USB-dator

all mjukvara som ingår i en dator lagrad i ett USB‑minne. – En USB-dator har operativ­system, pro­gram, arbets­minne och lagrings­minne med plats för sparade filer. Den saknar däremot processor, bild­skärm, tangent­bord och mus. Därför kan en USB-dator bara användas om den ansluts till en vanlig dator genom USB-kon­takten. Den använder då värd­datorns processor, bildskärm, tangent­bord och mus, och den kan också använda dess internetanslut­ning. – USB‑datorer används av främst två an­led­ningar: Dels som ett praktiskt sätt att ta med sig en komplett egen dator i fickformat, dels som ett sätt att skydda per­son­lig inte­gri­tet. Man kan nämligen surfa och skicka e‑post från en USB-dator utan att det lämnar spår på värd­datorn. – Se Cotton Candy†, Chrome­bit och Intel Compute Stick.

[datorer] [usb] [ändrad 28 februari 2018]

monitorera

övervaka en maskins eller en patients tillstånd med stöd av mätvärden. Det är underförstått att detta kan ske på avstånd. – Monitorering av en patient görs med sensorer som avläser patientens puls, blodtryck och annat mätbart. Ordet är en försvenskning av engelska to monitor. Man kan ofta lika gärna säga övervaka, bevaka, kontrollera eller andra ord med liknande betydelse. – Ordet monitor används på svenska främst i betydelsen studiohögtalare, men det förekommer även inom it – se monitor. – Se också telemetri.

[drift] [industriell it] [medicinsk teknik] [ändrad 9 maj 2020]

virtualisering

(virtualization) – ersättande av speci­ali­serad utrustning med program som har samma funktioner, och som körs på vanliga persondatorer eller servrar. – Syftet med virtualisering är oftast att sänka kostnaderna. Kombinationen av program och standardhårdvara är ofta billigare än speci­ali­serad hårdvara för samma funktioner. Dessutom är det med virtualisering enklare att fördela belastningen på ett sätt som sparar resurser och pengar. – Ofta menar man med virtualise­ring att man använder virtuella servrar för att minska behovet av maskin­vara. Även motsvarande för persondatorer eller annan utrustning. – En virtuell server är ett program som beter sig som en server. Användarens operativsystem körs mot den virtuella servern, som alltså är ett program. Det behövs givetvis ändå en fysisk server för att köra den virtuella servern, men flera virtuella servrar kan dela på samma fysiska server. Man kan alltså använda serverparken mer effektivt. – För­delen med virtualisering märks främst i större it‑system. Det räcker kanske med femtio eller färre fysiska servrar för att köra hundra virtuella servrar. Förklaringen är att alla servrar sällan körs för full kapaci­tet. Man kan också lätt fördela belastningen i systemet (last­balansering) genom att flytta de virtuella servrarna till lediga fysiska servrar. Nackdelen med virtualisering är en viss förlust i prestanda. De virtuella maskinerna styrs av ett program som kallas för hypervisor. – Man skiljer mellan:

  1. – lagringsvirtualisering, som innebär att användare och program kan lagra och hitta filer i nät­verket utan att veta vilken hård­disk de finns på (se också molnet), och:
  2. – plattformsvirtualisering, som innebär att man kör program mot ett operativ­system utan att veta vilken processor som operativ­systemet körs på.

– Virtualisering i olika former har använts i dator­teknik sedan 1950‑talet. På 00-talet används det främst som ett sätt att använda företagets hård­vara mer effektivt. – Läs också om full virtu­ali­se­ring, para­virtu­ali­se­ring och förkort­ningen P2V (physical to virtual).

[it-system] [virtualisering] [ändrad 30 juli 2020]

choose your own device

(CYOD) – det att de anställda får välja mellan flera mobil­tele­foner eller datorer som arbetsgivaren har godkänt och tillhandahåller. Förkortningen CYOD anspelar på BYOD, se bring your own device.

[it-system] [ändrad 5 september 2017]

Thunderbolt

Platt ihålig metallkontakt med rundade kortsidor, fäst vid en svart kontakt med symbolen för Thunderbolt, en blixt, i vitt.
Kontakt för Thunderbolt version 3 – likadan som USB-C-kontakten.

ett system för anslutning av tillbehör till dator, utvecklat av Intel och Apple. Det är utvecklat för tillämpningar med krav på hög datatakt, främst video. Thunderbolt finns för optisk fiber och koppar. Förutom det egna protokollet kan Thunderbolt kan hantera DisplayPort, HDMI, PCI Express och USB. Version 3 av Thunderbolt har samma kontaktdon som USB‑C; de tidigare versionerna hade samma kontaktdon som DisplayPort. Vid behov kan man använda adapter. Kapaciteten är upp till 40 gigabit per sekund. Version 4 av USB, USB4, som kommer under 2019, kommer att använda Thunderboltprotokollet. – Thunderbolt utvecklades för att överföra signalen genom optisk fiber, men Intel gick över till koppar när det visade sig att det gav jämförbara prestanda. Kopparkabeln kan också förse utrustning med elektrisk ström. Andra leverantörer än Intel tillverkar optiska Thunderboltkablar, som bland annat har längre räckvidd än kopparkablarna – upp till 60 meter. Thunderbolt visades upp första gången 2009. Tidigare var det känt under arbetsnamnet Light peak. Den första produkten med Thunderbolt var Apples MacBook Pro, presenterad i februari 2011. – Läs mer på thunderbolttechnology.net.

[sammankoppling] [ändrad 7 oktober 2019]

HDMI

High-definition multimedia interface – standard för kontakter och signaler för sammankoppling av hemelektronik för ljud och bild – DVD‑spelare, tv, ljudanläggningar, digitalboxar och annat. Lanserades 2003. Innehåller skydd mot otillåten kopiering av ljud och bild. – HDMI har kedje­kopp­ling, det vill säga att man kan koppla ihop alla apparaterna – tv, DVD‑spelare, digitalbox, ljudanläggning – i en lång serie. Varje apparat i serien kan sedan kommunicera med alla andra genom samma kabelkedja. Det behövs därför färre ledningar. En enda kabel överför en komplett, okomprimerad videosignal samt ljud, och kontakten är ungefär lika stor som en USB‑kontakt. Eftersom HDML krypterar signalerna med HDCP ska det vara omöjligt att spela in film eller musik olovligt. – HDMI är tänkt att ersätta den äldre DVI-standarden, som har klumpigare kontakter och inte hanterar ljud, och är – bortsett från ljudet – kompatibelt med den. – Läs mer på hdmi.org. – Läs också om de nyare systemen DisplayPort och Thunderbolt.

[förkortningar på H] [ljud och bild] [sammankoppling] [ändrad 11 juni 2017]

idle

– vilande, passiv, på tomgång:

  1. – idle timevilotid, passiv tid – tid då inget av betydelse händer i en uppkopplad kommunikationslinje eller i en påslagen dator. De går alltså på tomgång. Det är inte nödvändigtvis samma sak som väntetid;
  2. – idle characterväntetecken – tecken som betyder ”gör ingenting” eller som sänds utan att ha någon annan funktion än att markera att det inte finns något att sända.

– Det engelska ordet idle betyder sysslolös. En idling engine är en motor som går på tomgång.

[datakommunikation] [drift] [tecken] [ändrad 22 maj 2018]

Intel VPro

ett system för administration av persondatorer på distans, inbyggt i vissa processorer från Intel. – VPro är avsett för persondatorer i företagsnätverk och underlättar administration på distans, till exempel konfigurering i nätverket, säkerhetsfunktioner och skydd mot angrepp. Detta kan göras även när datorn är avstängd, förutsatt att den är ansluten till företagets nätverk på något sätt. – Läs mer på Intels webbplats.

[it-system] [processorer] [ändrad 9 november 2018]

ASP

  1. – active server pagewebbsida som inte är skriven enbart i HTML, utan som sammanställs genom att ett program eller ett skript körs i webbservern innan resultatet sänds till användaren. Utvecklat av Micro­soft, och ingår i Microsofts Internet information server. – Jäm­för med Asp.net som ingår i Microsoft Dotnet. – Se Microsofts webbsidor. – Jäm­för också med Java server pages (JSP);
  2. – se application service provider.

[förkortningar på A] [molnet] [webbpublicering] [ändrad 6 december 2018]