påstådd pseudonym för Ross William Ulbricht, som sägs ha stått bakom den hemliga och olagliga e‑handelssajten Silk Road†. Ulbricht har inte medgett att han är Dread Pirate Roberts. – Ulbricht greps av FBI den 2 oktober 2013 efter omfattande spaningsarbete. Han dömdes i maj 2015 till livstids fängelse utan möjlighet till nåd. Han ska också betala 138 miljoner dollar i skadestånd. Ulbrichts försvarare hävdar att åklagaren har undanhållit försvaret information om att den amerikanska narkotikapolisen DEA hade varit inblandad i Silk Road. Två DEA‑agenter har dömts till fängelse för brott i samband med utredningen. – Domen överklagades och överklagandet togs upp i början av 2016, men det avslogs den 31 maj 2017. – Filmen Deep Web från 2015 handlar om fallet, se IMDb(länk). – Namnet:Dread Pirate Roberts var en figur i filmen The Princess Bride från 1987. På svenska: Fruktade piraten Roberts i filmen Bleka dödens minut, se IMDb (länk).
personuppgift som gäller ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. – Termen känslig uppgift används i Dataskyddsförordningen. I den avskaffade Personuppgiftslagen†(PuL), paragraf 13, hette det känslig personuppgift. – Grundregeln är att känsliga uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt (inte heller på papper), men det finns undantag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa samfund och fackföreningar ha medlemsregister, och sjukvården får föra patientjournaler. Men sådana uppgifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara förbjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen(YGL), är Dataskyddsförordningen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskyddsförordningen kallas känsliga uppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.
(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webbläsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webbläsarens kakfil(cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläsare så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller besvärligt att besöka många webbsidor. Kakor används nämligen av lösenords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webbplatsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.
– Sessionskaka(session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
– beständig kaka(persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
– tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat företags räkning (det finns inga andrapartskakor);
– evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor(tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webbläsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webbläsaren automatiskt upp en ny. – Kakfilen ska inte förväxlas med historiefilen.
– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:
– Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress(URL);
– Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
– Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
– Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
– Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
– Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.
– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS(länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (oktober 2020) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.
– Läs mer om kakor på Cookiecentral (nere i oktober 2020). – Ordet: Benämningen kaka,cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen(länk).
– near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakt – trådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och betalningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skillnaden gentemot Bluetooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webbplats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
– cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med synsvårigheter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webbläsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
– content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
– oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
en nerlagd blogg om juridiska aspekter på fri och öppen källkod. – Groklaw lades ner i augusti 2013 med anledning av NSA:s övervakning av e‑post. Bloggen startades 2003 av juristen Pamela Jones, signaturen PJ, som drev den till slutet. – Groklaws sidor fanns kvar på nätet till hösten 2020, men den uppdaterades inte efter 2013, se groklaw.net(arkiverad). – För namnet, se grok.
– kvarlämnad fil eller mapp i ett datasystem, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
– orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
– orphan account, orphaned account – övergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.
ansvarsförsäkring, ansvarighetsförsäkring; skadeslöshet – försäkring eller garanti som täcker kostnaderna för rättsprocesser och eventuella skadestånd. – Termen blev aktuell i it‑världen när SCO Group† stämde eller hotade att stämma Linux‑användare för stöld av källkod. Flera företag, bland annat dåvarande Hewlett‑Packard†, lovade då att hålla sina Linuxkunder skadeslösa ifall kunderna skulle bli ålagda att betala skadestånd till SCO Group (vilket aldrig hände). Det kallas för indemnification. – En indemnity (skadeersättning) är det belopp som betalas ut från ansvarighetsersättningen. Det motsvarar det belopp som försäkringstagaren förlorar, men inte mer. Det kan gälla annat än juridiska kostnader.
The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten, som lanserades 2003, stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av piratkopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polisrazzia som genomfördes på begäran av USA:s regering. Rättegång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg, till ett års fängelse vardera och till att betala 30 miljoner kronor i skadestånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rättegången för spectrial, skådeprocess. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl bevarad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webbplats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webbsajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som förutom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklagaren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tingsrätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webbsidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker‑sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nordkorea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.
ett hemligt nätverk som bland annat påstås sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Organisationen, som från början ska ha letts av irländaren Eric Eoin Marques, använder nätverket Tor för ospårbar kommunikation genom internet. Marques greps i augusti 2013, och USA begärde honom då utlämnad. Han utlämnades till USA i mars 2019. I februari 2020 erkände sig Marques, efter uppgörelse med åklagare, skyldig till att ha drivit ett nätverk som främjade spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn. I september 2021 dömdes han till 27 års fängelse. – Kort efter att Marques greps saboterades Freedom hostings nätverk av någon okänd, trots att dess uppbyggnad borde göra det omöjligt. – Försvarare av Freedom hosting hävdar att nätverket primärt är till för att skydda yttrandefrihet, och att bilderna på sexuella övergrepp mot barn är ett oönskat missbruk. – En längre artikel om Freedom hosting och Eric Eoin Marques finns i denna artikel från 2019 i Irish Mirror.
