den plats där en datamängd faktiskt finns. Alltså där de fysiska servrar eller andra lagringsmedier som förvarar datamängden finns. – Datahemvist har blivit en aktuell fråga med användningen av moln‑baserade tjänster. En organisation som använder molnbaserade tjänster vet kanske inte i vilket land dess data förvaras, eftersom en molntjänstoperatör kan ha servrar i flera länder och kan flytta data mellan servrar i olika länder. Problemet är att lagar om skydd av personuppgifter, kryptering, avlyssning av datatrafik och datalagring (betydelse 2) är olika i olika länder. Och det är lagen i det land där datamängden finns som gäller, inte lagen i operatörens eller kundens hemland. När det gäller skydd av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är det den personuppgiftsansvariga som ansvarar för behandlingen av personuppgifter, oavsett var detta sker. – På engelska: data residency. – Se också datasuveränitet.
[datalagring] [molnet] [ändrad 3 juli 2020]
logg – lista över åtgärder, händelser och ändringar i ett it‑system eller i ett program i tidsordning, framställd automatiskt. Används för att ge spårbarhet – möjlighet att spåra av fel, intrångsförsök och missbruk samt för att man ska kunna rätta fel. I it‑system heter det systemlogg eller bara logg. När det gäller dokumenthantering talar man om ändringslogg eller bara logg. Den ordagranna översättningen revisionslogg förekommer ibland.
[it-system] [ändrad 26 april 2021]
(interface) – anordning eller metod som gör att tekniska apparater, datorprogram eller människa och maskin kan fungera ihop. Det kan vara en teknisk anordning, som en kontakt eller ett radiosystem, eller en regeluppsättning för ett operativsystem eller ett datorprogram (se API), ofta båda i kombination. – Ett användargränssnitt (user interface) kan vara bildskärm, tangentbord, mus, mikrofon med högtalare, kamera, ratt, pedaler eller annat, i kombination med program som tolkar inmatningarna. Se också grafiskt användargränssnitt. – Benämningen gränssnitt kan åskådliggöras genom att man tänker sig en elektrisk ledning som snittas av; på de avskurna ändarna sätter man sedan kontakter som passar ihop: elektriska vägguttag är elnätets gräns. Eluttaget är likadant, oavsett om man ska ansluta en dammsugare eller en router. Telefonjack är det fasta telenätets gränssnitt. – Engelska interface har använts sedan 1882, först inom kemi. Då stod det för en yta som utgör den gemensamma gränsen mellan två substanser. Betydelsen att gränssnittet också gör att två parter kan påverka varandra är en senare utveckling. På svenska har den motsvarande termen gränssnitt använts inom telekommunikation sedan 1950-talet. – Gränssnitt kallas ibland också för kontaktytor. – Läs också om programmeringsgränssnitt (API).
[användargränssnitt] [sammankoppling] [ändrad 25 januari 2022]
– svenskt ord för access. – Accessa = komma åt.
[it-system] [it-säkerhet]
- – ofta: tätt sammankopplat nätverk i form av ett rutnät. – I en fabric kan varje enhet kommunicera direkt med sina grannar. Alternativt: att enheterna är sammankopplade så att varje enhet direkt kan kommunicera med varje annan enhet i nätverket. Kan på svenska kallas för flätverk eller sammanflätat nätverk. Rutnätsliknande nätverk kallas också för matriser. – Tekniken används i högpresterande grupper av servrar där det är viktigt att informationsöverföringen går mycket snabbt. Flätverkets struktur gör att dataöverföringen decentraliseras: ett par enheter kan kommunicera med varandra utan att ta kapacitet från ett annat par som kommunicerar samtidigt. – Se också switched fabric;
- – se computing fabric;
- – se växelmatris;
- – se nanofabric;
- – se data fabric.
– Engelska fabric betyder vanligtvis väv, textil, tyg, flätverk. Det kan inte översättas med fabrik.
[hårdvara] [nätverk] [sammankoppling] [ändrad 30 mars 2023]
(synchronization, förkortat sync, på svenska synk) –
- – samordning av innehållet på program av liknande slag, till exempel adressregister eller kalendrar. När synkroniseringen är avslutad är det samma data på alla de inblandade programmen. (Oftast så att den senast gjorda ändringen gäller, oavsett vilken enhet den har gjorts på.) – Synkronisering används för att se till att bärbar utrustning (bärbara datorer, mobiltelefoner) har samma data som stationära datorer, eller att webbaserade program innehåller samma data som fast installerade program. Att synkronisera kallas ofta för att synka, och synkronisering kallas för synkning;
- – att se till att två klockor visar exakt samma tid; att se till att två processer är samordnade i tid (går i takt). Detta är den ursprungliga betydelsen. I många fall kan det få olyckliga följder ifall den ena av två samordnade händelser felaktigt påstås inträffa före den andra, när den i själva verket inträffar efter den andra (eller omvänt) – se race condition.
[drift] [personliga data] [tidmätning] [ändrad 25 juni 2020]
- – kladd, arbets-, temporär, tillfällig – om minnesutrymme eller andra resurser som tillfälligt behövs under en programkörning. Se till exempel mellanlagringsband (scratch tape). Numera använder man oftast ordet temporär, som i temporära filer;
- – stryka (över) – ta bort en fil genom att stryka den från hårddiskens interna innehållsförteckning. Utrymmet markeras alltså som ledigt, men ettorna och nollorna finns ändå kvar tills de skrivs över;
- – Scratch – ett programspråk för utveckling av webbsidor med rörliga bilder och ljud. Gjort för att kunna användas av barn. Scratch är utvecklat på MIT, se scratch.mit.edu. – Jämför med Squeak och Hopscotch.
[barn] [datalagring] [drift] [läromedel] [minnen] [programspråk] [ändrad 24 augusti 202o]
Project Orleans – utvecklingsplattform för avancerade moln-baserade applikationer från Microsoft Research. I december 2014 berättade Microsoft att Orleans, som då ännu inte hade lanserats, skulle släppas med öppen källkod. – Se Microsoft Researchs webbplats.
[molnet] [ändrad 31 december 2017]
- – vardaglig betydelse: i realtid – omedelbart, utan märkbar fördröjning;
- – tekniskt: realtidssystem: it‑system som är gjort för att klara bestämda arbetsuppgifter inom bestämda tidsgränser. – Tidsgränsen kan vara en tusendels sekund i en kamera eller fem minuter på en oljeplattform. – Realtid behöver alltså inte betyda att något ska ske omedelbart och blixtsnabbt, men det får inte ta mer tid än vad som är bestämt. Det grundläggande är att de kritiska processerna (ta fotot nu, byt kurs genast) inte ska behöva vänta därför att mindre brådskande processer (utskrifter, uppdatering av skärmbilden) har lagt beslag på processorn. Realtidssystem tilldelar därför olika processer olika prioritet. De brukar också ha elasticitet, det vill säga planer för vad de ska göra om de inte klarar tidsgränserna. – Jämför med operativsystemstyrd multikörning.
– På engelska: real time, i flerordiga uttryck real-time (real-time operating system).
[it-system] [språktips] [tid] [ändrat 6 december 2017]