Creative commons

kreativ allmänning licens som ger andra än upp­­hovs­­rätts-havaren fri­het att inom an­givna ramar an­vända upp­­hovs­­rättsligt skyddade verk. – Idén ut­vecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan an­vändas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons-licens, markerad med cc i en ring, ger upp­­hovs­­personen möjlig­het att ge an­vändaren fri­heter som den vanliga tillämpningen av upp­hovs­rätt inte ger. – Ob­servera att Creative commons inte upp­­häver upphovs­rätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons-licens måste man först ha upp­hovs­rätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upp­hovs­rätten där upp­hovs­rättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Sam­tidigt kan upp­hovs­personen välja att be­hålla andra rättig­heter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc-licens. De kan kombineras på olika sätt:

  1. erkännande (attribution) – upp­hovs­personen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och be­arbetar det, men bara om upphovs­personens namn anges. – Se här;
  2. icke-kommersiell (non-commercial) – verket får inte an­vändas för kommersi­ella ända­mål. Detta vill­kor har blivit kontro­versi­ellt – se här;
  3. – dela lika (share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra an­vändare, men bara på vill­kor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ur­sprung­liga licensen. (Jäm­för med copyleft.) – Se här;
  4. inga bearbetningar (no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.

– Dessa fyra komponenter kan kombineras på olika sätt. Att ett verk skyddas av Creative commons-licens markeras med bok­stäverna cc i en liten ring, alltså rätt likt copyright-tecknet. Eftersom det saknas HTML-kod för det inringade cc-tecknet skriver man ofta i stället ©©. De olika komponenterna i licensen markeras med enkla tecken. – Se creativecommons.se. – Läs också om Free art license, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” – norrman som 1999 ut­vecklade pro­­grammet DeCSS för att kunna spela kopi­erings­­skyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johan­sen drogs inför rätta för in­trång i upphovsrätten, men friades efter pro­cesser som på­gick i tre år. – 2005 ut­vecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharp­musique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musik­affär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda pro­grammen är nerlagda. – Jon Lech Johan­sen har fått det norska Karoline­­priset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s ut­märkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johan­sen teknisk chef på double­Twist Corporation (länk). – Jon Lech Johan­sens webb­sida finns på nanocr.eu (inte upp­daterad sedan 2015), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 26 januari 2018]

Gizmondo

en spelkonsol från företaget Tiger Telematics, såld 2005—2006. – Gizmondo blev mest känt för skandalerna runt Tiger Telematics, som grundades av svensken Carl Freer, och som hade flera medlemmar av den kriminella så kallade Uppsala­maffian i ledningen. Det bör påpekas att spelkonsolen var en riktig produkt, även om den hade kvalitets­problem. Men i september 2005 avslöjade Aftonbladet att Stefan Eriksson (”Tjock‑Steffe”), Peter Uf (”Pricken”) och Johan Enander, som tillsammans med Freer utgjorde företagets ledning, alla hade avtjänat långa fängelsestraff i Sverige. Samtliga, inklusive Freer, lämnade då företagsledningen. Senare avslöjades att även Carl Freer var straffad för grovt bedräg­eri. – Eriksson greps i februari 2006 i Kalifornien när han hade kraschat en ovanligt dyr Ferrari. Han åtalades där i april 2006 för förskingring, bilstöld, rattfylleri, kokaininnehav och olaga vapen­innehav. Carl Freer åtalades något senare i Kalifornien för att ha utgett sig vara polis, för osant intygande och olaga vapen­innehav. Enander återvände 2006 till Sverige för att sitta av ett fängelse­straff. – Spel­datorn Gizmondo fick aldrig fotfäste på marknaden, och skandalerna gjorde den osäljbar, så i januari 2006 gick företaget i konkurs. Konkursboet hade stora skatte­skulder i Storbritan­nien. – Freer, Ericsson och Uf var sedan på olika sätt inblandade i mobil­operatören Xero Mobile, vars verk­sam­het upp­hörde efter att förhandlingar med engelska Rok Enter­tain­ment om uppköp avbröts i början av 2008. Carl Freer lämnade Xero och startade 2008 företaget Blowfishworks. – Teater­pjäsen Tjock‑Steffe, som mest handlar om Gizmondo, hade 2015 premiär på Uppsala stadsteater, se artikel i Computer Sweden: länk.

– In English: Gizmondo was a gaming console from the company Tiger Telematics. It was sold 2005 to 2006. It is known mostly because of the scandals involving the owners of the company. It was, however, a real product, although there were quality issues. – Tiger Telematics was founded by the Swede Carl Freer and included members of the criminal so-called Uppsala mafia in its management. In 2005, it was revealed that three members of Tiger Telematics’s board of directors, Stefan Eriksson (”Tjock-Steffe” = ”Fat Steve”), Peter Uf (”Pricken” = ”The Dot”) och Johan Enander all had served long prison sentences in Sweden. The three of them, and also Carl Freer, then left the board. It was later revealed that Carl Freer too had done time for fraud. In February, 2006, Stefan Ericsson was arrested by the police in California after having totalled a very expensive Ferrari. He was then charged with embezzlement, grand theft auto, drunk driving, possession of cocaine and illegal possession of firearms. Carl Freer was then, also in California, charged with impersonating a police officer, giving false testimony and illegal possession of firearms. And in 2006, Johan Enander returned to Sweden to finish his term in prison. – The Gizmondo console never caught on, and the scandals surrounding the brand made it unsellable, so in January 2006, Tiger Telematics went bankrupt with big unpaid debts, especially in the UK. – Freer, Ericsson and Uf were later in various ways involved in the mobile phone operator Xero Mobile, no longer in business after acquisition negotiations with British Rok Entertainment were cancelled in early 2008. – Carl Freer left Xero and in 2008 started a company called Blowfishworks. – A theatre play called Tjock‑Steffe opened at the Uppsala city theatre in 2015. – For more summaries in English, please click at this link.

[nerlagt] [rättsfall] [spel] [ändrad 18 september 2017]

Piratbyrån

nerlagd svensk organisation som stödde rätten att kopiera film och musik oberoende av upphovsrätten. – Piratbyrån grundades 2003 och lades ner 2010. (Se inlägg på bloggen Copyriot, länk, arkiverad). – Pirat­­byrån startade The Pirate Bay, som fri­­kopp­­lades under 2004. – Namnet Pirat­­byrån an­­spelar på mot­­parten, Antipiratbyrå­n. – Läs också om Pirat­partiet.

[nerlagt] [organisationer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2018]

– In English: Piratbyrån, the Bureau of piracy, was a Swedish organization that supported the right of free copying of digital content, regardless of copyright issues. It was founded in 2003 and disbanded in 2010. It started the famous filesharing site Pirate Bay, but spun it off in 2004. The name Pirat­­byrån alludes to the name of its opposite part, Anti­pirat­byrån, the Swedish organization for protection of the rights of copyright owners. – For more summaries in English, please click at this link.

Antipiratbyrån

Svenska antipiratbyrån – branschorganisation för skydd av upp­hovs­rätts-ägares rättig­heter gentemot pirat­kopierare. Ganska passiv sedan 2011, då de mest kända anställda startade före­taget Rättig­­hets­­alliansen. – Med­lemmar i Anti­­pirat­­byrån är film­bolag, program­företag och dator­­spels-företag. Finns på antipiratbyran.com. Ska inte för­växlas med sin nerlagda ärke­­fiende Pirat­byrån†. – Läs också om Spridningskollen.

Sarbanes-Oxley

(Sarbanes-Oxley Act, oftast förkortat SOX, även Sarbox och SOA) – amerikansk lag mot manipulering av bokföring och annan in­formation i före­tag. – Lagen anger hur länge ekonomisk in­formation måste lagras, även i elektron­isk form, och att den ska skyddas mot efter­hands­ändringar. – Anpassning till Sarbanes‑Oxley har blivit ett krav på affärs­system, även utanför USA. (Se efterlevnad.) – Sarbanes-Oxley­lagen stiftades år 2002 efter de stora företagsskandalerna i USA. Den är upp­kallad efter senatorn Paul Sarbanes (demokrat) och Michael Oxley (republikan) i representanthuset. – Läs också om SAS 70 och Rule 37(f). – Se också Gramm‑Leach‑Biley Act.

[företag och ekonomi] [lagar] [ändrad 29 augusti 2017]

stalkning

(stalking) – förföljelse av någon fysiskt eller genom tele­fon­sam­tal, e‑post eller med andra medel. Ju­ri­diskt: olaga för­följelse. – Stalk­ning kan dels inne­bära att stalkaren följer efter och be­vakar en person, vilket kan göras öppet eller i smyg, dels att stalkaren kontaktar offret med upp­­repade besök, brev, tele­fon­sam­tal, e‑post, trots att offret har gjort klart att detta inte är väl­kommet. – Stalkning kan vara öppet hot­full eller ut­tryck för idol­­dyrkan eller obe­svarad för­älskelse som har över­gått i be­satt­­het. Om tra­kas­se­ri­erna mest sker på nätet talar man om nät­stalkning. – Att samla in mängder av in­for­ma­tion om en person kallas ibland också för stalkning, som i ut­trycket no stalk. (Jäm­för med doxing.) – Ordet: Engelska stalking beskrev från början smygande, tjuv­­skytte, att spåra vilt, att gå för­siktigt, att skugga någon / något. I den ryska filmen Stalker (länk) från 1979 be­tyder stalker väg­visare. – Betydelsen att förfölja någon är rätt ny (1990‑talet). Ordet har försvenskats till stalkning med former som att stalka och stalkare. Det ut­talas på svenska som det stavas. – Läs mer om stalkning i denna rapport (pdf) från Brottsförebyggande rådet. – En lag från oktober 2011 för­bjuder stalkning, som i lagen kallas för olaga för­följelse. (Lagtexten finns här, se fjärde kapitlet, fjärde paragrafen.) – Se också stalker app och stalker site. – Jäm­för med lurker och läs om motsatsen, antistalking.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [kartläggning] [ändrad 2 maj 2019]