gromning

etablering av förtroendefull kontakt med ett barn på internet i syfte att senare kunna begå sexuella övergrepp mot barnet. – De som gromar barn kallas ibland på svenska för gromare, på engelska groomers. Den 1 juli 2009 infördes en svensk lag mot gromning. Det kallas i lagen för kontakt med barn i sexuellt syfte. Lagtexten finns i brottsbalken, sjätte kapitlet, paragraf 10a och paragraf 14 (länk). – I en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2013 beskrevs lagen som närmast verkningslös, se här. – Se också virtuell våld­täkt. – Ordet: Försvenskad form av engelska groomingdet att man sköter sitt yttre, skönhetsvård för män, troligen närmast från uttryck som groom a horse, alltså göra en häst fin inför en tävling.

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 5 juli 2019]

Foreign intelligence surveillance act

(FISA) – en amerikansk lag som reglerar över­vakningen av utländsk underrättelse­verk­sam­het i USA. – Övervakningen kan gälla misstänkt underrättelse­verk­sam­het som bedrivs av utlänningar i USA, men amerikanska medborgare kan också över­vakas enligt lagen. – Den nuvarande FISA-lagen är en modernisering av en lag från 1978, Foreign intelligence service act, som även den förkortades FISA. – Läs mer på USA:s justitiedepartements webbsidor (länk).

[lagar] [underrättelseverksamhet] [ändrad 9 mars 2022]

firmadominant

den del av ett företagsnamn som särskiljer företaget. – Firmadominanten brukar vara det namn som företaget är känt under: Ericsson är firmadominant i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Firmadominanten är inte automatiskt skyddad som varumärke. – Firma- används här i den äldre betydelsen företagsnamn. Termen firmadominant används fortfarande, även om man ibland ser företagsdominant eller företagsnamnsdominant – eller bara dominant när sammanhanget är givet. – Läs också om sekundärt kännetecken (under DBA).

[företag och ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 23 april 2023]

lawful interception

eller lawful intercept – laglig avläsning – hemlig polisiär avläsning av data- och telekommunikation med stöd i lag; ofta: de tekniska anordningarna som möjliggör det. Gäller normalt bestämda, namngivna personer eller organisationer som misstänks för brott, och kan bara göras efter domstolsbeslut. Jämfört med avlyssning av traditionell telefoni är laglig avläsning av internetbaserad kommunikation svårare att genomföra, eftersom trafiken på internet är ett flöde av separata paket, som kan vara avsedda för olika mottagare. Paket som inte är avsedda för den person som nämns i domstolsbeslutet får inte avläsas.

[avläsning] [juridik] [ändrad 24 april 2018]

ponzibedrägeri

ponzisvindel eller bara ponzi – bedrägeri där investerare luras att satsa pengar på en verksamhet som i själva verket inte är avsedd att dra in pengar, förutom de som investerarna sätter in. – Deltagarna satsar pengar och utlovas hög avkastning, kanske 30 pro­cent per månad. Det kan de också få under en tid. Avkastningen betalas nämligen med pengar som senare tillkommande deltagare sätter in. Däremot tjänar ponzibedrägeriet inga pengar, eller mycket lite, på att sälja varor eller tjänster. När det inte längre går att rekryt­era nya deltagare kollapsar bedrägeriet. Alla förlorar insatta pengar, förutom de som arrangerade svindeln och andra som drog sig ur i tid. – Ponzibedrägerier förutsätter inte att deltagarna rekryterar nya deltagare och är alltså annorlunda än pyramidspel. – Se också the greater fool theory. – Ponzibedrägerier är uppkallade efter den italienska bedragaren Carlo Ponzi (18821949), som efter fängelsestraff i USA blev ekonomisk rådgiv­are åt Italiens diktator Benito Mussolini. – Ponzisvindel är en vanlig form av bedräg­eri på internet. – En webbsida om Carlo Ponzi finns här (borttagen, arkiverad). – På engelska: Ponzi scheme.

[bluff och båg] [juridik] [ändrad 21 oktober 2021]

LZW

(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. – LZW-algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys (unisys.com). En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.

[bildbehandling] [förkortningar på L] [komprimering] [upphovsrätt] [ändrad 19 april 2017]

signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin underskrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant – se också e-underskrift;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 3 juni 2022]

bootleg

smyginspelning, tjuvinspelning – olovlig inspelning av musik från konsert, i synnerhet om inspelningen görs för att spridas vidare och i vinst­syfte. – Motsvarande för andra konstformer. Detta enligt branschorganisationen RIAA:s kategorisering av brott mot upphovsrätten. Andra kategorier är förfalskade inspelningar, piratutgåvor och piratkopiering över nätet. –Ordet: Bootlegging uppstod under förbudstiden i USA när folk gömde spritpluntor i stövel­skaftet (bootleg).

[upphovsrätt] [ändrad 12 november 2019]