kopimi

”copy me” – text och märke som säger att något får kopieras fritt. Det kan vara text, bild, video, musik eller annat. Den som sätter dit kopimimärket är, eller bör vara, den som har upp­hovs­­rätten. De som använder kopimimärket kallas för kopimister. – Läs mer på kopimi.com. – Kopimism är också en religiös rörelse, grundad i Sverige 2010 av Isak Gerson (isakgerson.blogspot.com). Det missionerande kopimistsamfundet är sedan 2011 er­känt som tros­sam­fund i Sverige. Kopimisterna anser att kopiering och spridande av in­formation är heliga handlingar. – Se kopimistsamfundet.se (nere sedan november 2018 – arkiverad). – Läs också om copyleft, Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, GPL och IDDN.

[kuriosa] [upphovsrätt] [ändrad 28 november 2018]

tv-avgift

egentligen radio- och tv-avgift – en avskaffad avgift som fram till slutet av 2018 skulle betalas av alla hushåll som hade utrustning som kunde ta emot tv‑sändningar. (Se television för att se vad räknas. Någon avgift för enbart radio togs inte ut.) Tv‑avgiften avskaffades vid årsskiftet 2018–2019 och ersattes då med en särskild skatt som alla skattebetalare måste betala. – I juni 2014 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att datorer, smarta mobiler och surfplattor inte ska räknas som tv‑mottagare (länk). Från feb­ru­ari 2013 hade den organisation som hanterade tv-avgiften, Radiotjänst i Kiruna, nerlagd vid utgången av 2019, nämligen krävt att även apparater som kan ta emot utsändningar genom internet skulle vara belagda med tv‑avgift. Men det be­slutet förklarades alltså ogiltigt. Tv‑avgifter som hade betalats av personer som har dator men inte tv skulle betalas till­baka. – Det var riksdagens public servicekommitté som 2017 föreslog att tv-avgiften skulle avskaffas och ersättas med en skatt, se meddelande från regeringskansliet. – Term­i­no­logi: Ordet tv‑licens användes ofta, men det har hetat tv‑avgift sedan 1966. – Om skatten, se Skatteverkets webbsidor.

– In English: The radio and tv fee, usually called the tv fee (tv-avgift or, previous­ly, tv-licens) had, until the end of 2018, to be paid by all Swedish households and organizations that had the equipment needed for receiving television transmissions (it was not re­quired for those who had only a radio receiver). Starting in 2019, it was replaced with a special tax, to be paid by all tax-payers. –The fees, and the new tax, finance Swedish public service television, SVT (svt.se), and radio, SR (sverigesradio.se). – In February, 2013, the agency that collected tv fees, Radiotjänst i Kiruna, closed down at the end of 2019, declared that owners of computers, tablets and smartphones, even if these had no TV receiver, were required to pay the tv fee, since they could receive streaming transmissions of TV programs over the internet. The decision caused an uproar, even though most people who own such devices own a TV set too, and were thus required to pay the tv fee anyway. However, in June, 2014, the Swedish supreme administrative court found that com­pu­ting devices were not TV sets, and that TV fees collected from device owners that do not have a regular TV set should be repaid.  – For more summaries in English, please click at this link.

[lagar] [radio och tv] [ändrad 29 december 2019]

Computer fraud and abuse act

(CFAA) – amerikansk lag mot dataintrång. – Lagen förbjuder utom­stå­ende att skaffa sig till­gång till information på vissa datorer. Lagen för­bjuder också att man stör eller saboterar driften av sådana datorer, eller kommunikationen mellan dem. Det är också förbjudet att olovligen använda sådana datorer för eget bruk, utom i marginella fall. – CFAA gäller för det som i lagen kallas för skyddade datorer (protected computers). Som sådana räknas datorer som används av myn­dig­heter och finansiella institutioner samt i handel och kommunikation mellan del­stat­er­na eller med andra länder. Lagen stiftades redan 1984, och har ändrats sedan dess. – Det var CFAA som åbe­rop­ades i det upp­märk­sam­ma­de åtalet mot Aaron Swartz. Med anledning av det har det föreslag­its att lagen ska mildras, se Aarons lag. Lagen åberopas också i åtalet mot Julian Assange (se WikiLeaks) i USA. – Lagtexten finns här: länk.

[dataintrång] [lagar] [ändrad 15 april 2019]

Aarons lag

(Aarons law) – föreslagna ändringar av CFAA, en amerikansk lag mot dataintrång, för­­anledda av det oproportionerliga åtalet mot Aaron Swartz. – Swartz hotades med 35 års fängelse och en miljon dollar i böter för att han hade laddat ner veten­­skapliga upp­­satser från en server. Ingen hävdade att han hade begått data­­intrång, orsakat någon ekonomisk skada eller saboterat servern, bara att han hade brutit mot vissa an­vändar­­villkor. Swartz tog sitt liv innan domen hade fallit. – Se artikel av Lawrence Lessig i The Atlantic (länk).

[lagar][ändrad 15 februari 2018]

budbärarimmunitet

(messenger immunity, mere conduit) – principen att den som över­för ett med­­­de­l­ande från av­­sänd­are till mot­tagare inte är an­­svarig för inne­­hållet. Om inne­­hållet i ett brev är straff­­bart är det av­­sänd­aren som ska straffas, inte brev­­bäraren eller Posten. – Prin­cipen tillämpas i euro­peisk rätt även på elek­tron­isk kom­mu­ni­ka­tion. Före­tag som för­­med­lar data- och tele­­kom­mu­ni­ka­tion kan alltså inte åtalas för inne­­hållet i e‑post, tele­­fon­­sam­tal eller på webb­sidor. (Bud­­bärar­­immun­itet gäller däremot inte för före­tag som till­­handa­­håller ut­rymme på servrar för webb­­sidor eller annan in­for­ma­tion.) – Se också Manila­principerna och common carrier.

[elektronisk kommunikation] [juridik] [ändrad 13 maj 2017]

common carrier

transportör – företag som trans­porterar saker eller människor åt all­män­heten. Be­­greppet har breddats till att om­fatta tele­fon­operatörer och bred­bands­operatörer. Alla kan använda en common carriers tjänst, för­ut­­satt att de upp­­fyller all­männa vill­kor, som att de be­talar för sig. En common carrier/trans­portör är an­svarig för skador på människor och före­mål under trans­porten. För bred­band och tele­foni är det be­ty­delse­­fullt att en common carrier/trans­portör har bud­­bärar­­immun­itet. Det inne­bär att före­taget inte är juridiskt an­svarigt för vad kunderna an­vänder dess tjänst för att trans­­port­era. – Den svenska termen trans­portör används huvud­sakligen om före­tag som sluter avtal med kunden om fysiska trans­porter.

efterlevnad

(compliance) – det att man följer regler, lagar, normer, standarder, specifikationer, lagar, bestämmel­ser eller an­­visningar. – Efter­levnad har blivit en stor sak på 2000-talet, i synner­­het på USA‑marknaden, där före­­tag kan få höga straff om de inte efter­­lever regler för redo­­visning och lagring av e‑post och annan in­forma­tion i it‑system (se Sarbanes‑Oxley).

  • comply with [some­thing] – efter­leva [regler, an­­­vis­ningar etcetera], följa [regler, etcetera], rätta sig efter;
  • in com­­pliance with – i enlig­­het med;
  • is com­­pliant with – efter­lever, följer, rättar sig efter, tillämpar, är i enlighet med, anpassad till, kompatibel med. GDPR-compliant – GDPR‑anpassad, GDPR‑kompatibel.

– Översättningen följ­­sam­­het för com­pliance före­­­kommer, men följsamhet betyder smidig an­­­pass­ning, och är inte samma sak som compliance – efterlevnad.

[efterlevnad] [juridik] [språktips] [ändrad 11 september 2018]

Cyber intelligence sharing and protection act

(Cispa) – amerikanskt lagförslag om att ge privata företag rätt att ta del av information om kommunikation på internet, insamlad av statliga organ. Lagförslaget lades fram 2011 i USA:s representanthus av republikanen Mike Rogers. Det röstades igenom i representanthuset i april 2013, men hade då inte godkänts i senaten. President Obamas rådgivare har rått honom att lägga in veto. Förslaget har fått kraftig kritik från medborgar­rätts­organisationer. – Fler juridiska lagar och lagförslag.

Swartz, Aaron

Porträtt av Aaron Swartz.
Aaron Swartz.

(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för fri­het på inter­net. – Aaron Swartz var bland annat med om att ut­­veckla RSS, och del­tog i stan­dard­i­se­rings­­arbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till för­­laget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tid­­skriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kam­panjen mot lag­­förslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress (länk). Han protest­e­ra­de också mot be­­hand­ling­en av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wiki­­leaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR (länk), en webb­­plats för olika typer av aka­de­miskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olov­ligen hade placerat i ett ut­rymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till dom­stol åtalades Swartz för data­­­intrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En upp­görelse mellan åklag­aren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 på­­träff­a­des Swartz död i sitt hem. Han hade be­gått själv­­mord. Det har senare fram­­kommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Själv­­mordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets be­­hand­ling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kon­­gress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon (aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).

– Två dokumentärfilmer om Aaron Swartz är:

  • Killswitch: the battle to control the internet från 2014 (killswitchthefilm.com);
  • The internet’s own boy: the story of Aaron Swartz, också från 2014 (länk).

[aaron swartz] [aktivism] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [årsdagar] [ändrad 27 oktober 2017]