Kategori: identifiering
Touch ID
fingeravtrycksläsare på tidigare modeller av Apples iPhone och på iPad. – Touch ID fanns på iPhone modell 5S fram till modell 8 Plus och finns på iPad Air 2 och iPad Mini 3 och senare. Den presenterades i september 2013. –iPhone X, som visades upp i september 2017, saknade Touch ID och använde i stället ansiktsigenkänning – se Face ID. – Fingeravtrycksläsaren var / är inbyggd i hemknappen på telefonen. Den kan användas för att låsa upp telefonen i stället för en sifferkod (som också kan användas). Funktionen kan också användas för inloggning på olika tjänster och betalningar. Flera personer kan registrera sina fingeravtryck på samma telefon. – Se Apples webbsidor (länk).
[biometri] [mobilt] [ändrad 2 september 2019]
biometri
kroppsavläsning – datoriserad kontroll av människors identitet (autentisering) genom avläsning av kännetecken som är unika för varje kropp, till exempel fingeravtryck, handflateavtryck, venmönster, gång, iris, ögonbotten eller röst. Man kan också utgå från unika beteenden, till exempel att alla människor har sitt eget sätt att variera trycket när de skriver med penna, eller karakteristiska sätt att gå (se gångigenkänning).
- – Fördelen med biometri är att sådana egenskaper är svåra eller omöjliga att förfalska och imitera. De är också ständigt tillgängliga för användaren;
- – Nackdelen är att systemen inte är säkrare än de metoder som används för att kontrollera identiteten när kroppsdata registreras. (Om ditt personnummer registreras med mitt tumavtryck så blir det mitt personnummer: jag kan sedan bevisa att jag är du.) Faran ligger alltså i överdriven tilltro till identifieringsprocessen som helhet. (En annan nackdel är att man inte kan byta ut sitt fingeravtryck, om det skulle behövas.)
– Läs också om active authentication. – Biometri är också det vetenskapliga studiet av kroppens mått och proportioner. – På engelska: biometrics. – Jämför med kognometri.
[biometri] [ändrad 28 september 2018]
passphrase ⇢
– se lösenfras.
lösenord
(password) – hemligt ord, teckenkombination eller fras som används vid inloggning tillsammans med användarnamn. – Om lösenordet är en fras (flera ord, men utan mellanrum) kallas det också för lösenfras, på engelska passphrase, men om man inte behöver skilja mellan sorterna är det enklast att kalla även det för lösenord. Ett lösenord behöver inte heller vara ett ord, utan kan vara en outtalbar teckenkombination med siffror och andra tecken. – Bra lösenord ska vara svåra att gissa, och bör därför, om de är relativt korta, bestå av små och stora bokstäver, siffror och andra tecken. (Se lösenordsstyrka.) Långa lösenord kan bestå av flera vanliga ord i följd utan mellanrum – lösenfraser. Långa lösenord har fördelen att angripare vid uttömmande lösenordsattacker bara kan försöka med lösenord upp till en viss längd. – Allt fler säkerhetsexperter hävdar att det är säkrare att ha mycket långa lösenord som är lätta att memorera – fyra ord i rad, som auberginbotswanacykeldramaten– som inte byts ut regelbundet än att ha kortare lösenord som byts ut med bestämda mellanrum. Lösenordsbyte innebär nämligen ofta att begagnade eller andra lättgissade lösenord återanvänds. – Även PIN (”pinkod”) är ett slags lösenord. – Du kan testa styrkan i ett lösenord på Post- och telestyrelsens (PTS) webbsidor, se testalosenord.se. – Se också access key, diceware, engångslösenord, flerfaktorsautentisering, graphical user authentication, keepsake password, kill password, livstidslösenord, standardlösenord, tvåfaktorsautentisering och överfallskod samt Lösenordsbytardagen.
[lösenord] [ändrad 20 november 2020]
gångigenkänning
(gait recognition) – identifiering av människor utifrån deras sätt att gå. Det är ett slags biometri. – Teknik för gångigenkänning har utvecklats på bland annat Georgia Tech – se länk. – Gait analysis, på svenska gånganalys, gångartsanalys eller hältutredning, är studiet av hur människor och djur, i synnerhet hästar, rör sig när de går eller springer. Görs bland annat för att upptäcka skador, men kan också användas för identifiering. – Se också igenkänning. – Helt apropå: länk.
[biometri] [ändrad 14 december 2020]
förnekbar autentisering
(deniable authentication) – autentisering av deltagarna i en meddelandesession utan möjlighet för utomstående att avgöra vilka som har deltagit. Varje deltagare ska alltså, genom autentisering, kunna vara säker på att de andra deltagarna är de som de utger sig för att vara. Men en utomstående som uppsnappar meddelandena kan inte bevisa vilka som har deltagit. (Möjligen gissa, men inte bevisa.) – Se också Off‑the‑record messaging.
[dold identitet] [identifiering] [ändrad 3 februari 2018]
användarnamn
(eller användar-id – user name eller user ID) – det namn som man identifierar sig med när man loggar in på ett nätverk eller på en webbsida. – Användarnamn kan vara användarens riktiga namn eller ett påhittat namn. Det används normalt tillsammans med lösenord. Lösenordet är hemligt, men användarnamnet brukar inte vara hemligt. – Användarnamn måste varje gång skrivas på precis samma sätt. Har man valt Karin som användarnamn duger det inte med Carin eller Kajsa. – Ibland talar man om kontonamn, eftersom användarnamnet är knutet till ett användarkonto, och en användare kan ha flera konton. Det kan också finnas konton som inte är knutna till en bestämd person, utan som används av alla med en viss arbetsuppgift (funktionskonton). Det leder dock sällan till problem om man även här talar om användarnamn. – Läs också om handle och nick.
[identifiering] [ändrad 1 juni 2017]
signatur
- – se elektronisk signatur;
- – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webbläsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna sammanställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webbläsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen datavirus. – Se också signaturinsamling;
- – påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappersbaserad administration skiljer man mellan signatur och underskrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument intygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En underskrift, däremot, är en namnteckning. Att sätta sin underskrift på något, att underteckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett beslut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant – se också e-underskrift;
- – påhittat namn som en person använder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur används mest om skribenter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jämför med pseudonymer som används för att dölja en identitet.
– Signatur är latin och betyder det som man undertecknar med.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 3 juni 2022]
lösenordsfälla
förinställt lösenord som används för att avslöja dataintrång. – På engelska: honeyword. Man förser databasen över lösenord i en organisation med ett antal lättgissade lösenord som inte ger tillgång till nätverket, men som larmar ifall någon försöker logga in med dem. Detta beskrivs i artikeln ”Honeywords: Making password-cracking detactable” från 2013 av Ari Juels och Ronald Rivest, avgiftsbelagd, klicka här. – Se också honeymonkey, honungsfälla, intrångsfiske och vilseledande system.
[dataintrång] [lösenord] [ändrad 30 juni 2022]