– se USB-minne.
Kategori: usb
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om USB. Kategorin USB är en underavdelning till kategorin sammankoppling.
USB-C
en vändbar USB‑kontakt. – En USB‑C‑kontakt kan alltså sättas in med valfri sida upp, till skillnad från tidigare USB‑kontakter. USB‑C visades först upp i augusti 2014, och började användas 2015. Kallades först för USB type C. – Kontakten är ungefär lika stor som micro‑USB. Det behövs ett motsvarande USB‑uttag. Type‑C‑kontakter kan alltså inte sättas in i tidigare typer av USB‑uttag, och tidigare USB‑kontakter passar inte i uttag för USB‑C. Men dataöverföringen är kompatibel med äldre system, så sammankopplingen kan ordnas med adaptrar. – Kallas på engelska också för reversible USB connector. – Apple visade i mars 2015 upp en extremt tunn MacBook med ett enda USB‑uttag som också klarade datorns strömförsörjning med USB power delivery, USB PD. Apple införde då benämningen USB-C, och andra har hakat på. – Se pressmeddelande från USB Forum (länk). – I januari 2019 presenterades USB Type C Authentication. Det är ett sätt att skydda datorer och it-system mot USB-minnen och andra USB-anslutna enheter som sprider skadeprogram. Datorer kan ställas in för att kommunicera enbart med godkända USB‑enheter och USB‑laddare. – Se detta pressmeddelande. – I oktober 2022 beslöt EU att alla laddare för små elektroniska enheter ska ha USB‑C‑kontakter från hösten 2024. Det gäller mobiltelefoner, surfplattor, läsplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, handhållna videospelskonsoler, bärbara högtalare, tangentbord, datormöss, hörsnäckor och portabla navigationsapparater. Det gäller även bärbara datorer, men där har tillverkarna ytterligare drygt ett år på sig. – Se pressmeddelande från Europaparlamentet: europarl.europa.eu/news….
BadUSB
en allvarlig sårbarhet i USB‑systemet. Den blev känd sommaren 2014. (Egentligen är BadUSB namnet på ett program som demonstrerar hur sårbarheten kan utnyttjas.) – Sårbarheten bygger på de fasta program (firmware) som ingår i varje USB‑minne, och som styr dess funktioner. Dessa program finns kvar i det fasta minnet även om man raderar allt som finns i det minne som är tillgängligt för användaren. Bland annat talar dessa program om för annan utrustning vad USB‑enheten har för funktion – är den en dator, en kamera, ett USB‑minne… Men det är möjligt, med rätt kunskaper, att programmera om det fasta minnet så att ett vanligt USB‑minne till exempel presenterar sig för en dator som ett tangentbord, och matar in förprogrammerade instruktioner. Det kan då installera program, tjuvlyssna på internettrafik och göra allt annat som USB‑ansluten utrustning kan göra. Dock utan att vare sig USB‑minnets ägare eller den angripna datorns ägare behöver vara medvetna om det. Manipulationen av USB‑minnets fasta minne upptäcks inte vid en vanlig säkerhetskontroll. För att sårbarheten ska elimineras krävs att programmen i fast minne på USB skrivs om och installeras om på all sammankopplad utrustning med USB. – Sårbarheten upptäcktes 2014 av säkerhetsforskarna Karsten Nohl (tyska Wikipedia) och Jakob Lell (blogg). De presenterade sina rön på säkerhetskonferensen Black hat i augusti 2014. (Video från presentationen finns på Youtube.) Nohl och Lell har också skrivit programmet BadUSB för att demonstrera sårbarheten. – Läs mer i Wired.
[sårbarheter] [usb] [ändrad 28 februari 2018]
USB-dator
USB‑minne med all mjukvara som ingår i en dator. – En USB-dator har operativsystem, andra program, arbetsminne och lagringsminne med plats för sparade filer. Den saknar däremot, av uppenbara skäl, processor, bildskärm, tangentbord och mus. Därför kan en USB‑dator bara användas om den ansluts till en vanlig dator genom USB‑kontakten. Den använder då värddatorns processor, bildskärm, tangentbord och mus, och den kan också använda dess internetanslutning. – USB‑datorer används av främst två anledningar: Dels som ett praktiskt sätt att ta med sig en komplett egen dator i fickformat, dels som ett sätt att skydda personlig integritet. Man kan nämligen surfa och skicka e‑post från en USB‑dator utan att det lämnar spår på värddatorn. – Den som har tillräckliga kunskaper kan själv göra en USB-dator med program i öppen källkod. – Se Cotton Candy†, Chromebit och Intel Compute Stick†.
USB power delivery
(USB PD) – en standard för kraftfullare strömförsörjning genom USB. – Upp till 100 watt ska kunna levereras genom USB‑sladd till flera sammankopplade apparater. Spänningen är 20 volt mot tidigare 5 volt. Standarden togs i bruk 2014. – Med den tidigare USB‑standarden kunde bara utrustning med låg strömförbrukning få ström genom USB. Med USB PD ska man kunna driva en persondator genom USB. – USB PD kan fungera i båda riktningarna: datorn kan driva hårddisken, och hårddisken kan driva datorn, beroende på vilken av dem som är ansluten till elnätet. USB PD väntas leda till att behovet av batterieliminatorer minskar, eftersom allt fler vägguttag för el också har uttag för USB. – Observera att USB PD inte är en standard för hur USB‑kontakterna ska se ut. Det är en standard för hur data och elektrisk ström ska överföras tillsammans. Men i praktiken används USB PD med kontakten USB‑C. – Läs mer på usb.org/usb-charger-pd.
[elektrisk ström] [kablage] [usb] [ändrad 5 februari 2018]
USB-minne
datorminne i fickformat med USB-kontakt. Minnet och kontakten är hopbyggda. Själva minnet brukar vara flashminne. De vanligaste minnespinnarna är smala och avlånga, men en minnespinne kan se ut hur som helst. Det finns USB-minnen som är inbyggda i fickknivar, pennor och annat. Kallas också för minnespinne eller USB-pinne och ibland för dongel. – Se också Datatermgruppens rekommendationer. – På engelska bland annat USB drive och thumb drive.
[lagringsmedier] [usb] [ändrad 28 februari 2018]
thumb drive ⇢
– se USB-minne. – Beteckningen thumb drive syftar på storleken, men de är vanligtvis mindre än en tumme.
USB
(Universal serial bus) – den numera vanligaste kontakten för anslutning av utrustning till dator. – USB är dels materiella uttag och kontakter, dels den tekniska standard som gör att information kan överföras. – USB möjliggör så kallad plug‑and‑play, alltså att utrustning fungerar direkt när man ansluter den – man behöver inte starta om datorn. USB kan också förse de anslutna tillbehören med elektrisk ström. Det har lett till att det tillverkas diverse tillbehör och leksaker som ansluts till USB‑uttaget. (En nyare variant av USB, USB power delivery (USB-PD), klarar också att driva persondatorer och hårddiskar.) Flera enheter kan kedjekopplas, alltså kopplas samman i en lång rad: meddelandena hamnar ändå hos rätt mottagare i kedjan.
– USB lanserades i slutet av 1990‑talet, och finns numera på alla persondatorer och på många slags tillbehör. USB‑minnet har blivit det vanligaste portabla minnet. – Den vanligaste typen av USB‑kontakt, USB‑A, är i genomskärning en tillplattad rektangel, ungefär 12⨯4 millimeter i genomskärning, med en insatt plastbit som gör det omöjligt att sätta in kontakten upp‑och‑ner. Det finns också USB‑B, som är mindre och i genomskärning formad som en kvadrat med två avfasade hörn, återigen för att göra det omöjligt att sätta in den fel. Varianterna A och B finns också i mindre storlekar: Mini‑USB var en mindre variant som avvecklats till förmån för micro‑USB, som 2009 blev europeisk standard för laddning av mobiltelefoner.
– Med version 3.1 av USB-standarden, som kom i mitten av 2014, kom också en ny utformning av kontakten, USB-C, som är vändbar. Den kan alltså sättas in med valfri sida upp. – Version 4 av USB‑standarden kallas för USB4 och bygger på Thunderbolt‑protokollet. Den lanserades under 2019. – Observera att de olika generationerna av USB (sedan 2008 finns versionerna 1, 2 och 3 av USB) inte direkt har att göra med kontakternas utformning. Skillnaden mellan versionerna är hur de hanterar de data som överförs. USB4 fungerar dock bara med USB‑C‑kontakter. – USB utvecklades på Intel av bland annat Ajay Bhatt (länk). USB‑standarden förvaltas av branschorganisationen USB implementers forum. – En allvarlig sårbarhet i USB upptäcktes 2014, se Badusb.
[förkortningar på U] [kablage] [sammankoppling] [usb] [ändrad 23 maj 2021]
USB Implementers forum
branschorganisation för företag som utvecklar och använder USB. Organisationen har också tagit över ansvaret för standarderna för PC-kort† och ExpressCard efter nerläggningen av PCMCIA†. – Namnet förkortas USB‑IF. – Se usb.org.
[branschorganisationer] [usb] [ändrad 28 februari 2018]