integrerad krets

(integrated circuit, ibland monolithic integrated circuit) – elektronisk krets som har tillverkats i ett stycke. – Komponenterna (transistorer, dioder, kondensatorer med mera) och materialet som leder ström mellan komponent­erna (koppar) realiseras genom etsning. Vid tillverkningen lägger man lager efter lager av olika material på ett underlag och avlägsnar genom etsning allt som inte ska ingå i kretsen. Det går därför inte att ta bort eller byta ut komponenter. – Integrerade kretsar är en förutsättning för alla moderna datorer och mobiltelefoner och nästan all annan elektronik. Att realisera elektroniska kretsar med miljoner komponenter som diskreta kretsar skulle vara praktiskt taget omöjligt, och om det gick skulle kretsarna ta enormt mycket plats. Jämfört med diskreta kretsar är integrerade kretsar:

  • –små;
  • –snabba;
  • –strömsnåla och:
  • – billiga.

Jack Kilby visade upp den första integrerade kretsen 1958. För det fick han Nobelpriset år 2000. Ett halvår senare, oberoende av Kilby, visade Robert Noyce upp en annan typ av integrerad krets. Det är Noyces kon­struk­tion, baserad på kisel, som är föregångare till den teknik som an­vänds nu. (Kilbys integrerade krets var baserad på germanium.) Före Kilby hade andra forskare experimenterat med samma idé utan att lyckas realisera den.

[elektronik] [it-historia] [ändrad 30 juli 2019]

Computers and Automation

amerikansk tidskrift som gavs ut 1950 till 1972. Den anses vara den äldsta tidskriften om datorer. Tidskriften hette först Roster of Organizations in the Field of Automatic Computing Machinery, senare The Computing Machinery Field. Redaktör var Edmund C Berkeley. – Se denna länk.

cassette interface

kassettgränssnitt (för datalagring) – i de äldsta hobbydatorerna: möjlighet att ansluta en kassettspelare för datalagring på musikkassett. Man använde vanliga kassetter enligt Philips standard, eftersom de var vanliga och billiga. – Cassette interface board – kretskort (för hobbydator) med kassettgränssnitt.

Gopher

Närbild av kindpåsråtta.
Kindpåsråtta.

system för publicering av dokument på internet. – Gopher lanserades 1991, och påminner om webben, som kom senare samma år. Den viktigaste skill­naden är att ett webb­dokument kan ha länkar till andra do­ku­ment i själva texten. Men i Gopher är dokumenten rena textfiler (bilder kan ingå), och länkar till andra dokument visas separat. Redan i mitten av 1990‑talet hade webben trängt undan Gopher. – Gopher är ett strukturerat sätt att ordna dokument i ett filsystem och publicera filsystemet på internet så att andra kan söka i det och hämta do­ku­ment. Det kräver betydligt mindre resurser (i form av kraftfulla och snabba datorer) än webben. Därför har Gopher fortfarande förespråkare (2017), och det finns fortfarande Gopherservrar som är aktiva. Webb­läsare brukar kunna hämta och visa dokument från Gopher, men på andra hållet går det inte. – Gopher­dokument är sökbara, och det finns två sökmotorer för Gopher, nämligen Veronica och Jughead (jämför med Archie). – Läs mer i Wikipedia och läs The Gopher Manifesto (länk, brukar fungera även om den är överstruken). – Namnet: Gopher, kind­pås­råtta, är en symbol för Minnesota och University of Minnesota där Gopher ut­veck­lades. Ordet kan också uttalas likadant som gofer, ’budpojke’.

[internet] [it-historia] [ändrad 27 april 2017]

Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 31 december 2017]

Ware, Willis

(1920—2013) – amerikansk internetpionjär; den förste som påpekade säkerhetsriskerna i datornätverk. Hans varningar ignorerades. Wares rapport ”Security controls for computer systems (U)” från 1967, även känd som ”The Ware report”, hemligstämplades, men släpptes senare. Den finns på denna länk.

[it-historia] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 22 september 2017]