principen att den som överför ett meddelande från avsändare till mottagare inte är ansvarig för innehållet. Om innehållet i ett brev är straffbart är det avsändaren som ska straffas, inte brevbäraren eller Posten. – Principen tillämpas i europeisk rätt även på elektronisk kommunikation. Företag som förmedlar data- och telekommunikation kan alltså inte åtalas för innehållet i e‑post, telefonsamtal eller på webbsidor. (Budbärarimmunitet gäller däremot inte för företag som tillhandahåller utrymme på servrar för webbsidor eller annan information.) – På engelska: messenger immunity, mere conduit. – Se också Manilaprinciperna och common carrier.
(compliance) – det att man följer regler, lagar, normer, standarder, specifikationer, lagar, bestämmelser eller anvisningar. – Efterlevnad har blivit en stor sak på 2000-talet, i synnerhet på USA‑marknaden, där företag kan få höga straff om de inte efterlever regler för redovisning och lagring av e‑post och annan information i it‑system (se Sarbanes‑Oxley).
– comply with [something] – efterleva [regler, anvisningar etcetera], följa [regler, etcetera], rätta sig efter;
– in compliance with – i enlighet med;
– is compliant with – efterlever, följer, rättar sig efter, tillämpar, är i enlighet med, anpassad till, kompatibel med. GDPR-compliant – GDPR‑anpassad, GDPR‑kompatibel.
– Översättningen följsamhet för compliance förekommer, men följsamhet betyder smidig anpassning, och är inte samma sak som compliance – efterlevnad.
(CISPA) – ett nedröstat amerikanskt lagförslag om att ge privata företag rätt att ta del av information om kommunikation på internet, insamlad av statliga organ. Lagförslaget lades fram 2011 i USA:s representanthus av republikanen Mike Rogers. Förslaget fick kraftig kritik från medborgarrättsorganisationer. Det röstades igenom i representanthuset i april 2013, men godkändes inte i senaten. Efter flera misslyckade försök att få CISPA antaget av senaten infördes i stället 2015 en liknande lag, Cybersecurity information sharing act (CISA).
(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för frihet på internet. – Aaron Swartz var bland annat med om att utveckla RSS, och deltog i standardiseringsarbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till förlaget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tidskriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kampanjen mot lagförslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress(länk). Han protesterade också mot behandlingen av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wikileaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR(länk), en webbplats för olika typer av akademiskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olovligen hade placerat i ett utrymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till domstol åtalades Swartz för dataintrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En uppgörelse mellan åklagaren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 påträffades Swartz död i sitt hem. Han hade begått självmord. Det har senare framkommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Självmordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets behandling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kongress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon(aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).
varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna begära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det innebär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benämningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten(RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas,rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.
högtidsdag som instiftades till minnet av kampanjen som ledde till att lagförslaget Stop online piracy act(SOPA) röstades ner i USA:s kongress 2012. Dagen skulle firas den 18 januari varje år med början 2013, men tycks ha fallit i glömska efter 2014. – Se internetfreedomday.net(arkiverad).
i svensk lag och EU-lag: all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. – Så definierades personuppgift i Personuppgiftslagen†(PuL). EU:s Dataskyddsförordning, som trädde i kraft i maj 2018 och då ersatte PuL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som personuppgifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som personuppgifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Från 2007 skilde PuL mellan:
en skrinlagd svensk statlig utredning som bland annat ville ge polis och åklagare rätt att begära fram information om e‑post och annan elektronisk kommunikation, även vid misstanke om lindriga brott. Utredningens förslag lades fram 2009, men hade 2019 inte lagts till grund för lagförslag eller beslut i riksdagen. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) sade i en intervju 2016 att han inte ens hade läst den (länk). – Utredningens officiella namn var En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) (länk). Förslaget innebar att åklagare skulle få rätt att begära fram information om misstänkta brottslingars elektroniska kommunikation utan domstolsprövning, även när det gällde misstanke om brott som inte straffas med fängelse. – 2022 kom rapporten Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, som under 2023 kommer att ligga till grund för ett lagförslag. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
en EU-rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallorapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är uppkallad efter författaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, däremot rekommendationer om en övergripande strategi mot påstådda brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
