CoreOS

ett Linux-baserat operativ­system för samman­kopplade servrar. – Företaget CoreOS köptes i januari 2018 av Red Hat (se pressmeddelande). – CoreOS är avsett för körning av så kallade programbehållare (containers – se till exempel Docker). CoreOS är alltså inte avsett som operativ­­system för person­datorer: modellen med programbehållare innebär att applikationerna är förpackade för att sköta sig själva så mycket som möjligt, med minsta möjliga interaktion med värd­­systemet – alltså även med CoreOS. CoreOS är däremot lämpligt för molnet. – Tjänster som Microsoft Azure, Amazons Elastic compute cloud och VMwares produkter har anpassats till CoreOS. – CoreOS lanserades i oktober 2013 av företaget med samma namn, och har öppen käll­kod. Företaget tjänar pengar genom att operativ­­systemet säljs mot en månadsavgift som Managed Linux, även kallat OS‑as-a-service. CoreOS bygger närmast på Chromium OS. – Se coreos.com.

[linuxdistributioner] [molnet] [systemutveckling] [uppköpt] [ändrad 1 februari 2018]

portabilitet

  1. – om datorprogram: flyttbarhet – det att ett program kan flyttas till, och köras på, ett annat it‑system än det ut­­veck­la­des för. – Termen är numera ovanlig när det gäller program, eftersom den har blivit överflödig. Den var relevant när nästan alla datortillverkare hade egna pro­cessorer och (icke minst) egna operativ­system. – Rörelsen för öppna system hade bland annat som mål att program skulle vara portabla – att till exempel ett program som var skrivet för IBM:s utförande av Unix skulle kunna köras på en arbetsstation från dåvarande Hewlett‑Packard†;
  2. dataportabilitet – möjlighet att flytta en datamängd så att den kan behand­las i ett annat it‑system än det som den först skapades i. Det innebär i praktiken att datamängden ska lagras i, eller kunna överföras till, ett allmänt förekommande filformat. Data­porta­bi­li­tet för personuppgifter är ett krav i EU:s Dataskyddsförordning;
  3. – egenskapen att vara portabel, som hos en bärbar dator.

[it-system] [mjukvara] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]

porta

(to port) – överföra ett program eller en informations­mängd från en plattform till en annan. Portabilitet är den önsk­värda egen­skapen att ett program är lätt att flytta mellan operativ­system.

[data] [it-system] [ändrad 17 februari 2018]

kompatibilitet

egenskapen att vara förenlig med, fungera ihop med, vara utbytbar mot. – Datorer, till­behör, operativsystem, program och filer är kompatibla om de är utbytbara mot var­andra eller om de kan fungera ihop utan ändringar. En dator för Windows (det som förr kallades för en IBM‑kompatibel persondator eller en klon) kan köra program och använda tillbehör som är av­sedda för andra persondatorer för Windows. – Kompatibilitet är en variabel egenskap. Den behöver, eller kan. alltså inte vara hundraprocentig. Man talar också om bakåtkompatibilitet och framåtkompatibilitet. – Jämför med interoperabilitet och fungibilitet. – På engelska: compatibility.

[kompatibilitet] [ändrad 28 februari 2021]

IDE

  1. – se integrated development environment;
  2. integrated drive electronics – tidig specifikation för gräns­snittet mellan hård­disk (och annan datalagringsutrustning) och dator. Senare an­vändes mest en mer avancerad variant, EIDE. IDE ingick i IBM:s ursprungliga specifikation av person­datorer och blev mer känt som ATA. Det har till stor del ersatts av det snabbare Fibre channel och av vidareutvecklingar av ATA som SATA.

[datalagring] [förkortningar på I] [programmering] [sammankoppling] [ändrad 5 mars 2018]

databehandling

(data processing) – bearbetning av data i en dator. – Den engelska termen data processing infördes i IBM:s marknads­föring på 1950-talet, eftersom IBM då trodde att ordet computing skulle av­skräcka kunder i affärs­världen. Computing an­sågs låta för matematiskt och tekniskt, och vad IBM ville var att övertyga kunderna om att datorer lämpade sig för att hantera kundregister och bok­föring. På svenska blev det alltså databehandling. – Numera är computing ett mycket vanligare ord på engelska än data processing.

[drift] [it-historia] [ändrad 30 januari 2018]

Microsoft Haven

teknik för att skydda program och data som körs i molnet från den platt­form som de körs på. – Microsoft Haven ska göra det praktiskt taget omöjligt för moln­operatören att i hemlighet kopiera och spara data som kunden bearbetar i molnet. Det ska också bli omöjligt att angripa kundens program med skadlig kod. – Microsoft Haven använder en teknik som kallas för skyddad exekvering (shielded exekution). Micro­soft Haven har utvecklats som ett forsknings­projekt inom Microsoft Research av Andrew Baumann, Marcus Peinado och Galen Hunt och är troligen influerat av projektet Draw­bridge. Haven presenterades i oktober 2014 på en Usenix-konferens (se länk, alternativt här).

[forskning] [it-säkerhet] [molnet] [ändrad 13 september 2017]

uClinux

(eller μClinux) – ett avvecklat Linux-baserat operativsystem för inbyggda system. – uClinux har till stor del integrerats i den officiella Linuxkärnan. – uClinux ut­vecklades först 1998 av D Jeff Dionne och Kenneth Albanowski. Deras första version kunde köras på en Palm Pilot med Motorola‑processor. Senare utvecklades versioner för andra plattformar, bland annat Arm‑processorer. Sedan 2015 är webbplatsen för uClinux stängd. – Namnet: uClinux utlästes you-see-Linux. Men den ur­sprungliga stavningen var μClinux med den grekiska bokstaven μ: μC stod för microcontroller (se μ). Oftast användes stavningen med vanligt u.

[inbyggda system] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 20 juli 2017]

inbyggt system

(embedded system) – dator som är inbyggd i ett fordon, en maskin eller en apparat för att sköta arbetsuppgifter som styrning, övervakning eller datainsamling. De styrs främst av sensorer och andra maskiner, i mindre utsträckning av människor. Inbyggda system kan vara vanliga persondatorer med onödiga delar borttagna, men ofta är det speciella konstruktioner, an­passade för krav på tålighet, små dimensioner eller låg energiförbrukning. Det är ofta realtidssystem. – Skilj mellan embedded systems i denna betydelse och det som kallas för embedded code, på svenska inbäddningskod (korta av­snitt med program­kod som kan läggas in på till exempel bloggar).

[inbyggda system] [ändrad 7 februari 2020]