Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 6 november 2019]

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dess­utom reglerar offentlig­­hets­principen. – Tryckfrihetsförordningen för­bjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (meddelarfrihet), ålägger mass­­medier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihets­­­för­ordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra mass­­­medier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förut­­sätt­ningen i båda fallen är att publikationen har ut­givnings­bevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlig­­hets­­principen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av all­männa handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryck­frihets­förordningen finns här (med ändringar från 2018).

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]

tragedy of the anticommons

teorin att om det finns alltför många äganderättshavare uppstår en situation där inget fungerar. – Exempel: om en uppfinnare måste ta hänsyn till alltför många innehavare av patent, upphovs­­rätt, mönsterskydd och varumärken slutar det kanske med att hon inte kan uppfinna något alls. Men syftet med upphovsrätt och patent är ju att stimulera uppfinningar, inte att försvåra. – Benämningen tragedy of the anticommons (ungefär ”det icke allmännas tragedi”) anspelar på tragedy of the commons (allmänningens tragedi), och myntades 1998 av den amerikanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.

[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 1 juni 2020]

BBS-lagen

Lag om ansvar för elektroniska an­slags­­tavlor – svensk lag om vem som ansvarar för inne­­hållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla upp­sikt över det som pub­li­ce­ras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna personupp­­gifter, bilder på sexuella över­grepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämp­lig på forum som skyddas av ytt­rande­­fri­­hets­­grund­lagen (YGL). – Lagtexten finns här. – Läs också om den amerikanska Section 230.

[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 9 september 2019]

copyleft

tillämpning av upp­hovs­rätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copy­left inne­bär att den som har upp­hovs­rätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot be­talning. Men bara på ett vill­kor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkom­mande användare samma rättigheter och skyldig­heter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och efter­som upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upp­hovs­rätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copy­left-principen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med pro­grammet. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free doc­u­men­ta­tion license, iddn och kopimi.

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 3 oktober 2017]

Stop online piracy act

(SOPA) – ett amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogen­heter att bekämpa pirat­kopiering och varu­för­falskningar. – Lag­för­slaget gav ut­rymme för stränga åtgärder mot webb­sidor som på­stods under­lätta eller be­främja pirat­kopiering. Dom­stolar skulle kunna be­sluta om för­bud mot att annonsera eller för­medla be­talningar till sådana webbsidor. Otillåten ut­sändning på inter­net (streaming) av upphovsrättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lagförslaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot SOPA och andra liknande lagar stängde bland annat Wiki­pedia alla sina engelskspråkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum an­ordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz† var drivande i kampanjen mot SOPA. – Hela lagförslaget finns här.

[lagar] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2017]

LulzSec

Lulz Security – en anonym hackar‑grupp som i juni 2011 begick dataintrång mot amerikanska senaten och mot kända före­tag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – LulzSec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlemmar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämpling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). Enligt USA:s justitiedepartements uppgifter i åtalet mot Julian Assange samarbetade Monsegur med FBI år 2012 (se pressmeddelande). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritan­nien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.

[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 juni 2020]

cybercasing

cyberrekning – tjuvars användning av infor­ma­tion på nätet för att av­göra om och när de ska bryta sig in i ett hus. – Tjuv­arna an­vänder till exempel platsbaserade tjänster för att se om husets ägare är hemma. Tjuvarna kan kanske också se på Facebook att familjen är bort­rest. – Engelska to case i tjuv­­jargong mot­­svarar svenska att reka (=re­kogno­scera). Det är ett gammalt ord för att studera ett hus innan man gör in­brott. (Se också cyber.)

[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 12 november 2018]