en nerlagd svensk organisation som stödde rätten att kopiera film och musik oberoende av upphovsrätten. – Piratbyrån grundades 2003 och lades ner 2010. (Se inlägg på bloggen Copyriot, länk, arkiverad). – Piratbyrån startade The Pirate Bay, som frikopplades under 2004. – Namnet Piratbyrån anspelar på motparten, Antipiratbyrån. – Läs också om Piratpartiet.
[nerlagt] [organisationer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2018]
– In English: Piratbyrån, the Bureau of piracy, was a Swedish organization that supported the right of free copying of digital content, regardless of copyright issues. It was founded in 2003 and disbanded in 2010. It started the famous filesharing site Pirate Bay, but spun it off in 2004. The name Piratbyrån alludes to the name of its opposite part, Antipiratbyrån, the Swedish organization for protection of the rights of copyright owners. – For more summaries in English, please click at this link.
Svenska antipiratbyrån – en nerlagd branschorganisation för skydd av upphovsrätts‑ägares rättigheter gentemot piratkopierare. Grundades 2001, nerlagd 2011, då den gick upp i Rättighetsalliansen. – Medlemmar i Antipiratbyrån var filmbolag, programföretag och datorspels-företag. Fanns på antipiratbyran.com. Ska inte förväxlas med sin nerlagda ärkefiende Piratbyrån†. – Läs också om Spridningskollen.
[branschorganisationer] [sammanslaget] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2021]
(Sarbanes-Oxley Act, oftast förkortat SOX, även Sarbox och SOA) – en amerikansk lag mot manipulering av bokföring och annan information i företag. – Lagen anger hur länge ekonomisk information måste lagras, även i elektronisk form, och att den ska skyddas mot efterhandsändringar. – Anpassning till Sarbanes‑Oxley har blivit ett krav på affärssystem, även utanför USA. (Se efterlevnad.) – Sarbanes‑Oxleylagen stiftades år 2002 efter de stora företagsskandalerna i USA. Den är uppkallad efter senatorn Paul Sarbanes (demokrat) och Michael Oxley (republikan) i representanthuset. – Läs också om SAS 70 och Rule 37(f). – Se också Gramm‑Leach‑Biley Act.
[företag och ekonomi] [lagar] [ändrad 29 augusti 2017]
(stalking) – förföljelse av någon fysiskt eller genom telefonsamtal, e‑post eller med andra medel. Juridiskt: olaga förföljelse. – Stalkning kan dels innebära att stalkaren följer efter och bevakar en person, vilket kan göras öppet eller i smyg, dels att stalkaren kontaktar offret med upprepade besök, brev, telefonsamtal, e‑post, trots att offret har gjort klart att detta inte är välkommet. – Stalkning kan vara öppet hotfull eller uttryck för idoldyrkan eller obesvarad förälskelse som har övergått i besatthet. (Se också parasocial.) Om trakasserierna mest sker på nätet talar man om nätstalkning. – Att samla in mängder av information om en person kallas ibland också för stalkning, som i uttrycket no stalk. (Jämför med doxing.) – Ordet: Engelska stalking beskrev från början smygande, tjuvskytte, att spåra vilt, att gå försiktigt, att skugga någon / något. I den ryska filmen Stalker (länk) från 1979 betyder stalker vägvisare. – Betydelsen att förfölja någon är rätt ny (1990‑talet). Ordet har försvenskats till stalkning med former som att stalka och stalkare. Det uttalas på svenska som det stavas. – Läs mer om stalkning i denna rapport från Brottsförebyggande rådet. – En lag från oktober 2011 förbjuder stalkning, som i lagen kallas för olaga förföljelse. (Lagtexten finns här, se fjärde kapitlet, fjärde paragrafen.) – Se också stalker app och stalker site. – Jämför med lurker och läs om motsatsen, antistalking.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [kartläggning] [ändrad 26 februari 2022]
GLBA – en amerikansk lag som föreskriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreglering av bank- och finansväsendet i USA, och upphävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Samtidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkringsbolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]
eller SD-gate – spridandet av tiotusentals lösenord på internet hösten 2011. Detta blev känt i slutet av oktober 2011 genom ett inlägg på Twitter. – Inlägget påstods komma från den före detta Sverigedemokratiska riksdagsledamoten William Petzäll (1988—2012). I inlägget påstods att Sverigedemokraterna (SD) länge hade haft tillgång till lösenorden till journalister på Aftonbladet och Expressen och till andra journalister. Petzäll förnekade att han hade skrivit inlägget på Twitter: han var vid tillfället inlagd för missbruksvård och hade då inte tillgång till vare sig dator eller mobiltelefon. Listan över lösenord kom från sajten Bloggtoppen, och hade varit på avvägar ett tag. Senare spreds även lösenord från sajten Gratisbio.se. Sverigedemokraterna hade alltså inget med lösenorden att göra. – I själva verket var det inte lösenord i klartext, utan så kallade lösenordshashar, det vill säga ett slags krypterade lösenord. Sådana är ofta lätta att knäcka. Risken med sådana listor på lösenord är främst att många användare har samma lösenord till många tjänster och konton. Har man listat ut ett lösenord kan man sedan alltså komma in på många konton.
– In English: SDgate or SD-gate was a scandal involving a leak to the internet of tens of thousands of passwords used by Swedish journalists. This happened in fall, 2011. The leak was made known in a Twitter tweet allegedly from William Petzäll (1988—2012), then a member of the Swedish parliament for the anti‑immigration party Sverigedemokraterna (SD). Petzäll denied having published the tweet. He had been at detox at the time, and did not have access to the internet. The list of passwords had in fact been in circulation for some time. Also, the passwords were not in plaintext, but hashes, meaning that it requires some cryptographical skills to get them into useful form. – For more summaries in English, click here.
[ord på -gate] [skandaler] [ändrad 19 september 2017]
Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD utvecklades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella utföranden av Unix, som macOS (Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvudalternativet till AT&T:s Unix, System V, och det har skett omfattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unixkrigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unixversion, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skillnader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group försöker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.
[förkortningar på B] [unix] [ändrad 5 april 2018]
ett nerlagt program för fildelning. – Det var ett alternativ till Kazaa†, eftersom LimeWire också kördes på nätverket FastTrack. LimeWire fälldes i maj 2010 i amerikansk domstol för intrång i musikförlagens upphovsrätt. I oktober 2010 stängdes LimeWire definitivt. Webbsidan limewire.com är stängd. – Se denna historik från 2019 i webbtidningen MEL (melmagazine.com).
[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 11 november 2019]
rätten att utan tillstånd återge målningar, fotografier och andra konstverk i recensioner, forskning, utbildning och nyheter. – Återgivningsrätt ligger nära citaträtt, och regleras i upphovsrätts‑lagens paragraf 23 (länk). – Återgivningsrätt och citaträtt motsvarar fair use i amerikansk upphovsrätt. – I ett kontroversiellt utslag i april 2016 fastslog Högsta domstolen att sajten Offentlig konst (länk), trots återgivningsrätten, inte hade rätt att publicera bilder på statyer och andra konstverk som är uppställda utomhus på allmän plats. Högsta domstolens utslag finns på denna länk.
[kultur och underhållning på webben] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2020]
- – internetprotokollet – se IP;
- – intellectual property – se immaterialrätt;
- – ingress protection – se kapslingsklassning;
- – instruction pointer – se instruktionspekare;
- – integrerad produktion – en svensk kvalitetsmärkning för jordbruksprodukter – se denna länk.
[förkortningar på I] [hårdvara] [internet] [programmering] [upphovsrätt] [ändrad 15 juli 2019]