Curie

  1. – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsätt­ning sensorer. Den kommuni­cerade trådlöst med Blue­tooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
  2. (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webb­­adresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).

[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]

självkonfigurerande

(self-configuring, även zero configuration, zeroconf) – som konfigurerar sig själv. Uttrycket används om datorer och andra apparater i nät, i synnerhet, men inte enbart, trådlösa nätverk om de kan: 

  • – upptäcka nätverket eller andra ap­pa­rat­er i nätverket; 
  • – presentera sig för nätverket (beskriva sig själv och vad man kan göra); 
  • – överföra den information som behövs för anslutning till nätverket och:
  • –göra de inställningar som behövs för att ansluta sig till nätverket.

– Det enda som en användaren ska behöva göra är eventuellt att säga ja eller nej till anslutningen, allt annat ska gå auto­mat­iskt. – I ett själv­kon­figu­­re­­rande nät ska en dator till exempel kunna hitta en skrivare och göra en utskrift utan att användaren behöver göra några inställ­ningar. Kallas också för kon­figu­ra­tions­fri. Kända tekniker är Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Apache River (tidigare Jini). – Se också spon­tana nätverk.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 7 juni 2017]

Universal plug and play

(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigu­re­rande anslutning.) Datorn märker att till­be­höret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna auto­mat­iskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internet­standarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en obero­ende branschstan­dard överlät Micro­soft 1999 tek­niken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connec­tiv­i­ty foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (ti­dig­are Jini). – Läs också om Bonjour.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 2 januari 2010]

mellanprogram

även: mellanvara, anpassnings­pro­gram, på engelska middle­ware – program som för­med­lar arbets­upp­gifter mellan an­vänd­ar­nas program och dator­nätets re­surser som data­baser. – Mellan­pro­gram­mens uppgift är att förenkla an­vänd­a­rens arbete genom att omärk­ligt lösa ett antal problem. Sådana problem är att hålla reda på var re­surser finns, att styra trafiken mellan an­vänd­arna och data­bas­er­na så att den blir effek­ti­vare och att över­sätta mellan olika pro­gram­språk och proto­koll. – En vanlig typ av mellan­program är trans­aktions­hante­rare (transaction managers), som styr trafiken mellan klient­pro­gram­men och data­bas­erna i ett nätverk. – Ordet mellanprogram/middleware var närmast en klyscha på 1990-talet, men i dag är mellan­pro­gram av olika slag en själv­klar­het i de flesta it-system. – Se också Data­term­gruppen* (länk). – Fler ord på ware.

multitenans

det att flera an­vändare sam­tidigt, men obe­roende av var­andra, kan använda samma exemplar av ett pro­gram. Användarna ska inte märka av varandra. Programmet är multitenant – det har flera hyresgäster, tenants. Man talar också om att de kör samma instans av programmet. – Pro­grammet körs på en server i ett nätverk. Multi­tenans är vanligt i moln‑baserade system (se molntjänster). Multitenanta program måste alltså hålla i sär data och inställningar för de användare som samsas om pro­grammet. Användarna får inte märka att de inte är en­samma. – I grund och botten är multitenans samma princip som användes i äldre stordator- och minidator­system. – På engelska: multitenancy eller multi‑tenancy. – Om systemet i stället startar en ny instans av pro­grammet för varje an­vändare talar man om singeltenans eller multiinstans. – Användning av multitenanta program ska skiljas från applikationsdelning, som inne­bär att två eller flera an­vändare gemensamt arbetar med samma in­formation i samma pro­gram. De kan till exempel redigera samma textdokument tillsammans.

[it-system] [programkörning] [ändrad 21 november 2019]

klient

  1. – program som lägger över arbets­upp­gifter på ett annat program: servern. – Ett system med klienter och servrar kallas för klient‑server‑system. En klient är egentligen alltid ett program, men ofta kallas den dator som kör klient­pro­gram­met för klient. Man brukar skilja mellan tunna klienter och feta klienter. – Be­greppet var vanligt på 1990‑talet då man på arbets­platser gick över från fri­stå­ende persondatorer till lokala nätverk med klient‑server­system. Numera är många av de program som körs på en person­dator beroende av internet, och alltså tekniskt sett klienter, men ordet används sällan i det samman­hanget. Rent tekniskt kan uppdel­ningen av ett programs funktion i klient och server genom­föras omärkligt för användaren. Det kan till och med vara praktiskt att dela upp ett program i klient och server och ändå köra dem på samma dator. I sådana fall är det inte alltid tydligt vad som är klienten och vad som är servern, men en tumregel är att det program som är närmast använd­a­ren – det man ser på bild­skärmen – kallas för klient. Man kan också säga att klienten är beställaren och servern utföraren. – På engelska: client;
  2. – dator, surfplatta eller smart mobil som kör klientprogram.

[it-system] [ändrad 8 oktober 2019]

Open compute project

OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.

[it-system] [öppen källkod] [ändrad 22 februari 2018]