i rad, som auberginbotswanacykeldamoklessvärd– som inte byts ut regelbundet än att ha kortare lösenord som byts ut med bestämda mellanrum. Lösenordsbyte innebär nämligen ofta att begagnade eller andra lättgissade lösenord återanvänds. – Även PIN (”pinkod”) är ett slags lösenord. – Du kan testa styrkan i ett lösenord på Post- och telestyrelsens (PTS) webb­­sidor, se testalosenord.se. – Se också access key, diceware, engångslösen­ord, flerfaktorsautentisering, graphical user authentication, keep­­sake pass­­word, kill paswword, livs­­tids­­lösen­­ord, standardlösenord, tvåfaktors­autentisering och överfallskod samt Lösenordsbytardagen.

[lösenord] [ändrad 26 april 2020]

gångigenkänning

(gait recognition) – identifiering av människor utifrån deras sätt att gå. Det är ett slags biometri. – Teknik för gångigenkänning har utvecklats på bland annat Georgia Tech – se länk. – Gait analysis, på svenska gånganalys, gångartsanalys eller hältutredning, är studiet av hur människor och djur, i synnerhet hästar, rör sig när de går eller springer. Görs bland annat för att upptäcka skador, men kan också användas för identifiering. – Helt apropå: länk.

[biometri] [ändrad 10 april 2019]

förnekbar autentisering

(deniable authentication)autentisering av deltagarna i en meddelandesession utan möjlighet för utomstående att avgöra vilka som har deltagit. Varje deltagare ska alltså, genom autenti­se­ring, kunna vara säker på att de andra del­tagarna är de som de utger sig för att vara. Men en utomstående som uppsnappar med­delandena kan inte bevisa vilka som har deltagit. (Möjligen gissa, men inte bevisa.) – Se också Off‑the‑record messaging.

[dold identitet] [identifiering] [ändrad 3 februari 2018]

användarnamn

(eller användar-iduser name eller user ID) – det namn som man identifierar sig med när man loggar in på ett datornät eller på en webbsida. An­vändar­namn kan vara an­vända­rens riktiga namn eller ett påhittat namn. Det används normalt till­sammans med lösenord. Lösenordet är hemligt, men an­vändar­namnet brukar inte vara hemligt. – Användarnamn måste varje gång skrivas på precis samma sätt. Har man valt Karin som användarnamn duger det inte med Carin eller Kajsa. – Ibland talar man om kontonamn, eftersom an­vändar­namnet är knutet till ett an­vändar­konto, och en användare kan ha flera konton. Det kan också finnas konton som inte är knutna till en bestämd person, utan som används av alla med en viss arbets­upp­gift (funk­tions­konton). Det leder dock sällan till problem om man även här talar om användarnamn. – Läs också om handle och nick.

[identifiering] [ändrad 1 juni 2017]

signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin underskrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 2 maj 2020]

lösenordsfångare

(password trap) – program eller webbsida som lurar användarna att lämna ifrån sig sina lösenord. Vanligen utformade som kopior av äkta inloggningssidor. – Se också nätfiske (phishing).

[it-säkerhet] [ändrad 11 april 2018]