ACAP

  1. – Automated content access protocol – system med maskin­läs­bara till­stånd och förbud för sök­motorer (spindlar) som samlar in in­for­ma­tion från webb­sidor. – ACAP har ut­veck­lats av ett antal stora medieföretag som ett sätt att reglera in­sam­lingen av nyhets­artiklar och annat upp­hovs­rättsligt skyddat material till bloggar och så kallade ag­gre­ga­torer (webb­platser som samman­ställer nyheter från olika nyhetsmedier). – ACAP kan ses som en vidare­ut­veck­ling av Robots exclusion protocol (robots.txt). Den första versionen av ACAP kom 2007. Ingen av de stora sök­motor­er­na har accepterat ACAP. – Jäm­för med sitemaps och nofollow. – Se the-acap.org;
  2. – se Advanced common application platform;
  3. – se Application configuration access protocol.

[förkortningar på A] [personliga data] [radio och tv] [sökmotorer] [upphovsrätt] [ändrad 8 januari 2018]

HIPAA

Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjuk­försäkringar. – Lagen innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patient­journaler och andra person­uppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av upp­gifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste an­passas till HIPAA, och nyare system levereras ofta för­beredda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webb­plats (länk).

[förkortningar på H] [hälsa] [juridiska lagar] [personlig integritet] [ändrad 10 januari 2019]

Carrier IQ

nerlagt amerikanskt företag som utvecklade program till operatörer för kvalitetsövervakning av mobiltelefoner. Carrier IQ, som grundades 2005, lades ner efter beskyllningar om att företagets program i detalj kartlade abonnenternas användning av telefonerna. Företagets immateriella egendom köptes 2015 av AT&T i samband med nerläggningen. – I november 2011 hävdade den amerikanska programmeraren Trevor Eckhart att Carrier IQ:s program kan registrera varje knapp­tryck­ning som användaren gör (se denna intervju). Alltså även innehållet i SMS och e‑post. Carrier IQ genmälde att deras program bara mäter telefonernas funktion och inte registrerar eller vidare­befordrar innehållet i privata med­de­landen. Carrier IQ hotade först att stämma Trevor Eckhart, men bad senare om ursäkt (se arkiverad länk).

[företag] [kartläggning] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 5 december 2018]

domänrofferi

(cybersquatting) – registrering av känt före­tags namn (rätt­stavat) som domän på inter­net innan före­taget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan ut­sättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till före­tag, och dess­utom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer pro­tection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att mot­arbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlig­het att gå till dom­stol. – Det engelska uttrycket cyber­squatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om ful­registrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).

[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]

kaklagen

lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kak­lagen bygger på ett EU‑direk­tiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på webb­sidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy-förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webb­sidor (länk). – Kak­lagen ingick i pro­po­si­tionen Bättre regler för elek­tron­iska kommu­ni­ka­tioner, klicka här.

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 26 januari 2018]

piratkopiering

(piracy) – otillåten kopiering av datorprogram, datorspel, musik, film och annat som skyddas av upphovsrätten. – I debatten menar man oftast piratkopiering över nätet (net piracy), alltså när privatpersoner utan att ta betalt byter filer med varandra. (Så kallad fildelning.) – Om någon tar betalt för piratkopierat material, men inte påstår att det är äkta vara (alltså inte att det är framställt med tillstånd av upphovsrättshavaren) kallas det enligt den amerikanska branschorganisationen RIAA:s terminologi för piratutgåvor. Det finns andra typer av olovliga inspelningar: smyginspelningar (bootlegs) och förfalskade inspelningar (counterfeit recordings). – Förväxla inte piratkopiering med privatkopiering, som är tillåtet.

[pirat] [upphovsrätt] [ändrad 15 november 2019]

©©

provisorisk ersättning för Creative commons-tecknet, som egentligen består av bok­­stäv­erna cc i samma ring. Det riktiga tecknet saknar HTML-kod, så därför skriver man ©© i stället.

[tecken] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

privatkopiering

lovlig kopiering av upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk. Alltså kopiering av musik, filmer, bilder och annat. Sådant får man kopiera om man bara tänker spela upp det eller visa det för sig själv, familjen och enstaka vänner. Man får ge bort enstaka kopior till vänner. Det är inte tillåtet att ta betalt av de som lyssnar eller tittar eller som får en kopia av kopian. – Ordet ska inte förväxlas med pirat­kopi­ering, som är otillåtet. – Se också privatkopieringsersättning.

[upphovsrätt] [ändrad 4 maj 2018]

privatkopieringsersättning

kompensation till upp­hovs­rättshavare för privatkopiering, som påstås leda till uteblivna inkomster. (I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott att privatkopieringsersättingen ses över eller avskaffas.) – Privatkopieringsersättningen, som infördes 1982 och då kallades för kassettbandsskatt, tas ut i form av skatt på lagrings­medier som bandkassetter, disketter, inspel­nings­bara CD och DVD, samt från oktober 2012 också på hårddiskar och USB‑minnen. Kritiker har påpekat att de flesta hårddiskar och andra lagringsmedier främst används till annat än lagring av privatkopierad musik. – I juni 2014 fastslog Södertörns tings­rätt att ersätt­ningen också ska betalas för smarta mobiler. Detta bekräftades i april 2015 av Svea hovrätt. Utslaget gällde bara Apples iPhone, men det anses vara pre­judi­ce­rande för andra smarta mobiler. Skatte­satsen är ytterst reglerad i lag, men fastställs i detalj i förhandlingar mellan branschorganisa­tionerna för impor­törer av lagringsmedier och Copyswede, den orga­nisa­tion som före­träder upphovsrätts­havarna. Privatkopieringsersätt­ningen bygger på para­graf 26 k i andra kapitlet av upphovsrätts­lagen (länk, se rubriken ”Ersätt­ning vid till­verk­ning och införsel av anord­ningar för ljud- eller bild­upp­tag­ning”). – Privatkopi­erings­ersätt­ning kallades tidigare för kassett­ersätt­ning eller kassett­skatt. – På engelska private copying levy, blank media tax eller blank media levy. – I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott (se pressmeddelande) att privatkopieringsersättningen skulle omprövas. Det motiverades bland annat med att ersättningen blir allt högre i takt med att lagringsenheterna får allt större kapacitet, dels med att privatkopiering av musik börjar bli mindre vanlig, eftersom allt fler i stället lyssnar på musik från strömmande tjänster.

– In English: Blank media tax, also known as blank media levy or private copying levy, is compensation paid to copyright holders for private copying of copyrighted material. Private copying of copyrighted materials, unlike piracy, is legal within specified limits, but it is assumed to cause losses to copyright holders. The compensation is levied in Sweden by a tax on recordable media; originally tape cassettes, later floppy disks, recordable CDs and DVDs, hard drives and USB memory sticks. In 2014, a local court of law decided that blank media tax also applies to smart­phones, and this was upheld in April, 2015, by the Svea court of appeals. The details of the compensation are subject to negotiations between manu­facturers and the copyright holders organization Copyswede. – In May 2018, the Committee on industry and trade of the Swedish parliament suggested that the blank media tax be reconsidered, being increasingly outdated. – For more summaries in English, please click at this link.

[upphovsrätt] [ändrad 4 maj 2018]

Copyswede

en organisation som företräder upphovsrätts-havarna när det gäller privatkopieringsersättning (”kassettskatt”). – Copyswede förhandlar med importörer av lagrings­medier om de exakta nivåerna för ersättningen, inkasserar pengarna och fördelar dem bland sina medlemmar. – Se copyswede.se. – En film om Copyswede av Daniel Bramme blev klar i februari 2016, se denna länk. – I december 2018 dömdes Telia att betala totalt 115 miljoner kronor till Copyswede i privatkopieringsersättning för sålda iPhone. Domen finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Copyswede: länk.

– In English: Copyswede is an organization of Swedish copyright holders. It is in charge of the blank media tax in Sweden. Copyswede negotiates with importers of storage media about compensation levels, collects the taxes and distributes the funds among its members. – In December 2018, Swedish telecom compary Telia was ordered by a local court to pay a total of 115 million Swedish kronor to Copyswede for accrued blank media tax for sold iPhones. – See copyswede.se/in‑english/. – For more summaries in English, please click at this link.

[organisationer] [upphovsrätt] [ändrad 19 december 2017]