– i Unix av historiska skäl: benämning på det som används som terminal, alltså för inmatning av instruktioner och visning av utdata i ren textform. Ursprungligen alltså en teleprinter, numera en dator eller virtuell terminal;
– Även: hjälpmedel för döva och hörselskadade, se TDD.
elektrisk skrivmaskin för skriftlig kommunikation över telenätet. – Det man skriver på den ena teleprintern i ett skriftligt samtal skrivs direkt ut på papper på den andra. – Teleprintrar var skrivmaskinerna, kommunikationssystemet hette Telex. – Teleprintrar har sedan länge ersatts av datakommunikation. Förr användes teleprintrar också som skrivare i it-system, se tty. De har också använts för kommunikation mellan döva och hörselskadade, se tdd.
(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skrivbordsformat. Den räknade ut matematiska tabeller och tillverkade samtidigt automatiskt gjutformar för tryckning av tabellerna. Matematiska tabeller från Wibergs räknemaskin trycktes och såldes i flera länder. – Wibergs räknemaskin var den mest framgångsrika versionen av Charles Babbages† differensmaskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz†.
Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.
vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard(se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith(se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.
en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. – Britterna kunde från 1942dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en tillsats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüsselzusatz(nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och befälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte förväxlas med Enigma eller med G‑skrivaren.
Trigram från orakelboken Yi Jing. De kan sägas representera 0—7 med binär notation. – Källa: Wikipedia Commons.
(binary) – om talsystem: med bara två siffror, 1 och 0. Det är det talsystem som används i datorer. – Högre tal än ett skrivs med kombinationer av ettor och nollor: två skrivs ”10”, tre skrivs ”11”, fyra skrivs ”100” och fem blir ”101”. – Det binära talsystemet används i datorer eftersom det är minst risk för felläsning om det bara finns två värden att välja mellan. Ett och noll representeras i kretsarna av hög och låg spänning, och för att spara energi strävar man efter att hålla den högre nivån så låg som möjligt, vilket inte ger utrymme för fler än två nivåer. – Man säger att det binära talsystemet har basen två och att det decimala har basen tio. – Förväxla inte binär med digital. Binär är alternativet till det decimala talsystemet och till andra talsystem som det hexadecimala; digital är alternativet till analog. – Läs också om binära multipelprefix. – Engelska binary kan också betyda binärkod(binary code), och binär används också på svenska i den betydelsen. – Det binära talsystemet lär först ha föreslagits av den tyska filosofen, diplomaten och vetenskapsmannen Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646-1716, se Wikipedia). Han korresponderade med missionärer i Kina, och blev genom dem bekant med orakelstickorna i boken Yì Jīng(se Wikipedia): stickorna kan vara antingen hela eller brutna och kombineras på alla möjliga sätt, och utgör därför ett slags binärt system. – Läs också om unär och om tvåkomplementsform.
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev bokenCybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948(Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I bokenThe Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
platsen där britterna under andra världskriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing† arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus†. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilometer norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbildning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.
(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner registerkort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs†Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i bokenCataloging the world(länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén(länk).
