PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller .se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alterna­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotopp­domän är .bit. – Jämför med kryptodomäner.

[toppdomäner] [ändrad 9 december 2022]

Silk Road

en stängd hemlig marknadsplats på nätet. – Silk Road stängdes den 2 oktober 2013 av FBI. En ny sajt med samma namn och inriktning öppnades i början av november 2013. – Silk Road startade 2011, och förmedlade affärer i narkotika och annat olagligt. All kommunikation med Silk Road skedde genom nätverket Tor, som gör meddelanden nästan omöjliga att spåra. Alla betalningar skedde i kryptovalutan bitcoin. Bakom Silk Road stod, enligt FBI, amerikanen Ross William Ulbricht, som enligt domen är identisk med Dread Pirate Roberts. Ulbricht förnekar att det är han. Förutom medverkan till narkotikahandel och penningtvätt åtalades Ulbricht för anstiftan till mord. Han påstods ha anlitat en yrkesmördare för att döda en person som hade hotat att avslöja Silk Roads klienter. Något mordoffer har dock inte påträffats. – I februari 2015 dömdes Ulbricht till fängelse upp till livstid för narkotikahandel, penningtvätt och data­intrång, men inte för anstiftan till mord. I maj 2015 dömdes han till livstids fängelse utan möjlighet till benådning och till att betala 138 miljoner dollar i skadestånd. – Efter domen har det framkommit att den amerikanska federala narkotikapolisen DEA hade infiltrerat Silk Road. Vissa uppgifter från spaningen hemlig­hölls i rättegången mot Ulbricht för att spaningen inte skulle spräckas. Bland annat tycks DEA ha fejkat det påstådda beställningsmordet (ingen dog) åt Dread Pirate Roberts. – Se artikel i Wired: länk. – Läs också om the hidden wiki. – Efter att Silk Road stängdes har flera liknande sajter försökt ta över kunderna, till exempel Black market reloaded och evo­lution market. – Namnet: Sidenvägen är den historiska handels­leden mellan Medelhavet och Kina genom Central­asien.

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 januari 2019]

text

  1. – en datatyp: blandning av bokstäver, siffror och eventuellt andra skrivtecken. Vanligtvis, men inte nödvändigtvis, avsett för läsning av människor. Siffror som typas som text ska inte användas i beräkningar. Man talar också om alfanumeriska värden och teckensträngar;
  2. – ofta i ordbehandling: ren text (bokstäver, siffror och andra tecken) utan formatering eller inslag av annan information som bilder. En ren textfil används när man vill överföra text med minsta möjliga risk för att det blir fel när den öppnas. (Filformatet betecknas ofta med txt.) Detta till skillnad från filer som skapats i ordbehandlarens eget format, till exempel i Word‑format. Sådana filer innehåller dold information som inte alltid tolkas korrekt när andra program öppnar filen;
  3. – allmänt: information som är avsedd att läsas av människor. I kryptering kallas text som inte är krypterad (men som ska krypteras eller är dekrypterad) för klartext;
  4. to text – att texta – att skicka SMS eller annat textmeddelande.

[filformat] [meddelanden] [programmering] [språk] [ändrad 14 oktober 2019]

IP-adress

(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑ad­ressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.

  • – I version 4 av IP består en IP‑adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror (i decimal form). Till exempel: 172.16.254.1. Egentligen är det 32 ettor och/eller nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och / eller nollor. – Dessutom består IP‑adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar, åtskilda med punkt. Resten av siff­rorna, dator­adressen, står för en viss dator i det nätet. (Nätverket kan dessutom i sin tur delas in i flera delar med varsin sekvens av IP‑adresser, se subnät.) – De 32 bitarna i adressen ger några miljarder möjliga nummer (se också adressrymd). Eftersom inter­net redan då hade över en miljard användare höll IP‑adresserna under 2010‑talet på att ta slut. Det var bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använde flytande IP‑adresser.
  • – Men i version 6 av internet­proto­kollet, IPv6, som gradvis infördes under 2010‑talet, är IP‑ad­ress­erna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor, och delas upp i åtta grupper. Därmed försvinner bristen på IP‑adresser: antalet möjliga IP‑adresser blir ett astronomiskt tal på ungefär 40 siffror (decimala). (Det finns ingen version 5 av internetprotokollet.)

– Reglerna för IP‑adresser fast­ställs av organisationen ICANN.

[ip] [ändrad 8 september 2021]

Hotmail

en avvecklad gratis e-post­tjänst från Micro­soft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑post­tjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående före­tag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 före­taget till Micro­soft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyt­tades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Micro­soft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)

[e-post] [nerlagt] [ändrad 15 september 2021]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

internet

det internationella öppna dator­nätet som kopplar samman användare på mindre nät i hela världen. Praktiskt taget all datakommunikation utom SMS och röstsamtal använder internet. Kännetecknande för internet är:

  • paketförmedlande överföring av med­delanden;
  • internetprotokollet IP, vanligt­vis (men inte alltid) i kombination med TCP;
  • adressystemet DNS.

– Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från av­sändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte be­roende av några specifika kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med IP och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller tråd­lös kommunikation. – Den som vill an­sluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och IP‑adresser. Men när ”vanliga användare” säger att de är an­slutna till internet betyder det i själva verket att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet. – Internet ut­vecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om inter­nets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet kom i bruk när Arpanet fick för­greningar i andra länder. Internet / Arpanet blev under 1980‑talet ett nät som användes av universitet och forskningsinstitut i USA. Det fanns länkar till ett fåtal andra länder. Samtidigt fanns det andra nät, som Usenet och Fido­net, som användes för datakommunikation, men i början av 1990‑talet blev inter­net det ledande datornätet, och i mitten av 1990‑talet var det i praktiken utan konkurrens. Det berodde till stor del på att World wide web gjorde inter­net enklare att an­vända. – Internets struktur har visat sig vara rätt ut­tänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. – Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. – Ledningen för internet består av flera organ som IETF, ICANN, Internet Society, IESG och IAB. – Internet stavas numera med liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Sedan 2016 rekommenderar nyhetsbyrån AP också att internet skrivs med litet i, se denna länk.

– Vanlig missuppfattning: Trots att i stort sett all datakommunikation sker över internet är det många som har oklara föreställningar om vad internet omfattar. E‑post, chatt, webben, Facebook, Instagram, Twitter och World of warcraft är alla baserade på internet. Inom digital kommunikation är det i stort sett bara SMS och röstsamtal i mobiltelefon samt lokala nätverk som inte körs på internet. Även mobiltelefonnätet kan hantera trafik med IP. (Observera att ett nätverk kan använda internetproto­kollet IP utan att därför vara anslutet till internet.) – Internet är helt enkelt ett slags transportsystem som kan hantera information och meddelanden av många slag. Och det mesta, men inte allt, som skickas på internet använder i sin turwebben som transportmedel. Internet fanns före webben och användes då till exempel för e‑post och Usenet. Webben har (bland annat) gjort internet enklare att använda genom att dölja mycket av den underliggande tekniken. Det är ändå internet i botten. Så när någon säger ”jag använder inte internet så mycket, jag använder mest Facebook” så har den personen fått saken om bakfoten.

[datakommunikation] [internet] [ändrad 11 december 2020]