Microsoft-konto

Microsofts tjänst för samlad inloggning på många webbaserade tjänster. Den som har registrerat sig för ett Microsoft‑konto, och som har fått användarnamn och lösenord, kan sedan logga in på andra tjänster som är anslutna till tjänsten Microsoft‑konto. Det kan vara både Microsoft‑tjänster och andra organisationers tjänster, förutsatt att de har anslutit sig till systemet Microsoft‑konto. Så länge man inte har loggat ut blir man också automatiskt insläppt på alla andra tjänster som använder Microsoft‑konto. Man behöver alltså i princip bara logga in en gång på morgonen och logga ut en gång på kvällen när det gäller åtkomst till Microsoft‑kontoanslutna tjänster. – Namnet Microsoft‑konto, på engelska Microsoft Account, infördes 2012. Tidigare har samma eller liknande tjänster gått under namn som Microsoft Passport, Microsoft Wallet och Windows Live ID. – Se Microsofts webbsidor.

[inloggning] [ändrad 12 september 2018]

proxy

proxyserver, mellanserverserver som för­­medlar med­­delan­den och förfrågningar riktade till andra datorer (servrar). – Proxy­­servrar an­vänds av flera skäl:

  1. – för att minska be­lastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
  2. – för att höja säker­heten (proxy­servern fungerar unge­fär som en brandvägg);
  3. – för att granska och filtrera trafiken;
  4. – för att kryptera ut­gående trafik och göra an­vändarna anonyma (se anonymi­tets­­server).

– Proxyservrar delas in i:

  • – trans­parenta (genom­­sikt­liga, osynliga – an­vändarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte på­verkar inne­­hållet i trafiken) och:
  • – icke-trans­­parenta (de märks genom att de tillför, be­arbetar eller tar bort in­formation).

– Proxy­­servrar är ett helt normalt in­slag i nät­verk, men det före­­kommer också att proxy­­servrar in­stalleras i smyg som ett sätt att begå data­­intrång eller sabotage. – Normalt an­vänds en proxy för ut­gående trafik, alltså för en be­gränsad grupp an­vändares kommunikation med inter­net. En reverse proxy tar emot in­gående trafik, alltså all trafik till en viss webb­­server. Syftet är då att minska eller för­dela be­lastningen eller att förs­våra an­grepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad in­for­ma­tion. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att be­lasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (när­het). – I andra samman­­hang kan proxy betyda ombud, ställ­­före­­trädare (syftande på människor) eller full­makt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.

[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]

DeCSS

ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS ut­vecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela DVD‑filmer på Linux‑datorer. Men DeCSS ut­målades av filmbranschen som ett hjälpmedel för tjuv­­kopiering. Johan­sen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som hade publicerat en länk till DeCSS. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade 2600 att ta bort länken.

[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 januari 2019]

DNS-attack

sabotage mot internets adressystem DNS. – Följden av ett sådant sabotage blir att adresser som computersweden.idg.se inte översätts korrekt till de sifferserier (IP‑adresser) som används för adressering i internets maskin­vara. Meddelanden och anrop till webbsidor hamnar därför fel eller kommer inte fram alls. Sabotaget görs genom dataintrång på de servrar, namn­servrar, som har tabeller (domännamnsdatabaser) över webb­adresser med motsvarande IP‑adresser. – Eftersom syftet oftast är att blockera en viss webbsida eller att olovligen styra om trafik till den webb­sidan till en annan webbsida talar man också om DNS‑kapning (DNS hijacking). DNS‑kapning påverkar inte den drabbade webbsidan, men leder till att den inte får några besökare.

[attacker] [domäner] [ändrad 5 september 2017]

Personuppgiftslagen

(PUL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 november 2019]

botcloud

botnät av virtuella datorer som körs i en molntjänst. Vanligt­vis körs botnät, som är ett antal infekterade datorer som kan fjärr­styras för att utföra överbelastnings­attacker, från infekterade datorer. Datorernas ägare är inte inblandade och vet inte vad som pågår. För att slippa besväret med att infektera datorer kan angriparen i stället hyra in sig på en moln­tjänst, installera ett antal virtuella datorer, genom­föra attacken från dem och sedan släcka de virtuella datorerna.

[bot] [molnet] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2018]