olaga förföljelse

i juridik: upprepade kränkningar av en persons rätt att vara i fred. – Det mot­svarar vad som också kallas för stalkning, alltså fysisk för­följelse, oväl­komna besök, telefon­på­ringningar, mejl, hotelser och andra upp­repade handlingar som är hot­fulla eller kränkande. – Olaga för­följelse för­bjöds i lag i oktober 2011, och kan straffas med upp till fyra års fängelse. Nytt i lagen är att en serie av sådana handlingar är åtal­bara till­sammans. Tidigare har de be­dömts var för sig i dom­stolen. – I lagen an­vänds termen kon­takt­förbud i stället för det äldre be­söks­förbud för att under­stryka att även tele­fon­samtal, mejl och sms är för­bjudna. – Se Brotts­balken, fjärde kapitlet, fjärde para­grafen, avsnitt b (länk).

[förföljelse] [lagar] [ändrad 22 november 2017]

Child online protection act

COPA – avskaffad amerikansk lag som förbjöd kommersiella or­ga­ni­sa­tioner att visa porno­grafiskt material på internet för barn. Den röstades igenom i USA:s kon­gress 1998. – Men lagen visade sig svår att tillämpa, och trädde i praktiken aldrig i kraft. Den avskaffades definitivt 2009 genom ett beslut av USA:s högsta domstol. – Copa var en uppföljare till den likaså avskaffade lagen Communications decency act (CDA). – Läs också om Children’s online privacy protection act (Coppa) och om Internet safety act.

[barn] juridiska lagar

Digital millennium copyright act

(DMCA) – amerikansk lag, stiftad 1998, som reglerar skyddet av upphovsrätt och immaterialrätt, och som är anpassad till digital teknik och internet. – DMCA innehåller bland annat förbud mot bakåt­kom­pi­le­ring av datorprogram och förbud mot spridning av program för knäckande av kopieringsskydd. Lagen har kritiserats för att den förbjuder legitim forskning och säkerhetstestning. – Hela lagtexten kan laddas ner som pdf-fil här. – Läs också om Acta, Gallorapporten, Hadopi, Ipred och Tele­kom­paketet. – Fler juridiska lagar.

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas för­tecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. – I lag­­texten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
  • – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). – Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]

CALEA

Communications assistance for law enforcement act – amerikansk lag från 1994 om avlyssning av tele- och datakommunikation. – Lagen ger staten rätt att avlyssna telefon­samtal och data­kommunikation under vissa om­ständ­ig­heter, som vid hot mot landets säkerhet. Tele­operatörer är enligt lagen skyldiga att göra avlyssning möjlig. – Läs om CALEA på FCC:s sajt, klicka här.

[förkortningar på C] [juridiska lagar] [ändrad 12 maj 2017]

Personuppgiftslagen

(PUL) – den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrande­friheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihets­förord­ningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihets­­för­ord­ningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databas­­regeln, och reglerar yttrande­fri­heten på webb­sidor och i andra mass­medier på dator­nät. Webb­sidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av Personuppgiftslagen† (PUL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihets­grundlagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]