Kategori: juridik

Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.

Ukash-trojanen

ett skadeprogram som var vanligt 2012 – en polistrojan. Den infekterade datorn blev mer eller mindre oanvänd­bar. På bildskärmen visades ett meddel­ande som påstods komma från polisen. Användaren beskylldes för ett på­hittat brott och fick veta att datorn skulle vara oanvänd­bar tills hon hade betalat ett bötesbelopp. Allt detta var förstås lögn. – Ukash† var namnet på en seriös, senare uppköpt, betalningsförmedling på internet. Den hade inget med Ukash‑trojanen att göra.

[it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [ändrad 30 maj 2017]

polistrojan

  1. – datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligt­vis inte gör.) Kallas också för polisvirus. – Polistrojaner utför en typ av gisslanattacker. De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen vid attacken påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upphovsrätten, pornografi eller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli användbar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötesbeloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
  2. – trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.

[bluff och båg] [gisslanattacker] [it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [övervakning] [ändrad 9 september 2021]

Can-Spam

Controlling the assault of non-solicited pornography and marketing act of 2003 – amerikansk lag mot spam. Det är den första lag mot spam som gäller i hela USA. – Lagen förbjuder inte spam (massutskick av e‑post­reklam) som sådan, men den förbjuder ett antal knep som spammare brukar använda. Can‑Spam ställer krav på alla som skickar reklam med e-post:

  1. – det ska tydligt framgå att det är reklam;
  2. – det ska finnas en sann och relevant ärenderad;
  3. – det ska finnas en användbar avsändar­adress;
  4. – och en fysisk postadress;
  5. – mottagaren ska kunna tacka nej till framtida utskick (opt‑out, se nej‑krav), och:
  6. – avanmälningar ska registreras inom tio arbetsdagar.

– Lagen kritiserades från början som tandlös. Hela lagtexten finns här.

[förkortningar på C] [lagar] [spam] [ändrad 17 december 2018]

robocall

robotsamtal – automatisk uppringning med uppspelning av inspelade meddelanden. Används i politiska kampanjer och i reklam i USA. – Reverse robocalling är när privatpersoner använder samma teknik mot kampanjmakarna. – One ring robocall är när det bara ringer en gång: abonnenten kan då luras att ringa tillbaka för att få veta vad det gäller, och blir då kopplad till ett dyrt, avgiftsbelagt nummer. – En lag mot robotsamtal, the TRACED Act, röstades igenom i USA:s kongress 2019 – se denna länk. – Stavas också robo call; robo är kort för robot. – Jäm­för med phone­banking.

[missbruk] [politik] [telefoni] [ändrad 2 juli 2022]

Silk Road

en stängd hemlig marknadsplats på nätet. – Silk Road stängdes den 2 oktober 2013 av FBI. En ny sajt med samma namn och inriktning öppnades i början av november 2013. – Silk Road startade 2011, och förmedlade affärer i narkotika och annat olagligt. All kommunikation med Silk Road skedde genom nätverket Tor, som gör meddelanden nästan omöjliga att spåra. Alla betalningar skedde i kryptovalutan bitcoin. Bakom Silk Road stod, enligt FBI, amerikanen Ross William Ulbricht, som enligt domen är identisk med Dread Pirate Roberts. Ulbricht förnekar att det är han. Förutom medverkan till narkotikahandel och penningtvätt åtalades Ulbricht för anstiftan till mord. Han påstods ha anlitat en yrkesmördare för att döda en person som hade hotat att avslöja Silk Roads klienter. Något mordoffer har dock inte påträffats. – I februari 2015 dömdes Ulbricht till fängelse upp till livstid för narkotikahandel, penningtvätt och data­intrång, men inte för anstiftan till mord. I maj 2015 dömdes han till livstids fängelse utan möjlighet till benådning och till att betala 138 miljoner dollar i skadestånd. – Efter domen har det framkommit att den amerikanska federala narkotikapolisen DEA hade infiltrerat Silk Road. Vissa uppgifter från spaningen hemlig­hölls i rättegången mot Ulbricht för att spaningen inte skulle spräckas. Bland annat tycks DEA ha fejkat det påstådda beställningsmordet (ingen dog) åt Dread Pirate Roberts. – Se artikel i Wired: länk. – Läs också om the hidden wiki. – Efter att Silk Road stängdes har flera liknande sajter försökt ta över kunderna, till exempel Black market reloaded och evo­lution market. – Namnet: Sidenvägen är den historiska handels­leden mellan Medelhavet och Kina genom Central­asien.

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 januari 2019]

Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotopp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

patientdatalagen

svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.

[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleverans – se Kungliga bibliotekets webbsidor.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]

elektroniska pengar

e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:

  1. – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här. Läs också om digitala centralbankspengar;
  2. – digitala valutor som inte behöver vara knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.

– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.

– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:

  1. – kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
  2. – elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras – se dubbelspendering. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsument­erna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.

– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 15 juli 2021]