(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans sammankoppling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egentligen Arpanets födelse). Larry Roberts† hade dock gjort samma sak experimentellt tidigare. – Kleinrock vidareutvecklade på 1960‑talet teorin bakom paketförmedlande datakommunikation, först formulerad av Paul Baran†. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet förverkligades. På 1970‑talet utvecklade han teorin för dirigering (routing) av meddelanden på internet. Han är professor emeritus i datavetenskap vid UCLA. – Leonard Kleinrocks webbsida på UCLA finns här.
[internet] [it-historia] [personer] [ändrad 8 juli 2017]
(Lawrence Roberts, 1937–2018) – amerikansk internetpionjär, den förste som fick paketförmedlande datakommunikation att fungera. Det skedde 1965 i liten skala. Leonard Kleinrock gjorde samma sak i större skala 1969, och det brukar räknas som internets födelse. Principen om paketförmedlande datakommunikation formulerades först av Paul Baran†.
[internet] [it-historia] [larry roberts] [personer] [ändrad 4 september 2020]
(1926—2011) – amerikansk vetenskapsman som formulerade de grundläggande principerna för internet. – Paul Baran formulerade i början av 1960‑talet tanken på distribuerade nätverk och paketförmedlande datakommunikation. Han formulerade också ändpunktsprincipen. Syftet var att bygga upp nätverk som var svåra att slå ut i krig. – Paul Baran arbetade i början av 1950‑talet hos datortillverkaren Eckert‑Mauchly Corporation†, och anställdes 1959 på forskningsinstitutet Rand Corporation (länk), nära knutet till amerikanska krigsmakten. Det var där som han i början av 1960‑talet utvecklade de idéer som sedan tillämpades i internet. – Läs också om Larry Roberts† och Leonard Kleinrock.
[internet] [paul baran] [ändrad 4 september 2020]
följsam design – utformning av webbsidor så att de kan betraktas både på vanliga bildskärmar och på smarta mobiler. Man gör alltså inte två versioner av webbsidan, en för stora bildskärmar och en för små, utan det är samma HTML‑kod som används för alla storlekar. Koden realiseras dock på olika sätt: innehållet delas upp i bitar som kan arrangeras på olika sätt för att passa till utrymmet. Webbdesignern använder CSS för att utforma sidan så att den automatiskt anpassas till skärmstorleken. Vanligtvis utgår man från en webbsida som är utformad för smarta mobiler och lägger till möjligheten att arrangera om den för större bildskärmar. – På engelska: responsive web design eller responsive design.
[webbpublicering] [ändrad 6 oktober 2019]
- – se beskrivande webbadress;
- – i journalistik: kort inledande beskrivning av en artikel eller ett nyhetstelegram.
– Ordet: Försvenskning av engelska slug.
[massmedier] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]
föregångaren till internet, skapad 1969 av den amerikanska krigsmaktens forskningsanstalt ARPA, numera DARPA. – Från 1973, när Arpanet fick förgreningar i andra länder (först Norge och Storbritannien) började man också tala om internet. Arpanet var då det amerikanska nätet som drevs på uppdrag av krigsmakten, internet det globala nätet. 1989—1990 avvecklade amerikanska krigsmakten Arpanet, och dess tekniska infrastruktur införlivades med internet. Läs också om Leonard Kleinrock.
[internet] [it-historia] [ändrad 16 augusti 2021]
(Wikipedia och reality) – ”wikialiteten”, ”wikligheten” – verkligheten så som den definieras av uppslagsverket Wikipedia: ”om verkligheten och Wikipedia inte stämmer överens, så gäller Wikipedia”. – Även: sanningen när den fastställs genom omröstning. – Läs också om Wikipedia kid och wikipetter samt YouTube-examen.
[jargong] [källkritik] [webbuppslagsverk] [ändrad 12 maj 2017]
ett frågespråk för RDF, alltså ett frågespråk som kan söka och ändra i en databas i formatet RDF. – SPARQL har fastställts som standard av webbens ledningsgrupp W3C, och är ett av verktygen för den semantiska webben. Namnet påstås stå för SPARQL protocol and RDF query language – en rekursiv förkortning. Uttalas som engelska sparkle. – Läs mer på W3C:s webbplats (länk) (från 2008).
[databaser] [rekursiva förkortningar] [webben] [ändrad 15 juni 2018]
- – Adobe Flash, ursprungligen
Macromedia Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det vanligaste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player installerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlighet till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och strömsnålt alternativ. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I december 2015 meddelade Adobe att Flash Professional ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webbsidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
- – se flashminne.
[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]