(UEM) – hantering av alla persondatorer (stationära och bärbara), mobiltelefoner och surfplattor som ingår i ett företagsnätverk från ett gemensamt användargränssnitt. Även sensorer och annan utrustning i sakernas internet.
[it-system] [9 februari 2018]
- – se operational technology;
- – off topic – se avämnes. (Förkortningen OT inleder ibland ett diskussionsinlägg när debattören vill markera att han eller hon är medveten om att inlägget som följer är avämnes.)
[diskussioner] [förkortningar på O] [industriell it]
(BaaS) – blockkedjor som tillhandahålls som en tjänst, tillgänglig genom internet, från företag.
[blockkedjor] [ord på as-a-service] [13 januari 2018]
- – en sårbarhet som finns i processorer från Intel och ARM. Den blev känd i januari 2018, samtidigt som Spectre, och bedöms som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Meltdown upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Meltdown, men den koden uppges försämra datorernas prestanda med 5—30 procent. – Se meltdownattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld;
- – se härdsmälta.
[drift] [processorer] [sårbarheter] [ändrad 12 januari 2018]
- – interndebitering – till exempel det att it‑avdelningen mäter andra avdelningars användning av datalagring och andra it‑resurser och tar betalt för det enligt taxa. – Se också showback;
- – se återkreditering.
– Även: charge-back.
[betalningar] [företag och ekonomi] [handel] [it-system] [ändrad 29 november 2019]
(”diset”) – principen att datalagring och databehandling i sakernas internet bör utföras i periferin, alltså i anslutna sensorer och annan utrustning. – Mist computing är i praktiken en form av kantdatorsystem. Motiveringen är att man i system som är beroende av batterier bör minska behovet av dataöverföring, eftersom dataöverföring är mer energikrävande än körning av program och lokal lagring av data. Samtidigt förutsätts att systemet som helhet har överblick över vad som händer och var olika resurser finns. – Benämningen, som uppkom i slutet av 2010‑talet, anspelar på fog computing, som i sin tur anspelar på molnet.
[molnet] [sakernas internet] [ändrad 11 oktober 2021]
”dimman” – en decentraliserad form av molnet där enheterna i periferin utför en större del av databehandling, lagring och datakommunikation än vad de gör i molnet. – Enheter i periferin kan vara datorer, mobiltelefoner, surfplattor, hemelektronik, sensorer eller annan nätverksansluten utrustning. (Se också kantdatorsystem.) Sådana system kan vara mer effektiva i större system för styrning och reglering. I ”dimman” kan enheter som är näraliggande eller som ofta behöver utbyta information samverka direkt med varandra utan att alla meddelanden behöver ta vägen över centrala servrar, som i ett typiskt molnsystem. Data kan lagras och behandlas där de ska användas. Exempel är trafikstyrning och fastighetsautomation. – Samtidigt förutsätts att systemet som helhet kan överblicka all information. – Det finns också något som kallas för mist computing. – Jämför med mesh. – Se branschorganisationen Open fog consortium, som i januari 2019 gick upp i Industrial internet consortium (iiconsortium.org).
[molnet] [ändrad 5 juli 2019]