lovlig förlaga

upphovsrättsligt skyddat material som det är tillåtet att göra kopia av för privat bruk. – Det är däremot förbjudet att kopiera sådant som inte är lovlig förlaga. En köpt CD eller DVD är till exempel lovlig förlaga om ägaren tar kopior av den för eget bruk. Ägaren får också ge bort enstaka kopior till vänner, men då får vännerna inte ta kopior av kopiorna – kopian är visserligen laglig, men den är däremot inte lovlig förlaga. Om man först måste knäcka ett kopieringsskydd för att göra en kopia är disken inte lovlig förlaga: genom att lägga in kopieringsskydd har utgivaren tydligt markerat att innehållet på disken inte får kopieras. – Upphovsrättsligt skyddad musik eller filmer som sprids på fildelningssajter är inte lovlig förlaga, eftersom materialet finns där utan upphovsrättshavarens tillstånd. Men om upphovspersonen själv lägger ut material på webbplatser som YouTube är det lovlig förlaga, och vem som vill får kopiera.

[upphovsrätt] [ändrad 31 maj 2021]

kod

  1. – system för att byta ut tecknen i ett med­de­lande, ofta också för att kasta om dem enligt ett bestämt mönster. (Att koda.) Kodning kan göras av två skäl:
    • – för att med­de­landet ska bli obe­grip­ligt för den som inte kan koden. Koden (kryp­te­rings­algo­ritmen), eller numera oftast bara nyckeln till koden, är då hemlig och används för att dölja ett med­de­landes innehåll för utom­stående (se kryp­te­ring);
    • – för att med­de­landen ska kunna lagras, överföras och / eller sorteras med tekniska medel, som i ASCII-kod och morse­kod, som inte är hemliga.

    – Ob­ser­vera att koden är hela systemet för utbyte och omkast­ning av tecken. Ett kodat med­de­lande består av kodord;

  2. instruktioner i dator­program som är skrivna med program­språk. (Se källkod och binärkod.) Att koda eller skriva kod är att realisera program som källkod (vilket inte är samma sak som att programmera). Här är det resultatet som kallas för kod;
  3. – inom kryptologi står kod för kryp­terings­system där klar­textens ord, siffror och annan information byts ut mot hela kodord var för sig. Till påsk kan stå för vid midnatt och onkel Knut för Linus Torvalds. Kod av denna typ är i princip omöjlig att knäcka; nack­delen är att sådan kod är svår att byta ut. Det krävs också att avsändaren överlämnar kodnyckeln till mottagaren. – Jämför med chiffer;
  4. – varukoder och liknande – korta teckenserier som står för varor eller andra saker som har längre namn när man talar om dem. Varukoder kan, men behöver inte, vara systematiskt uppbyggda. Se också avkodning;
  5. – vanlig, men egent­ligen felaktig, beteck­ning på lösen­ord, till exempel PIN, ofta kallad pinkod. Ett sådant nummer är varken kod eller kodord, eftersom siffrorna inte står för något. Det är en nyckel;
  6. lagbok, regelsamling, etiska normer.

– På engelska: code.

[informationshantering] [kryptering] [programmering] [ändrad 6 september 2019]

darknet

beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sök­motorernas index:

  1. – det mörka nätet – hemliga datornät med lösen­ords­-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
  2. – se anonymiserings­tjänst;
  3. – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan WillmanMicrosoft;
  4. – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svart­kast;
  5. – se Meshnet och Dark mail.

– Läs också om dark social och djup­webben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.

[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]

Lans, Håkan

(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navigationssystemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera ut­gånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora dator­till­verkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han själv i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med mot­part­erna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade tio år tidigare uppfunnit en något annorlunda mus. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upp­laga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.

[håkan lans] [patent] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Darkmarket

ett stoppat kriminellt internetforum för handel med stulna identiteter och kontouppgifter. Det stoppades 2008. – Dark­market grundades av Renukanth Subramaniam i London, och hade som mest 2 500 användare. Forumet användes också för planering av brott. Dark­market avslöjades 2008 efter att ha blivit infiltrerat i flera år av bland annat FBI. – Se boken Dark­market: cyberthieves, cyber­cops and you från 2011 av Misha Glenny (länk).

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 april 2020]

unique device identifier

UDID – avskaffat serienummer för Apples iPhone, iPad och iPod Touch†. Avvecklades med början 2011. – En UDID bestod av 40 siffror och bokstäver. Andra tillverkare brukar använda förkortningen UDI för sina mot­svarande nummer. – UDID användes för att identifiera utrustning gent­emot tjänster som iTunes. UDID kunde också läggas in i program så att programmet bara kunde köras på en be­stämd enhet. – I september 2011 blev det känt att en miljon UDID‑nummer med användarupp­gifter hade kommit på avvägar. Enligt sajten Antisec hade listan påträffats på en FBI‑agents dator. Apple förnekade genast att före­taget hade lämnat ut information om UDID till FBI. Senare uppgav före­taget Bluetoad att informationen hade stulits från dess servrar. Apple med­delade efter skandalen att UDID skulle avskaffas. – Läs också om IDFA.

[hårdvara] [it-säkerhet] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 28 oktober 2022]

upphovsrätt

(copyright) – upphovspersonens rätt till konstnärligt verk. Upphovspersonen har rätt att:

  • – erkännas som upphovsperson till verket;
  • – få skydd mot efterapningar och förvanskningar av sitt verk.
  • – få ekonomisk ersättning när verket framförs, visas, mångfaldigas eller sprids;

– Upphovsrätt delas in i ideell upp­hovs­rätt och ekonomisk upphovsrätt: 

  • – Ideell upp­hovs­rätt är rätten att nämnas som upphovsperson och rätten att skydda verket mot förvrängningar och plagiat. Den ideella upphovsrätten tillhör upphovs­personen (eller arvingarna), och kan inte säljas eller ges bort;
  • – Den ekonomiska upphovs­rätten är rätten att få betalt när verket framförs, visas eller mångfaldigas; den rätten kan upphovspersonen överlåta.

– Upphovs­rätten gäller till 70 år efter upphovs­personens död, sedan blir verket allmän egendom. – Datorprogram skyddas normalt av upphovsrätt som om källkoden var ett litterärt verk, men patentskydd av datorpro­gram eller delar av datorprogram blir allt vanligare, även om det är omstritt. – Upphovs­­rätt är en del av immaterial­­rätten. – Läs också om citaträtt och återgivnings­rätt. – Verk som längre inte skyddas av upphovs­rätt räknas som allmän egendom, och kallas för lovlig förlaga när det gäller rätten att kopiera. – IDG:s artiklar om upphovsrätt: länk.

[juridik] [upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]

allmän egendom

(public domain) – inte skyddad av upphovsrätt; upphovsrättsligt fri. – En skapelse som skyddas av upphovsrätt blir allmän egendom när upphovspersonen har varit död i 70 år. Om upphovsper­sonen är okänd gäller ändå upp­hovs­rätten, se herrelöst verk. – Datorprogram, konstnärliga verk och uppfinningar som är allmän egendom får vem som helst använda, ändra och sprida vidare utan att be om lov eller betala. När det gäller kopiering räknas verk som är allmän egendom som lovlig förlaga. – Place something in the public domainförklara något för allmän egen­dom, göra det till allmän egendom. – Observera att fri mjuk­vara skyddas av upphovsrätt. Det är alltså inte allmän egendom. Upphovspersonen kan visserligen, helt eller delvis, ge avkall på ensamrätten till de rättigheter som följer med upphovsrätten (se Creative commons), men äger ändå fortfarande upphovsrätten. – Observera också att program som sprids gratis (free­ware) eller mot fri­villig betal­ning (shareware) inte är allmän egen­dom om detta inte anges uttryckligen.

[upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]

Napster

  1. napster– en amerikansk tjänst som strömmar musik över nätet till betalande kunder. Hette tidigare Rhapsody†; Rhapsody köpte Napster 2011 och tog 2016 över namnet. –Se napster.com;
  2. – en nerlagd webbplats för utbyte av musikfiler (så kallad fildelning). Senare: ett numera avvecklat företag för laglig spridning av musik på nätet.

– Napster grundades 1999 av den då 19-årige amerikanske studenten Shawn Fanning, och gick i konkurs 2002. Det var det första kända nätverket för musikdelning. Fannings Napster var ett program som, med hjälp av en katalog på Napsters server, kunde söka efter musik i MP3-format på andra användares hårddiskar och låta sin användare hämta musiken utan avgift. Det satte igång den stora konflikten om pirat­kopierad musik, film och annat upphovsrättsligt skyddat material på internet. – 2001 tvingades Napster att stänga av sitt nätverk. Den tyska mediekoncernen Bertelsmann ville då köpa företaget, men det slutade med att Napster gick i konkurs 2002. Varumärket har sedan dess passerat mellan flera ägare, och 2011 gick det nuvarande Napster samman med Rhapsody, ett amerikanskt företag som säljer musikabonnemang över nätet. – Ur-Napsters juridiska svaghet var att det fanns en central katalog på Napsters server över de låtar som användarna kunde hämta. Musik­förlagen kunde därför hävda att Napster uppmuntrade piratkopiering. Senare efterföljare till Napster, som Gnutella och Fasttrack, undviker det juridiska problemet genom att de saknar central server. Alla filer och listor finns hos användarna.

[fildelning] [företag] [namnbyte] [upphovsrätt] [ändrad 27 september 2022]

fildelning

(file sharing)åtkomst till filer på andra användares datorer genom ett nätverk; möjlig­het att hämta (kopiera) filer från andra användares datorer; det att andra användare får tillgång till filer som man själv har.

  1. – tekniskt: möjlighet för datorer i ett lokalt nätverk eller företagsnätverk att komma åt filer på andra datorer i nätverket. Detta är helt lagligt och regleras genom nätverkets inställningar och tillämpning av organisationens policy. Det är en möjlighet som finns i alla nätverk för persondatorer;
  2. – ofta: möjlighet att ladda ner filmer, musik, datorspel och program från andra användares datorer genom internet. Detta är ofta olagligt, eftersom det kränker upphovsrätten till det material som laddas ner: upphovspersonerna får ingen ersättning. Otillåten fildelning kallas ibland för fuldelning.

– Utbytet av filer i nätverk som Kazaa† och med tekniker som BitTorrent är en form av fildelning. – Fildelning är något annat än nätverksmodellen P2P (peer‑to‑peer), även om de två ofta kombineras.

[fildelning] [nätverk] [upphovsrätt] [ändrad 7 februari 2020]