kaka

(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webb­läsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webb­läsarens kakfil (cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläs­are så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller mycket besvärligt att besöka många webb­sidor. Kakor används nämligen av lösen­ords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webb­platsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.

  • Sessionskaka (session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
  • beständig kaka (persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
  • tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat före­tags räkning (det finns inga andrapartskakor);
  • evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
  • – se också förstapartskaka, tredjepartskaka (domänkaka) och Flash cookie samt falsk kaka.

– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor (tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webb­läsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webb­läsaren automatiskt upp en ny. – Kak­filen ska inte förväxlas med historiefilen.

– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:

  • Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress (URL);
  • Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
  • Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
  • Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
  • Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
  • Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.

– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS (länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (juli 2019) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.

– Läs mer om kakor på Cookiecentral. – Ordet: Benämningen kaka, cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen (länk).

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 7 juli 2019]

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakttrådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc-forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [ändrad 3 juli 2019]

CSS

  1. – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med syn­svårig­heter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webb­läsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
  2. – content scramble system eller content scrambling systemkopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
  3. – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion.

[attacker] [förkortningar på C] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 21 maj 2019]

orphan

– (föräldralöst barn, föräldralös, även: herrelös eller övergiven) –

  1. – i typografi: se horunge (ensamrad);
  2. – i upphovsrätt: se herrelöst verk;
  3. orphan page, se föräldralös sida;
  4. – kvarlämnad fil eller mapp i ett data­­system, till­­hörande en an­vändare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
  5. orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i fil­­kata­logen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
  6. orphan account, orphaned accountövergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.

[filer] [it-säkerhet] [typografi][upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 7 december 2017]

indemnification

ansvarsförsäkring, ansvarighetsförsäkring; skadeslöshet – försäkring eller garanti som täcker kostnaderna för rättsprocesser och eventuella skadestånd. – Termen blev aktuell i it‑världen när SCO Group† stämde eller hotade att stämma Linux‑användare för stöld av källkod. Flera företag, bland annat dåvarande Hewlett‑Packard†, lovade då att hålla sina Linuxkunder skadeslösa ifall kunderna skulle bli ålagda att betala skadestånd till SCO Group (vilket aldrig hände). Det kallas för indemnification. – En indemnity (skadeersättning) är det belopp som betalas ut från ansvarighetsersättningen. Det motsvarar det belopp som försäkringstagaren förlorar, men inte mer. Det kan gälla annat än juridiska kostnader.

[juridik] [ändrad 18 november 2018]

Pirate Bay

Pirate Bays symbol: ett segelfartyg med piratmärket på storseglet. Men i stället för en dödskalle och korslagda benknotor är det en bandkassett och korslagda benknotor.
Lägg märke till band­kassetten på seglet.

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av pirat­kopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polis­razzia som genom­fördes på begäran av USA:s regering. Rätte­gång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gott­frid Svartholm Warg, till ett års fängelse var­dera och till att betala 30 miljoner kronor i skade­stånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rätte­gången för spectrial, skåde­­process. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl be­varad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webb­plats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webb­sajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som för­utom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklag­a­ren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tings­rätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webb­­sidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med bittorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker-sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nord­­korea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2019]

Freedom hosting

ett hemligt nätverk som bland annat påstås sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Organisationen, som från början ska ha letts av irländaren Eric Eoin Marques, använder nätverket Tor för ospårbar kommunikation genom internet. Marques greps i augusti 2013, och USA begärde honom då utlämnad. I december 2015 beslöt en hovrättsdomare i Dublin att han skulle utlämnas, men Marques överklagade. Han utlämnades till USA i mars 2019. I februari 2020 erkände sig Marques, efter en uppgörelse med åklagare, skyldig till att ha drivit ett nätverk som främjade spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Om domaren godtar erkännande döms Marques till minst 15 års fängelse. – Kort efter att Marques greps saboterades Freedom hostings nätverk av någon okänd, trots att dess uppbyggnad borde göra det omöjligt. – Försvarare av Freedom hosting hävdar att nätverket primärt är till för att skydda yttrandefrihet, och att bilderna på sexuella över­grepp mot barn är ett oönskat miss­­bruk. – En längre artikel om Freedom hosting och Eric Eoin Marques finns i denna artikel från 2019 i Irish Mirror.

[rättsfall] [ändrad 7 februari 2020]

facecrook

  1. – brottsling som planerar, begår eller skryter med brott på Facebook;
  2. – brottsling som åker fast efter att ha skrutit med sitt brott på Facebook;
  3. – Facecrooks – webbplats som varnar för brott och bedräge­rier på Face­book, se facecrooks.com.

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndig­heter har till­­gång till eller fram­ställer vid besluts­fattande. Undan­tag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

  • – för­fattats eller;
  • – samman­ställts på en myndig­het;
  • – skickats från en myndig­het till en person, en organisation eller till en annan myndig­het, eller som har:
  • – kommit in till en myndig­het.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bok­föring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och film­­inspel­ningar och annat som har att göra med myndig­hetens verk­sam­het. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänste­­mans hem­adress: om informationen har betydelse för myndig­hetens verk­samhet är den ändå allmän handling. – All­­männa handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla all­männa handlingar ska diarie­­föras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän hand­ling. Det är den tjänste­­man som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur all­­männa hand­lingar ska hanteras regleras i Tryck­­frihets­för­ord­ningen. – Det har länge varit en tviste­­fråga ifall information som på begäran samman­­ställs genom sökningar i myndig­­heters data­­baser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana samman­­ställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]