Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [rymden] [ändrad 31 december 2017]

Ware, Willis

(19202013) – amerikansk internetpionjär; den förste som påpekade säkerhetsriskerna i datornätverk. Hans varningar ignorerades. Wares rapport ”Security controls for computer systems (U)” från 1967, även känd som ”The Ware report”, hemligstämplades, men släpptes senare. Den finns på denna länk.

[it-historia] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 22 september 2017]

hårddisk

Bild från 1956: två män skjuter en hårddisk på fem megabyte uppför en ramp. Den ser ut att vara 1,80 meter hög och väger enligt uppgift 250 kg.
Fem megabyte 1956.

länge det vanligaste mediet för datalagring. Håller sedan 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive (enheten). Gentemot datorns operativ­system beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. Sedan 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 11 augusti 2022]

VMS

  1. – (Virtual memory system) – operativsystemet som utvecklades för Digitals† VAX-datorer†, och lanserades 1979. Fullständigt namn var VAX/VMS. Det var ett 32‑bitarssystem som hade virtuellt minne, vilket gav applikationerna tillgång till mycket mer minne än tidigare. VMS anpassades 1992 till Digitals 64‑bitars Alpha†-processor, och döptes då om till OpenVMS;
  2. – förkortning för video management system.

[förkortningar på V] [it-historia] [operativsystem] [ändrad 3 maj 2019]