Kategori: juridik

Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller fram­ställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

  • – för­fattats eller;
  • – samman­ställts på en myndig­het;
  • – skickats från en myndig­het till en person, en organisation eller till en annan myndig­het, eller som har:
  • – kommit in till en myndig­het.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bok­föring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hem­adress: om informationen har betydelse för myndig­hetens verk­samhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförord­ningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndig­­heters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]

Hadopi

en fransk lag med stränga straff för intrång i upphovsrätten på internet. – Hadopi gav tidigare möjlighet att avstänga personer från nätet om de två gånger tidigare hade varnats för påstådd piratkopiering, men den möjligheten avskaffades i juli 2013. Notera att själva lagen finns kvar. Det är påföljderna som har mildrats. – Lagen, som antogs i september 2009 efter hätska diskussioner, stipu­lerade då att den som laddade ner upphovsrättsligt skyddat material (film, musik, spel) utan tillstånd skulle kunna stängas av från internet i två månader till ett år. Enligt lagen får sökmotorer inte hänvisa till piratkopierat material. – Namnet: Hadopi är egentligen namnet på den myndighet som övervakar att lagen följs. Själva lagen heter ”lag om främjande av spridning och skydd av skapande verk på internet”. Myndighetens namn Hadopi är en förkortning av haute autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur internet. – Mer ingående beskrivning finns på Wikipedia. – Läs också om ACTA, DMCA. Gallorapporten, IPRED, RIPA och Telekompaketet.

[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

proprietary

företagsspecifik, sluten, proprietär, stängd. – Företagsspecifik teknik får bara användas av den organisation som den tillhör. Andra organisationer och privatpersoner får använda företagsspecifik teknik bara om de har tillstånd. Ordet används om operativsystem, program och tekniska specifikationer för hårdvara. – Den företagsspecifika tekniken skyddas av patent och upphovsrätt. Det som är företagsspecifikt kan vara, men är inte alltid, hemligt. Även om det inte är hemligt är det inte tillåtet att använda eller kopiera det utan tillstånd. Det mest kända företagsspecifika programmet är Windows. – Observera att även fri mjukvara och program med öppen källkod som regel tillhör en viss organisation eller person. Ägaren har gett alla andra tillstånd att använda, ändra och sprida tekniken fritt, men äger fortfarande upphovsrätten. Det innebär i praktiken att andra får göra vad de vill med tekniken, men inte med varumärket. Det är först när upphovsrätten eller patentet har gått ut som tekniken blir allmän egendom.

[upphovsrätt] [ändrad 9 oktober 2018]

textdelning

  1. – spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upp­hovs­rätts­havaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
  2. – fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
  3. – ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.

[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]

Instagrammålet

en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Insta­gram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prosti­tuerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polis­anmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av måls­ägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Ut­slaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämnd­porr.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.

NIC

  1. – New internet computer – en enkel och billig dator utan hårddisk, avsedd enbart för internetanslutning. Den lanserades sommaren 2002 av New internet computer company, som ägdes av Oracles chef Larry Ellison. Företaget lades ned efter ett par år. – Jämför med Chromebook;
  2. – förkortning för Nationellt it‑brottscentrum – se Swedish cybercrime center.

[datorer] [förkortningar på N] [it-relaterad brottslighet] [namnbyte] [nerlagt] [svenska myndigheter] [ändrad 14 september 2021]

Madster

ett nerlagt fildelningsprogram som liknade Napster (betydelse 2). Från början hette det Aimster, eftersom det byggde på AIM, Aols (tidigare America Onlines) tjänst för snabb­med­delanden. Aol klagade, och därför tvingades Aimster att byta namn till Madster. Madster drogs sedan inför rätta av musik­branschen för att före­taget hjälpte till att sprida olovligt kopierad musik. Madster för­lorade, och verk­sam­heten lades ner i början av 2004.

[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 28 september 2017]

licens

  1. – i it: tillåtelse att använda ett datorprogram med beskrivning av vad användaren får och inte får göra med programmet. Licensen kan vara knuten till köp eller följa med gratis vid överlåtelse av program. – Betalda licenser är ett sätt för programföretag att behålla makten över programmen. Den som skaffar licens till ett program blir nämligen inte nödvändigtvis ägare till ett exemplar av programmet. Hon får bara rätt att använda programmet. Det innebär att programföretaget fortfarande äger programmet och kan förbjuda kunden att använda det om kunden bryter mot reglerna i licensavtalet. Detta gäller vare sig kunden betalar för programmet eller laddar ner det gratis. – För program med öppen källkod och för fri mjukvara används speciella licenser. Syftet med dem är dels att skydda källkodens öppenhet, dels att skydda upphovsmannen mot skadeståndskrav. – Det finns ett spektrum av licenser för öppen källkod. I ena änden finns licenser av så kallad BSD‑typ, som enkelt uttryckt säger ”gör vad du vill med detta program, men du får inte stämma oss om det blir problem”. I andra änden finns GPL‑licensen, som säger att ”detta är fri mjukvara, varje del av detta är fri mjukvara, detta kommer alltid att vara fri mjukvara och all annan källkod som använder minsta lilla del av denna källkod blir därmed också fri mjukvara”. Detta kallas för ”smittsamma” licenser. – Organisationen Open source initiative, OSI, håller reda på och godkänner olika slags licenser för öppen källkod. – Se också client access license (CAL) och licensure. – På engelska: license;
  2. – i andra sammanhang, som i yrkesbenämningar, till exempel licensed nurse, motsvaras license oftast av legitimation, licensed av legitimerad.

[licenser] [ändrad 27 juni 2020]

SLAPP

kort för strategic lawsuit against public participa­tion – i USA: stämning som metod att be­gränsa yttrandefriheten. Kallas också för lawfare (law+warfare). – Personer eller organisationer som kritiserar storföretag eller mäktiga personer eller som avslöjar missförhållanden stäms för förtal, intrång i upphovsrätt eller något annat. I USA kan det vara effektivt, eftersom den svarande i ett civilmål betalar sina egna kostnader, även om hon frias. Därför finns det i flera delstater anti‑SLAPP‑lagar som ger domstolen möjlighet att avvisa stämningar som i själva verket riktar sig mot den svarandes yttrandefrihet. – Se också cyberSLAPP lawsuits och chilling effect.

[förkortningar på S] [juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 31 januari 2020]