Sarbanes-Oxley

(Sarbanes-Oxley Act, oftast förkortat SOX, även Sarbox och SOA) – amerikansk lag mot manipulering av bokföring och annan in­formation i före­tag. – Lagen anger hur länge ekonomisk in­formation måste lagras, även i elektron­isk form, och att den ska skyddas mot efter­hands­ändringar. – Anpassning till Sarbanes‑Oxley har blivit ett krav på affärs­system, även utanför USA. (Se efterlevnad.) – Sarbanes‑Oxley­lagen stiftades år 2002 efter de stora företagsskandalerna i USA. Den är upp­kallad efter senatorn Paul Sarbanes (demokrat) och Michael Oxley (republikan) i representanthuset. – Läs också om SAS 70 och Rule 37(f). – Se också Gramm‑Leach‑Biley Act.

[företag och ekonomi] [lagar] [ändrad 29 augusti 2017]

stalkning

(stalking) – förföljelse av någon fysiskt eller genom telefonsamtal, e‑post eller med andra medel. Juridiskt: olaga förföljelse. – Stalkning kan dels innebära att stalkaren följer efter och bevakar en person, vilket kan göras öppet eller i smyg, dels att stalkaren kontaktar offret med upprepade besök, brev, telefonsamtal, e‑post, trots att offret har gjort klart att detta inte är välkommet. – Stalkning kan vara öppet hot­full eller uttryck för idoldyrkan eller obesvarad för­älskelse som har över­gått i besatthet. Om trakasserierna mest sker på nätet talar man om nätstalkning. – Att samla in mängder av information om en person kallas ibland också för stalkning, som i uttrycket no stalk. (Jäm­för med doxing.) – Ordet: Engelska stalking beskrev från början smygande, tjuvskytte, att spåra vilt, att gå försiktigt, att skugga någon / något. I den ryska filmen Stalker (länk) från 1979 betyder stalker vägvisare. – Betydelsen att förfölja någon är rätt ny (1990‑talet). Ordet har försvenskats till stalkning med former som att stalka och stalkare. Det uttalas på svenska som det stavas. – Läs mer om stalkning i denna rapport från Brottsförebyggande rådet. – En lag från oktober 2011 förbjuder stalkning, som i lagen kallas för olaga förföljelse. (Lagtexten finns här, se fjärde kapitlet, fjärde paragrafen.) – Se också stalker app och stalker site. – Jämför med lurker och läs om motsatsen, antistalking.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [kartläggning] [ändrad 2 maj 2019]

SDgate

eller SD-gate – spridandet av tiotusentals lösenord på internet hösten 2011. Detta blev känt i slutet av oktober 2011 genom ett in­lägg på Twitter. – Inlägget på­stods komma från den före detta Sverige­demokratiska riksdagsleda­moten William Petzäll (1988—2012). I in­lägget på­stods att Sverigedemo­kraterna (SD) länge hade haft till­gång till lösen­orden till journalister på Afton­bladet och Expressen och till andra journalister. Petzäll för­nekade att han hade skrivit in­lägget på Twitter: han var vid till­fället inlagd för missbruks­vård och hade då inte till­gång till vare sig dator eller mobiltelefon. Listan över lösen­ord kom från sajten Blogg­­toppen, och hade varit på avvägar ett tag. Senare spreds även lösen­ord från sajten Gratis­bio.se. Sverigedemokraterna hade alltså inget med lösen­orden att göra. – I själva verket var det inte lösen­ord i klartext, utan så kallade lösenordshashar, det vill säga ett slags krypterade lösen­ord. Sådana är ofta lätta att knäcka. Risken med sådana listor på lösen­ord är främst att många an­vändare har samma lösen­ord till många tjänster och konton. Har man listat ut ett lösenord kan man sedan alltså komma in på många konton.

– In English: SDgate or SD-gate was a scandal involving a leak to the internet of tens of thousands of pass­words used by Swedish journalists. This happened in fall, 2011. The leak was made known in a Twitter tweet allegedly from William Petzäll (1988—2012), then a member of the Swedish parliament for the anti‑immigration party Sverige­­demo­kraterna (SD). Petzäll denied having published the tweet. He had been at detox at the time, and did not have access to the internet. The list of passwords had in fact been in circulation for some time. Also, the passwords were not in plaintext, but hashes, meaning that it requires some cryptographical skills to get them into useful form. – For more summaries in English, click here.

[ord på -gate] [skandaler] [ändrad 19 september 2017]

Gramm-Leach-Biley Act

GLBA – en amerikansk lag som före­skriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreg­le­ring av bank- och finansväsendet i USA, och upp­hävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Sam­tidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkrings­­bolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.

[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]

BSD

Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD ut­­veck­­lades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella ut­föranden av Unix, som macOS (Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvud­­alter­­na­ti­vet till AT&T:s Unix­, System V, och det har skett om­­fattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unix­­krigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unix­­version, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skill­­nader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group för­söker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.

[förkortningar på B] [unix] [ändrad 5 april 2018]

återgivningsrätt

rätten att utan tillstånd återge målningar, fotografier och andra konst­verk i recen­sioner, forsk­ning, utbildning och nyheter. Ligger nära citat­rätt och regleras i upp­hovs­rätts‑lagens paragraf 23 (länk). – Återgivningsrätt och citat­rätt mot­svarar fair use i ameri­kansk upp­hovs­rätt. – I ett kontro­versi­ellt utslag i april 2016 fastslog Högsta domstolen att sajten Offentlig konst (länk), trots återgivningsrätten, inte hade rätt att publicera bilder på statyer och andra konstverk som är uppställda utomhus på allmän plats. Högsta domstolens utslag finns på denna länk.

[kultur och underhållning på webben] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2020]

lovlig förlaga

upphovsrättsligt skyddat material som man får göra laglig kopia av för privat bruk. – Det är inte tillåtet att kopiera sådant som inte är lovlig förlaga. En köpt CD eller DVD är till exempel lovlig förlaga om ägaren tar kopior av den för eget bruk. Ägaren får också ge bort enstaka kopior till vänner, men då får vännerna inte ta kopior av kopiorna – kopian är visserligen laglig, men den är däremot inte lovlig för­laga. Om man först måste knäcka ett kopierings­skydd för att göra en kopia är disken inte lovlig förlaga – genom att lägga in kopieringsskydd har utgivaren tydligt markerat att inne­hållet på disken inte får kopieras. – Upphovs­rättsligt skyddad musik eller filmer som sprids på fildelningssajter är inte lovlig förlaga, eftersom materialet finns där utan upphovsrättshavarens tillstånd. Men om upphovspersonen själv lägger ut material på webbplatser som YouTube är det lovlig förlaga, och vem som vill får kopiera.

[upphovsrätt] [ändrad 7 september 2020]