(multicore eller multi-core) – flerkärnad processor – processor sammansatt av flera självständigt fungerande processorer – kärnor (cores). – En flerkärnad processor ser ut och monteras som en enda processor (ett enda chipp). Men den består av två (dualcore) eller fler kärnor som kan bearbeta instruktioner samtidigt, oberoende av varandra. Detta förutsätter att programmet som körs kan delas upp i parallella trådar. – Flerkärnade processorer är närmast standard på 2010‑talet i persondatorer. Det har nämligen blivit svårt att få traditionella enkärniga processorer att uträtta mer arbete per sekund därför att strömförbrukningen och värmeutvecklingen ökar drastiskt med ökande prestanda. I stället för att göra processorn fyra gånger så snabb delar man därför upp den i fyra kärnor som delar på arbetet. – Ibland skiljer man på engelska på multicore och manycore. Multicore står för processorer med ett fåtal kärnor, medan manycore står för processorer med tiotals eller hundratals kärnor.
[parallellt] [processorer] [ändrad 6 december 2019]
(networked system) – tekniskt system som är beroende av datornätverk för att fungera.
[it-system] [nätverk] [ändrad 6 december 2019]
en mask som troligen utvecklades för att angripa Irans kärnanläggningar. – Stuxnet upptäcktes sommaren 2010, men hade då troligen redan funnits ett år. Stuxnet ställer inte till någon skada på infekterade persondatorer. Masken letar bara efter ett visst styrsystem från Siemens, avsett för tung industri. Om den hittar ett sådant angriper den det och ställer till problem. Annars gör den ingenting. – Stuxnet har drabbat en del industriella system även utanför Iran. Det antas att Stuxnet har utvecklats av Israel och USA, vilket de naturligtvis inte bekräftar. Alla vanliga virusskydd upptäcker och avlägsnar Stuxnet. – Läs också om Duqu (även kallat Stuxnet 2), om Flame (betydelse 3) och om The equation group.
[industriell it] [skadeprogram] [ändrad 13 november 2019]
- – informatics and computer science (universitetsutbildning);
- – se Ice cream sandwich (version av Android);
- – förkortning för industrial control system – industriellt styrsystem;
- – internet connection sharing – se internetdelning.
[android] [förkortningar på I] [industriell it] [nätverk] [utbildningar] [versioner]
- – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kroppsburna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsättning sensorer. Den kommunicerade trådlöst med Bluetooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobelpristagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
- – (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webbadresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemensamma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den information som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).
[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]
datalagring i molnet. – En datalagringstjänst som är tillgänglig via internet och som används som alternativ till datalagring på persondatorns inbyggda hårddisk (eller SSD) eller på en hårddisk i det lokala nätverket.
[datalagring] [molnet] [ändrad 11 januari 2019]
(self-configuring, även zero configuration, zeroconf) – som konfigurerar sig själv. Uttrycket används om datorer och andra apparater i nät, i synnerhet, men inte enbart, trådlösa nätverk om de kan:
- – upptäcka nätverket eller andra apparater i nätverket;
- – presentera sig för nätverket (beskriva sig själv och vad man kan göra);
- – överföra den information som behövs för anslutning till nätverket och:
- –göra de inställningar som behövs för att ansluta sig till nätverket.
– Det enda som en användaren ska behöva göra är eventuellt att säga ja eller nej till anslutningen, allt annat ska gå automatiskt. – I ett självkonfigurerande nätverk ska en dator till exempel kunna hitta en skrivare och göra en utskrift utan att användaren behöver göra några inställningar. Kallas också för konfigurationsfri. Kända tekniker är Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Apache River (tidigare Jini). – Se också spontana nätverk.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 7 juni 2017]
(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigurerande anslutning.) Datorn märker att tillbehöret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna automatiskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internetstandarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en oberoende branschstandard överlät Microsoft 1999 tekniken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connectivity foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (tidigare Jini). – Läs också om Bonjour.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 19 september 2020]
efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:
- – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
- – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
- – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.
– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).
[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]
även: mellanvara, anpassningsprogram, på engelska middleware – program som förmedlar arbetsuppgifter mellan användarnas program och datornätets resurser som databaser. – Mellanprogrammens uppgift är att förenkla användarens arbete genom att omärkligt lösa ett antal problem. Sådana problem är att hålla reda på var resurser finns, att styra trafiken mellan användarna och databaserna så att den blir effektivare och att översätta mellan olika programspråk och protokoll. – En vanlig typ av mellanprogram är transaktionshanterare (transaction managers), som styr trafiken mellan klientprogrammen och databaserna i ett nätverk. – Ordet mellanprogram / middleware var närmast en klyscha på 1990‑talet, men i dag är mellanprogram av olika slag en självklarhet i de flesta it-system. – Se också Datatermgruppen (länk).
[it-system] [mjukvara] [9 maj 2012]