– resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webbsidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. RDF är en komponent i den semantiska webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF triple – RDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
Berkeley internet name domain – den mest spridda namnservern på internet, de facto standard i alla Unix‑system. Kallas ofta för named (kort för name domain). – BIND sprids med öppen källkod och får användas fritt. BIND utvecklas av företaget Internet Systems Consortium, se isc.org/bind/.
– (copy) – avbildning av ett original (förlaga), som kan vara en bild, ett föremål eller information (text och siffror), till exempel ett datorprogram. – På svenska skiljer vi mellan kopior och exemplar. Böcker, tidningar och skivor med musik och eller film framställs i si och så många exemplar. Inget av exemplaren är ett original. Kopior, däremot, gör man med kopieringsapparater, med hjälp av en dator eller på andra sätt, och det förutsätter ett original. Originalet brukar anses vara av högre kvalitet och / eller mer värdefullt än kopiorna, men när det gäller kopior av digitala förlagor är det oftast ingen skillnad. – Se också kopiera;
– kopia till eller bara kopia, på engelska CC (carbon copy) – i e‑post och affärskorrespondens: adressfält för mottagare av kopior eller extra exemplar av meddelandet. De får meddelandet för kännedom. Huvudmottagaren kan se vilka kopiemottagarna är, och om det finns flera mottagare i fältet Kopia kan de också se varandras namn. Vill man i stället hålla kopiemottagarnas namn hemliga använder man i stället fältet dold kopia eller hemlig kopia, på engelska BCC (blank carbon copy). – Se också reply all och little r. – Den engelska förkortningen CC för carbon copy är en kvarleva från skrivmaskinernas tid, då kopiorna gjordes med karbonpapper. – Se också Datatermgruppen(länk);.
(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.
webbadress(URL) som innehåller ord eller namn som beskriver innehållet på webbsidan som adressen går till. – Ett exempel är Wikipedia, där webbadressen till varje uppslagsord innehåller det uppslagsordet. Till exempel går sv.wikipedia.org/wiki/Dator till uppslagsordet Dator. – Engelska slug, försvenskat till slugg, syftar på den betydelsebärande delen av webbadressen. – Beskrivande webbadresser är ofta komplement till en webbsidas ursprungliga och egentliga webbadress. Besökare som efterfrågar den beskrivande webbadressen skickas vidare till den ursprungliga webbadressen genom omdirigering. – Tekniskt: Webbadresser som https://it-ord.idg.se/?s=beskrivande+webbadress (med frågetecken) är tekniskt annorlunda, eftersom ?s=beskrivande+webbadress definierar en sökning i en databas, inte en fast sida. Den sida som skickas till besökaren sätts samman av webbservern först efter anropet. Detta syns på frågetecknet.
en avvecklad amerikansk sökmotor, startad 1998 under namnet GoTo, senare absorberad av Yahoo. – Overture var först med betalda placeringar, alltså det att företag kunde betala för att få topplaceringar i resultatlistorna. År 2000 gick Overture över till att leverera sökresultat (fortfarande med betalda placeringar) till andra sökmotorer. I februari 2003 köpte Overture den tidigare ledande sökmotorn Altavista† (sedan dess nerlagd), och i juli samma år blev Overture i sin tur köpt av Yahoo, och bytte då namn till Yahoo Search Marketing, se Yahoos (numera Verizon Media Groups) webbsidor.
Wikimedia Foundation – stiftelsen som driver det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. – Wikimedia driver också besläktade projekt som ordboken Wiktionary(länk) och biblioteket Wikisource. Wikimedia grundades 2003. Då överlät Wikipedias grundare Jimmy Wales rätten till namnet Wikipedia, upphovsrätten till material på Wikipedia samt den tekniska utrustningen till stiftelsen. Wikimedia Foundation anordnar konferensen Wikimania. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikimedia finns på wikimediafoundation.org, och Wikimedia Sverige finns här.
en organisation som sprider klassisk musik gratis på internet. – Musopen gör egna inspelningar av klassisk musik som kan laddas ner gratis från webbplatsen. Musopen tillhandahåller också noter till klassisk musik. Detta gäller musik som inte längre skyddas av upphovsrätt. Verksamheten är alltså helt laglig. – Se musopen.org.
(top level domain, TLD) – domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domännamnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner(new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.
The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotoppdomän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.
