dum terminal

persondatorliknande terminal som ansluts till stordator eller minidator, och som inte kan användas fristående. – I princip bara en bildskärm och ett tangentbord. En dum terminal saknar processor och minne, förutom vad som behövs för att registrera tangenttryckningar och för att hantera bildskärmen. Dumma terminaler har sedan början av 1990‑talet ersatts med persondatorer och terminalemulering. – Jämför med datorbaserad terminal. – Modern motsvarighet, se virtual desktop infrastructure.

[it-system] [minidatorer] [stordatorer] [ändrad 4 augusti 2018]

skalbarhet

(scalability) – utbyggbarhet utan allvarlig försämring av prestanda. Man säger att något ”skalar bra” om det är kan expandera utan att därför fungera sämre. – Horisontell skalabilitet är när något går att bygga ut på bredden – man lägger till fler av samma slag, till exempel fler persondatorer i ett lokalt nätverk (horizontal scalability); Vertikal skalabilitet är att lägga till mer resurser eller fler funktioner per ansluten enhet. Till exempel att förse datorerna med mer utrustning eller fler program som körs samtidigt (vertical scalability).

[it-system] [ändrad 3 december 2018]

distribuerad

(distributed) – i datorteknik: fördelad på flera fristående datorer som är sammankopplade i ett nätverk. Motsatsen till centraliserad. – Distribuerade system består av flera datorer som geografiskt kan finnas långt från varandra, men som normalt har samma operativsystem och samma ägare. (Jämför med kluster och moln.) Datorerna i ett distribuerat system kan använda data och programkomponenter som finns på de andra datorerna i systemet; distribuerade beräkningar – beräkningar som utförs av flera samverkande datorer, oftast med samma operativsystem och samma ägare. – Se också ”De åtta felsluten om distribuerad databehandling” (länk).

[it-system] [ändrad 11 januari 2019]

access

åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessakomma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen (länk):

  1. – den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
  2. – den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som access­tid;
  3. rättighet att komma åt resurser (nät­verk, data­baser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till data­­basen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda data­­basen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
  4. – tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
  5. Access – japanskt företag (länk), utvecklare av det nerlagda Garnet OS†, tidigare känt som Palm OS†.

[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 13 januari 2018]

OneDrive

tjänst från Microsoft för lagring av data i molnet. – Användarna kan skicka filer till en tjänst på internet som lagrar dem i ett nätverk av servrar. Användarna kan sedan komma åt filerna från vilken internetansluten dator som helst. De kan också ge andra tillgång till filerna. OneDrive kan också synkronisera filer, alltså se till att de data som finns på användarens dator är identiska med de som lagrats på OneDrive. OneDrive ingår i Microsofts tjänst Windows Live. Användarna får lagra upp till sju gigabyte gratis, mer mot avgift. Tjänsten hette först SkyDrive, men efter en namntvist med brittiska Sky beslöt Microsoft 2014 att ändra namnet till OneDrive. OneDrive finns på onedrive.live.com. – Liknande tjänster är Apples iCloud och Dropbox.

[molnet] [ändrad 22 maj 2018]

iCloud

Apples tjänst för synkronisering av användarnas data med Apples servrar. – iCloud presenterades i juni 2011, och ersatte då MobileMe. Användarna kan spara musik, filmer, dokument, kalendrar, adressböcker och annat på Apples servar i det så kallade molnet, och sedan komma åt dem på andra person­datorer, plattor och mobil­tele­foner. Alla data läses in i de program som de hör ihop med, och detta ska ske auto­ma­tiskt. – Läs mer på apple.com/icloud. – Namnet iCloud tillhörde tidigare det svenska företaget Xcerion (länk), som sålde det till Apple för 4,5 miljoner dollar. Xcerion använder sedan dess varu­märket CloudMe (länk). – Se också Microsofts OneDrive.

[molnet] [ändrad 8 juni 2017]

kapslingsklassning

(IP rating) – klassning av teknisk utrustnings kapsling, alltså skydd mot vatten, damm, större partiklar och stötar. Kallas också för IP‑klassning efter engelska IP rating, där IP står för ingress protection. – Används bland annat om datorutrustning som ska användas i fabriker. En vanlig klassning är IP65, som betyder att utrustningen är dammtät och skyddad mot svagare vattenstrålar från alla håll. IP44 betyder att den tål skvättar av vatten från alla håll och är tät mot större partiklar som sandkorn. Första siffran står för skydd mot damm och annat, andra siffran för skydd mot inträngande vatten. Ju högre siffra desto bättre skydd. – Läs mer på RISE:s webbsidor.

[hårdvara] [industriell it] [testning] [ändrad 22 december 2018]

informationsorienterad arkitektur

(IOA) – beteckning på it-system som är utformat med avsikten att sam­ordna all in­for­ma­tion i organisationen och göra den till­gäng­lig för alla som behöver den, oavsett var den finns och hur den är lagrad. – På eng­el­ska: information-oriented architecture.

[it-system] [ändrad 21 juni 2017]

Curie

  1. – miniatyrdator från Intel. – Curie är ungefär lika stor som ett svenskt tio­kronors­mynt. Den är avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehåller en komplett dator och dessutom en upp­sätt­ning sensorer. Den kommuni­cerar trådlöst med blue­tooth low energy, och inne­håller ett laddbart batteri. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia*: länk). – Läs mer på Intels webbsidor: länk;
  2. (compact uri) – sätt att skriva förkortade webb­­adresser i xml. Används när texten innehåller flera länkar till ett dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C.