(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen(TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen(YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen†(PUF). – Se också databasregeln.
en nerlagd svensk wikipedi. – Susning var alltså ett webbaserat uppslagsverk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webbläsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jämsides med den svenska versionen av Wikipedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigeringskrig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal betrodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.
en avvecklad läsplatta som lanserades i Sverige i februari 2010, utvecklad av det sydkoreanska företaget iriver(länk). – iriver Story visade e‑böcker i formatet Epub och klarade dessutom dokument i alla vanliga format. Den hade inbyggd musikspelare och ett tangentbord som man kunde använda för att göra anteckningar. 2010 kom en version som kunde internetanslutas med wi‑fi. iriver inledde sommaren 2011 ett samarbete med Google om e‑böcker. – Produkten avvecklades 2012.
(föråldrat) – handdator eller smart mobil som har byggts enligt en specifikation från Microsoft. Namnet användes fram till 2007. – Microsoft tillverkade inte själv några Pocket PC-märkta produkter, men lät andra företag använda namnet, förutsatt att de följde Microsofts specifikationer. Grunden var operativsystemet Windows CE. En Pocket PC var antingen en penndator eller försedd med ett litet mekaniskt tangentbord. – 2007 ersattes varumärket Pocket PC med Windows Mobile†, som i sin tur 2012 ersattes av Windows Phone†.
en avvecklad, tidigare föreslagen förändring av webbprotokollet HTTP. – SPDY presenterades 2012 och lades ner 2015. Den utvecklades av Google för att minska väntetiden vid nerladdning av webbsidor (spdy = speedy), och för att höja säkerheten. Mycket av det som var nytt i SPDY införlivades i den nya versionen av HTTP, se HTTP/2. – Se chromium.org/spdy (från 2010). – Läs också om QUIC.
– Chip eller C. H. I. P. – en nerlagd enkortsdator som skulle säljas för nio dollar. Den utvecklades av det amerikanska företaget Next Thing och finansierades våren 2015 genom insamling på Kickstarter(länk). Företaget gick i konkurs 2018 och produktionen av datorn har upphört. – Läs också om PocketChip.
ett föreslaget chipp som ingick i ett förslag från Clinton‑administrationen i USA på 1990‑talet om att ge myndigheterna en bakdörr till krypterad information. All data- och teleutrustning skulle, enligt förslaget, ha chippet inbyggt och använda det (och inget annat) för kryptering. Chippet skulle vara så konstruerat att myndigheterna hade tillgång till en speciell nyckel för avläsning och dekryptering, som skulle kunna användas efter domstolsbeslut. Efter kraftiga protester skrinlades förslaget.
ett Linux-baserat operativsystem som uppgavs komma från hackarkollektivet Anonymous. – Anonymous‑OS var närmast baserat på Ubuntu. Det beskrevs som framtaget för undervisningsändamål och för att testa hur säkra webbsidor är. Det levererades med bland annat programmen DDOSIM och John the Ripper. – Anonymous‑OS släpptes i mars 2012, men efter bara ett par dagar slutade den respekterade programnerladdningssajten SourceForge att erbjuda det, eftersom det bedömdes som en säkerhetsrisk – läs mer här. – Kopplingen till Anonymous är svår att bevisa eller motbevisa, eftersom Anonymous saknar officiella talespersoner. – Anonymous‑OS ska inte förväxlas med Anonym OS.
– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:
– av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field(länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld(länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;
Mark Stephens alias Robert X Cringely.
– av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut bokenAccidental Empires (inte översatt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb(länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från InfoWorld, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till domstol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com(länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga videointervjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.
– Från början var Robert X Cringely ett påhittat namn som stod i InfoWorlds redaktionsruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet,länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired(länk). – Läs också om Startup L Jackson†.
