ITSM

Information technology service management – anpassning av it till verksamhetens krav, genomfört effektivt och utan slöseri genom användning av bepröv­ade, dokumenterade metoder. En internationell organisation för ITSM är itSMF (länk). – Läs också om ITIL.

[förkortningar på I] [it-system] [organisationer] [ändrad 6 april 2017]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunika­tion som är tillgäng­liga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt till­gäng­liga; som fungerar utan traditio­nella användar­gräns­snitt som bildskärm och tangent­bord. – Ut­trycket ubiqui­tous computing myntades 1988 av den ameri­kanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scien­tific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med inte­grerade handdatorer, stora bild­skärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardags­föremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bred­bands­anslut­ning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 11 januari 2020]

intelligent miljö

(ambient intelligence) – en teknisk vision: sam­verk­ande in­byggda datorer i hem, offent­liga miljöer och på arbets­platser, pro­gram­me­rade för att förutse och till­godo­se människors behov. Det beskrivs ibland som en vidareutveckling av ubi­kvi­tära (”ubika”) it‑system med fokus på programmen snarare än på ap­pa­rat­erna. – Den in­tel­li­genta miljön förutsätter, förutom föremål med in­byggda datorer, system för enkel interaktion med mänskliga användare (som inte har dator­skärmar framför sig), kommunikation mellan datorerna, system med sensorer som kan känna av vad som finns i närheten och vad som händer (se tråd­löst sensornät­verk), program som kan sätta in sensorer­nas data i samman­hang samt program med inlärnings­för­måga. – Se också sakernas inter­net.

[användargränssnitt] [it-system] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]

migrering

byte av teknisk plattform för ett it‑system. Man behåller verk­sam­hetens data och even­tu­ellt också programmen, eller en del av dem. – Mig­re­ring kan innebära byte av hårdvara, till exempel från stordator‑system till persondatorer i nätverk eller till molnet, byte av operativ­system eller byte av databashanterare. Det kan krävas att man kon­ver­terar data och anpassar eller skriver om program. – Se också lift‑and‑shift. – Uppgraderingar, till exempel byte till en nyare pc‑modell eller till en nyare version av Windows, brukar inte kallas för migrering.

  • Kall migrering (cold migration) är när man migrerar ett system som inte används för tillfället;
  • Varm migrering (hot migration) är att migrera ett system medan det är i drift.

[it-system] [ändrad 30 januari 2020]

molntjänst

molnbaserad tjänst, på engelska: cloud-based service – tjänst som till­handa­hålls via internet från ett nätverk av servrar. (Se molnet.) I princip ska användaren inte behöva ha mer än en webbläsare och internetanslutning för att använda tjänsten. (För­ut­satt givetvis att hon har behörighet och lösenord.) När man talar om molnet menar man ofta att användaren inte vet på vilken server hennes program och data är lagrade. De lagras i ett nätverk av servrar och flyttas runt vid behov utan att användaren märker något. – Kännetecken på en moln­baserad tjänst är bland annat:

  • – tjänsten levereras genom internet;
  • – den är inte anpassad för någon speciell kund;
  • – den kräver inga särskilda program hos an­vändaren, utom en webb­läsare;
  • – den kräver ingen speciell webb­läsare eller något speciellt operativ­system;
  • – antalet användare kan enkelt ökas eller minskas;
  • – kundens information lagras på tjänste­leverantörens servrar.

[molnet] [ändrad 1 november 2017]

legacy

tekniskt arvlegacy översätts också ofta med äldre i uttryck som legacy systems och legacy applica­tions. – Ordet används främst om system som är föråldrade, men fortfarande är i drift, i synner­het när de ska inte­gre­ras med ny teknik. Med ”föråldrade” menas att de inte längre underhålls av leverantören eller att ingen, av någon anledning, längre skulle komma på tanken att skaffa de systemen. – Legacy betyder ’arv’, ’arve­gods’.

ögonblicksbild

(snapshot) – i datorteknik: förteckning över vad som fanns i en databas, ett filsystem eller datalagringssystem vid ett visst ögonblick. – Själva innehållet i filerna eller databaserna kopieras inte när man tar en ögonblicksbild. Det som kopieras är filernas namn och plats. Det går alltså inte att återställa förstörda data direkt från en ögonblicksbild, men ögonblicksbilden kan vara en värdefull hjälp. – Skillnaden mot backup är att en backup kopierar allt – eller, om det är en inkrementell backup, allt som har ändrats sedan förra backupen – så att det kan återställas om data försvinner eller blir skadade. Problemet är att en backup tar tid, åtminstone i större system, och det kan leda till inkonsistens. Ett exempel är om det först görs en backup på mappen A. Kort därefter flyttar någon filen X från mappen B till just mappen A – och först efter det tas backup på mappen B. Då finns filen X fortfarande i systemet, men den finns varken i backupen av mappen A eller av mappen B. Men om man tar en ögonblicksbild, som knappt tar någon tid alls, vet man däremot var filen X finns (eller fanns). – Ögonblicksbilder kallas ibland för virtuella kopior, eftersom de inte är kopior, men de kan användas i kombination med backupprogram för att återskapa systemets exakta tillstånd vid en viss tidpunkt. Ögon­blicks­bilder är alltså inte ett alternativ till backup, men ett i många fall nödvändigt komplement. – Se Wiki­pedia, särskilt hänvisningarna. – Jämför med processbild.

[backup] [datalagring] [ändrad 10 december 2018]

Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelek­tronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många ap­pa­rater möjlig­het att sam­verka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet special­versioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org);
    2. – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om dator­teknik, och det var den första långfilmen som använde dator­animering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
    3. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs.

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 11 januari 2020]