Swefilmer

en stängd svensk webbsajt som sände ström­mande filmer och tv‑serier utan till­stånd av upp­hovs­rätts‑havarna. – I maj 2017 dömdes de två personerna bakom Swefilmer, Ola Johansson och Alisan Biber, i Varbergs tingsrätt för brott mot upphovsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst för Johansson respektive tre års fängelse för brott mot upphovsrätten och, i Bibers fall, dessutom för grovt penningtvättsbrott. (Se pressmeddelande från tings­rätten.) Filmbolagen överklagade domen. Hovrätten för Västra Sverige skärpte straffen i mars 2018, se pressmeddelande. Bibers fängelsestraff blev fyra år. Fyra miljoner kronor ska förverkas, och de dömda ska betala 2,2 miljoner kronor i skadestånd till filmbolaget. En ansökan till Högsta domstolen om resning avslogs i juni 2019, se denna länk. – Swefilmer grundades 2011. Efter en polisrazzia den 8 juli 2015 meddelade sajtens ägare att den stängdes den 31 juli 2015. Men verksamheten har fortsatt under samma namn, fast under andra toppdomäner. Ola Johans­son, som var administratör, satt i samband med razzian i häkte i 90 timmar. Han och Alisan Biber åtalades senare för brott mot upphovsrättslagen. Åklagaren bedömde att sajten hade dragit in ungefär 12,5 miljoner kronor, och begärde att beloppet skulle tas i beslag. Pengarna var huvud­sak­ligen intäkter från annonsering. – I slutet av juni 2015 spreds rykten på internet att Ola Johans­son riskerade 15 års fängelse. Det var en kraftig över­drift. Högsta straffet i Sverige för brott mot upp­hovs­rätten är två års fängelse (se blogginlägg i DN: länk). Att Alisan Biber dömdes till fyra års fängelse i hovrätten beror på att han dömdes både för upp­hovs­rätts­brott och för grov penningtvätt. – I februari 2018 stämde Bonnier Broadcasting Ola Johansson på 24 miljoner kronor för otillåten spridning av fyra filmer. – Mer i denna artikel i magasinet Filter.

– In English: Swefilmer is, or was, a Swedish web site that streams movies and television serials to the public. In March 2018, one of the men behind the site was sentenced to four years in prison for copyright infringement and money laundering; another man was given a suspended sentence combined with community service. Four million Swedish kronor are forfeit, and the two men are to pay 2,2 million kronor in damages. – After a police crackdown in July 31, 2015, the operators of the site decided to close it down. However, Swefilmer sites since then have opened under other top domains. The prosecutor claimed that Swefilmer earned approximately 12,5 million Swedish kronor in advertising revenues since it was founded in 2011. Rumors circulating in social media in July 2015 said that the administrator and others could face 15 years in prison. This was highly exaggerated: the maximum term in Sweden for copyright infringement is two years; the four‑year sentence also included money laundering. – In February 2018, Bonnier Broadcasting sued the owner of Swefilmer for 24 million Swedish kronor for the illegal distribution of four films. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]

Ashley Madison

en nordamerikansk dejtingsajt som uttryck­ligen vänder sig till personer som vill vara otrogna. – Upp­gifter om ett stort antal av Ashley Madisons kunder spreds på inter­net i juli 2015. Exakt hur många är okänt. Även personuppgifter som Ashley­ Madison, mot en avgift på 19 dollar, hade lovat kunder att radera spreds. Sajtens ägare, det kanadensiska före­taget Avid Life Media, numera Ruby (rubylife.com), bekräftade dataläckan i ett pressmeddelande (länk). I en uppgörelse 2017 förband sig Ruby att betala 11,2 miljoner USA‑dollar till de drabbade (se denna länk). Även personuppgifter från dejtingsajterna Cougar life och Established men spreds. – Bakom intrånget uppgavs hackar‑gruppen The impact team stå.

[dataläckor] [företag] [skandaler] [ändrad 19 december 2018]

Gamergate

en infekterad debatt om sexism och kvinnohat i datorspelsvärlden. – Gamergate in­leddes i augusti 2014 när den amerikanska spel­ut­vecklaren Zoe Quinn ut­sattes för trakasserier på nätet efter att hennes före detta pojkvän Eron Gjoni hade lagt ut be­skyllningar, varav en del gällde sexualitet, mot henne. Hon ut­sattes därefter för anonyma hot om våld­täkt och blev mordhotad. – Hän­del­serna ledde till en omfattande diskussion om datorspel, dator­spelarnas mentalitet och hur kvinnor behandlas i datorspelsvärlden. – Läs också om Anita Sarkeesian och om filmen GTFO.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ord på -gate] [skandaler] [spel] [ändrad 6 juli 2017]

Snowden, Edward

Foto av Edward Snowden.
Edward Snowden.

amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s över­vakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2020). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Väst­europa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon miss­tanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European crypto­logic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood⇢priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computerlänk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.

[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 15 juni 2020]

robo-signing

en skandal då tusentals bostadslån i USA sades upp med automatik på grund av påstådd ute­bliven be­talning. – Robo‑signing blev en skandal runt 2010 när det blev känt att företag köpte upp dåliga bo­stads­lån från banker och sa upp lån­tagarna för att sedan kunna tvångs­för­sälja deras bo­städer. Företagen lät under­teckna dokumenten om uppsägning och skicka ut dem utan att först ha kon­trollerat ifall upp­sägningen hade laglig grund. De personer som under­tecknade dokumenten kallas för robo­signers. Många människor blev av med sina bo­städer utan giltig anledning, efter­som de inte för­mådde försvara sig. Upp­sägningarna gjordes på ett robot­mässigt sätt, därav namnet – det var inga robotar inblandade. – Se också robo‑suing.

[skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Pirate Bay

Pirate Bays symbol: ett segelfartyg med piratmärket på storseglet. Men i stället för en dödskalle och korslagda benknotor är det en bandkassett och korslagda benknotor.
Lägg märke till band­kassetten på seglet.

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av pirat­kopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polis­razzia som genom­fördes på begäran av USA:s regering. Rätte­gång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gott­frid Svartholm Warg, till ett års fängelse var­dera och till att betala 30 miljoner kronor i skade­stånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rätte­gången för spectrial, skåde­­process. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl be­varad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webb­plats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webb­sajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som för­utom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklag­a­ren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tings­rätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webb­­sidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med bittorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker-sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nord­­korea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2019]

Freedom hosting

ett hemligt nätverk som bland annat påstås sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Organisationen, som från början ska ha letts av irländaren Eric Eoin Marques, använder nätverket Tor för ospårbar kommunikation genom internet. Marques greps i augusti 2013, och USA begärde honom då utlämnad. I december 2015 beslöt en hovrättsdomare i Dublin att han skulle utlämnas, men Marques överklagade. Han utlämnades till USA i mars 2019. I februari 2020 erkände sig Marques, efter en uppgörelse med åklagare, skyldig till att ha drivit ett nätverk som främjade spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Om domaren godtar erkännande döms Marques till minst 15 års fängelse. – Kort efter att Marques greps saboterades Freedom hostings nätverk av någon okänd, trots att dess uppbyggnad borde göra det omöjligt. – Försvarare av Freedom hosting hävdar att nätverket primärt är till för att skydda yttrandefrihet, och att bilderna på sexuella över­grepp mot barn är ett oönskat miss­­bruk. – En längre artikel om Freedom hosting och Eric Eoin Marques finns i denna artikel från 2019 i Irish Mirror.

[rättsfall] [ändrad 7 februari 2020]

Instagrammålet

en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Insta­gram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prosti­tuerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polis­anmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av måls­ägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Ut­slaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämnd­porr.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.

Swartz, Aaron

Porträtt av Aaron Swartz.
Aaron Swartz.

(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för fri­het på inter­net. – Aaron Swartz var bland annat med om att ut­­veckla RSS, och del­tog i stan­dard­i­se­rings­­arbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till för­­laget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tid­­skriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kam­panjen mot lag­­förslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress (länk). Han protest­e­ra­de också mot be­­hand­ling­en av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wiki­­leaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR (länk), en webb­­plats för olika typer av aka­de­miskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olov­ligen hade placerat i ett ut­rymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till dom­stol åtalades Swartz för data­­­intrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En upp­görelse mellan åklag­aren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 på­­träff­a­des Swartz död i sitt hem. Han hade be­gått själv­­mord. Det har senare fram­­kommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Själv­­mordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets be­­hand­ling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kon­­gress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon (aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).

– Två dokumentärfilmer om Aaron Swartz är:

  • Killswitch: the battle to control the internet från 2014 (killswitchthefilm.com);
  • The internet’s own boy: the story of Aaron Swartz, också från 2014 (länk).

[aaron swartz] [aktivism] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [årsdagar] [ändrad 27 oktober 2017]