Let’s Encrypt

en certifikat­utfärdare som ska göra det enkelt förse webbplatser med krypterad kommunikation. – Let’s Encrypt ger webbplatsernas ut­givare möjlighet att gå över till HTTPS (den säkrare och krypterande va­ri­anten av HTTP) utan svårighet. Certi­fikat från Let’s Encrypt ut­färdas gratis och närmast automa­tiskt till alla som begär det och som har en domän. – Let’s Encrypt är ett projekt som drivs av Internet security research group (ISRG) med stöd från bland annat EFF och Mozilla. – Se letsencrypt.org.

[kryptering] [ändrad 11 april 2017]

trust store

lista över certifikat från personer och sajter som an­vändaren litar på och räknar med att kom­mu­ni­cera med. – Ett trust store kan också inne­hålla certifi­kat från certi­fi­kat­utfärdare som man litar på, och som kan styrka att andra certi­fi­kat är äkta. Ett trust store sparas hos an­vändaren.

[kryptering] [ändrad 10 juni 2020]

null

  1. ingenting, inga data, inget värde (inte ens noll) – i programmering: data saknas, är okända eller kommer senare. – Skilj mellan null och noll (0). Noll (0) är ett tal (ett värde) som kan stå i en tabell och kan användas i beräkningar. – På frågan ”hur många?” kan ”noll” vara rätt svar. Null säger däremot att det inte finns något värde, inte ens noll. Värdet kan till exempel vara okänt. Null kan jämföras med tomma mängden i mängdläran. – Jämför med det juri­diska uttrycket nullitet: något som saknar giltighet och relevans. – Se också nullpekare. – I andra sammanhang kan null över­sättas med noll, till exempel i statistik: null hypothesisnollhypotes– antagandet att det inte finns någon skillnad mellan grupper av värden som ska jämföras, eller att skillnaden beror enbart på slumpen. – Helt apropå: Läs om den amerikanska hackaren som trodde att han var smart när han valde NULL som personlig registreringsskylt: länk;
  2. – i kryp­te­ring: tecken som inte betyder något, men som har lagts in i texten för att för­svåra de­kryp­te­ring;
  3. – se /dev/null.

– Jämför med void.

[kryptering] [kuriosa] [matematik och logik] [programmering] [ändrad 15 augusti 2019]

eFast

ett annons­smuss­lings­program som i smyg byter ut webbläsaren Chrome mot en kopia. – Kopian utsätter användaren för oönskade annonser som är svåra att få bort, och för­söker kartlägga användarens beteende. Kopian av Chrome är baserad på Chromium, och är därför i stort sett likadan som Chrome, bortsett från tilläggen som sprider oönskade annonser. Troligen har utvecklarna av eFast valt angreppsmetoden med en kopia av Chrome därför att det har blivit allt svårare att instal­lera oönskade program i smyg på Chrome. – eFast blev känt i oktober 2015 – se artikel i Malwarebytes (länk).

[skadeprogram] [ändrad 30 januari 2019]

domän-i-mitten-attack

(domain-in-the-middle attack) – användning av en lätt felstavad domän för att komma åt information. An­griparen aktiverar en så kallad felstavningsdomän (till exempel computresweden.se i stället för computersweden.se), och hoppas få besökare som råkar ha skrivit fel. Dessa b­esökare slussas omedelbart vidare till den rätta domänen, men när trafiken passerar genom felstavningsdomänen har an­griparen möjlighet att snappa upp lösen­ord och annan information. – Jäm­för med man‑i‑mitten‑attack.

[attacker] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]

DNSSEC

DNS security extensions – ett säkerhetssystem för DNS, internets adressystem. – DNSSEC försvårar sådan manipulering av internets adressystemet som görs i syfte att skicka besökare till förfalskade webbplatser, eller som får det att framstå som om en del webbplatser inte existerar. DNSSEC ger också mottagare av e‑post möjlighet att kontrollera att meddelandet verkligen kommer från den avsändare som uppges, och att innehållet inte har ändrats på vägen (meddelandeautentisering). Systemet bygger på elektroniska signaturer. – Mer ingående beskrivningar finns på dnssec.net (brukar fungera, trots eventuell överstrykning) och hos Internetstiftelsen, se denna pdf. – Läs också om OpenDNSSEC.

[förkortningar på D] [internet] [it-säkerhet] [ändrad 24 mars 2022]

datadiod

i datakommunikation: anordning för enkel­riktad data­över­föring. – Datadioder används i nätverk med höga krav på säker­het. De är konstruerade så att det är fysiskt omöj­ligt att sända data i mer än en riktning. Den mottagande ut­rust­ningen har alltså ingen möj­lig­het att påverka den avsänd­an­de. – På engelska: data diode. – En diod är en elektrisk kom­po­nent som släpper igenom ström bara i en rikt­ning.

[datakommunikation] [it-säkerhet] [ändrad 3 januari 2018]