Integritetsskyddsmyndigheten

(IMY) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra samman­hang. – IMY är samma myndighet som under namnet Datainspektionen grundades 1973. Namnbyte från Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten skedde vid årsskiftet 20202021. – Förutom hanteringen av personuppgifter (se Dataskydds­för­ord­ningen) har IMY också tillsyn över kreditupplysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att dåvarande Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin (se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. I september 2020 föreslog regeringen i budgetpropositionen att namnbyte till Integritetsskyddsmyndigheten skulle ske vid årsskiftet 2020–2021, vilket riksdagen godkände. – Se imy.se. – IDG:s artiklar om Datainspektionen / Integritetsskyddsmyndigheten: länk.

– In English: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, in English Swedish Authority for Privacy Protection, formerly Datainspektionen (The Swedish data protection authority), is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. It changed names on January 1, 2021.  Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.

[dataskydd] [namnbyte] [personuppgifter] [svenska myndigheter] [ändrad 20 december 2022]

Trusted computing group

(TCG) – en branschorganisation som utarbetar specifikationer för dataskydd och integritets­skydd för person­datorer. – TCG grundades 1999 av Compaq†, dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Microsoft. Hette då Trusted computing platform alliance (TCPA). De första TCPA/TCG‑specifikationerna presenterades 2001. Micro­softs Next generation secure computing base†, NGSCB, var baserad på TCPA/TCG. – Se trustedcomputinggroup.org.

[dataskydd] [organisationer] [ändrad 19 september 2018]

bitröta

smygande förstörelse av lagrade data. – Bitröta beror ofta på att skillnaden mellan ettor och nollor i det fysiska lagringsmediet – till exempel magnetiska laddningar på en hårddisk – minskar med tiden. Till sist börjar datorn att läsa fel. Det är en form av dataförlust. Bitröta kan förebyggas genom att informationen kopieras om med jämna mellanrum. – Bitröta kan också bero på att filformaten ändras med tiden så att gamla filer blir oläsbara. – På engelska: bit rot.

[datalagring] [dataskydd] [ändrad 3 september 2019]

erasure code

”raderingskod”, mer precist: raderingsskyddad kod – ett slags dataskydd: datamängden delas upp i flera mindre och överlappande delar som fylls ut med redundant information och som lagras på olika servrar. För varje del beräknas ett slags kontrolltal så att man kan kontrollera att inget har ändrats. Om någon av delarna går förlorad kan den återskapas med hjälp av informationen i de andra delarna. Kontrolltalet gör det också möjligt att rätta vissa fel. – På engelska också: erasure coding.

[dataskydd] [ändrad 8 maj 2019]

dataskydd

(data loss prevention, förkortat DLP) – program och åtgärder som på olika sätt för­hindrar att hemlig information når obehöriga. – Program för dataskydd övervakar informa­tion som skickas i nätverk, information som bearbetas och informa­tion som är lagrad. Syftet är att upptäcka och förhindra otillåten över­föring av information. – Dataskydd kallas på engelska också för data leak prevention, information leak detection and prevention (IDLP), information leak prevention (ILP), content monitoring and filtering (CMF – se innehållsfiltrering), information protection and control (IPC) och ex­trusion prevention system. – Observera att engelska data loss prevention används i just denna bety­delse. Alltså om skydd mot obehörig åtkomst, inte om skydd mot att data går förlorade, till exempel av tekniska orsaker. – Se också Dataskydd.net.

[dataskydd] [ändrad 30 mars 2023]

Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]