DXC Technology – ett amerikanskt bolag som bildades 2017 genom att HPE:s division för företagstjänster slogs ihop med Computer Sciences Corporation (CSC).– DXC tog då över ungefär 2/3 av HPE:s dåvarande personal, ungefär 100 000 personer. – Se dxc.com. (DXC är en pseudoförkortning.) – 2019 inlämnade några investerare en grupptalan (se denna pdf) mot HPE och DXC. De hävdade att HPE, när DXC bildades, lämnade vilseledande information om kommande uppsägningar i det nya företaget. Enligt HPE skulle en del dubblerade funktioner i det sammanslagna bolaget elimineras. I grupptalan hävdas i stället att DXC har sagt upp den mest erfarna och, framför allt, den mest välavlönade personalen. – HPE har försökt få stämningen ogiltigförklarad, men i januari 2023 förklarade Kaliforniens högsta domstol att stämningen ska prövas.
[företag] [förkortningar på D] [pseudoförkortningar] [rättsfall] [13 januari 2023]
en uppsättning typsnitt från Google som får användas fritt och gratis. – Typsnitten används av miljoner webbplatser. Google Fonts finns på fonts.google.com. – En tysk webbplats dömdes i januari 2022 att betala 100 euro i böter för att ha använt typsnitt från Google Fonts. Anledningen är att varje gång som någon besöker webbplatsen så laddas typsnittet från Google Fonts ner till besökarens webbläsare från Googles servrar. Då skickas också besökarens IP‑adress till Google i USA. Det strider mot EU:s dataskyddsförordning och är alltså straffbart. För att undvika böter skulle webbplatsen antingen ha krävt samtycke från besökaren eller lagrat typsnittet lokalt. – Domen finns här (på tyska): rewis.io/urteile…. – Läs också om Noto. – IDG:s artiklar om Google Fonts: länk.
[rättsfall] [typografi] [ändrad 2 februari 2022]
amerikansk spelutvecklare som bland annat utvecklar World of warcraft och Candy Crush. – Activision Blizzard bildades 2008 när Vivendi Games, ägare av Blizzard Entertainment, slogs ihop med Activision. – Activision Blizzard stämdes i juli 2021 av Kaliforniens arbetsmiljöverk för diskriminering och kränkande behandling av anställda kvinnor (se pressmeddelande). – I januari 2022 blev det känt att Microsoft vill köpa Activision Blizzard för 68,7 miljarder dollar. Men i oktober 2022 inledde den brittiska konkurrensmyndigheten Competition and markets authority, CMA, (länk), en fördjupad utredning som kan stoppa affären. I december 2022 gick även USA:s Federal trade commission (FTC) till domstol för att stoppa köpet. I april 2023 sa brittiska konkurrensverket nej till affären, medan EU‑kommissionen sa ja i maj 2023. – IDG:s artiklar om Activision Blizzard: länk.
[arbetsmiljö] [företag] [rättsfall och skandaler] [spel] [uppköpt] [ändrad 16 maj 2023]
- – John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987 McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på
whoismcafee.com (nere sedan december 2022);
- – McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till
Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – I januari 2022 meddelades att McAfee Corps företagsdel, McAfee Enterprise, och ett annat företag, FireEye, slås samman under namnet Trellix – se trellix.com. – Resten av McAfee Corp finns kvar på mcafee.com. – IDG:s artiklar om McAfee: länk.
[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [ändrad 20 januari 2o23]
ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. – EnceoChat användes av brottslingar i hela Europa, men det avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt (se budbärarimmunitet), och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon. – Läs också om SKY ECC och ANoM.
[chatt] [juridik] [skyddad kommunikation] [ändrad 28 februari 2022]
benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.
[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]
svensk myndighet med ansvar för fängelser, häkten och frivård (kriminalvarden.se); i maj 2020 ertappad med ansvarslös hantering av it‑säkerheten. – Tv‑programmet TV4 Nyheterna (tv4.se) hade skickat mejl till myndighetens nio högsta chefer med texten att deras lösenord hade gått ut och måste förnyas. En länk för förnyelse av lösenord fanns i mejlet, men gick till en webbsida som nyhetsprogrammets undersökande reportrar bara använde för att registrera anrop. Trots att avsändaren av mejlet uppenbarligen inte fanns på Kriminalvården var det sex av nio höga chefer, inklusive kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm, som klickade på mejlet. När TV4 Nyheterna bad Kriminalvården att kommentera avslöjandet anmälde Kriminalvården tv‑programmet för dataintrång. – Se TV4 Nyheternas webbsidor: länk.
– In English: The Swedish prison and probation service was in May, 2020, found handling IT security in an irresponsible way at the agency’s top level. The news program TV4 Nyheterna sent emails to agency top executives, requesting them to renew their passwords. Although the mail obviously did not come from the agency’s IT department, six out of nine executives, including the head of security, still clicked on the link, which did nothing but register the call. When confronted by the reporters, the prison and probation service reported TV4 Nyheterna to the police for unauthorized access to its IT system. – For more summaries in English, please click on this link.
[it-säkerhet] [rättsfall och skandaler] [svenska myndigheter] [19 april 2023]
en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. I december 2022 ska han ha erkänt (men han hade då ännu inte ställts inför rätta). Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.
[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 19 december 2022]
Apples begränsning av prestanda på äldre modeller av iPhone. – Många tror att Apple gör det för att få kunderna att köpa nyare modeller. Begränsningarna installeras genom uppgraderingar av operativsystemet iOS. Apple har hävdat att prestanda begränsas för att operativsystemet ska förbli stabilt när gamla batterier försämras. Kritiker anmärkte att det vore bättre om Apple sänkte priset för byte av batterier, vilket Apple senare också gjorde. Försämringarna uppmärksammades först 2016. – I februari 2020 dömde en fransk domstol Apple att betala 25 miljoner euro i böter för att avsiktligt ha gjort telefonerna långsammare. I slutet av samma månad dömdes Apple i en domstol i Kalifornien att betala 25 dollar till varje ägare av iPhone i serierna 6 och 7 som har installerat iOS version 10.2.1 eller senare.
[ord på gate] [mobiltelefoner] [prestanda] [rättsfall] [10 mars 2020]
en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 låg ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp fick tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänst – länk.
[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]