kaklagen

lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kak­lagen bygger på ett EU‑direk­tiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webb­sidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacyförordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]

Sarbanes-Oxley

(Sarbanes-Oxley Act, oftast förkortat SOX, även Sarbox och SOA) – en amerikansk lag mot manipulering av bokföring och annan in­formation i före­tag. – Lagen anger hur länge ekonomisk in­formation måste lagras, även i elektron­isk form, och att den ska skyddas mot efter­hands­ändringar. – Anpassning till Sarbanes‑Oxley har blivit ett krav på affärs­system, även utanför USA. (Se efterlevnad.) – Sarbanes‑Oxley­lagen stiftades år 2002 efter de stora företagsskandalerna i USA. Den är upp­kallad efter senatorn Paul Sarbanes (demokrat) och Michael Oxley (republikan) i representanthuset. – Läs också om SAS 70 och Rule 37(f). – Se också Gramm‑Leach‑Biley Act.

[företag och ekonomi] [lagar] [ändrad 29 augusti 2017]

stalkning

(stalking) – förföljelse av någon fysiskt eller genom telefonsamtal, e‑post eller med andra medel. Juridiskt: olaga förföljelse. – Stalkning kan dels innebära att stalkaren följer efter och bevakar en person, vilket kan göras öppet eller i smyg, dels att stalkaren kontaktar offret med upprepade besök, brev, telefonsamtal, e‑post, trots att offret har gjort klart att detta inte är välkommet. – Stalkning kan vara öppet hot­full eller uttryck för idoldyrkan eller obesvarad för­älskelse som har över­gått i besatthet. (Se också parasocial.) Om trakasserierna mest sker på nätet talar man om nätstalkning. – Att samla in mängder av information om en person kallas ibland också för stalkning, som i uttrycket no stalk. (Jäm­för med doxing.) – Ordet: Engelska stalking beskrev från början smygande, tjuvskytte, att spåra vilt, att gå försiktigt, att skugga någon / något. I den ryska filmen Stalker (länk) från 1979 betyder stalker vägvisare. – Betydelsen att förfölja någon är rätt ny (1990‑talet). Ordet har försvenskats till stalkning med former som att stalka och stalkare. Det uttalas på svenska som det stavas. – Läs mer om stalkning i denna rapport från Brottsförebyggande rådet. – En lag från oktober 2011 förbjuder stalkning, som i lagen kallas för olaga förföljelse. (Lagtexten finns här, se fjärde kapitlet, fjärde paragrafen.) – Se också stalker app och stalker site. – Jämför med lurker och läs om motsatsen, antistalking.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [kartläggning] [ändrad 26 februari 2022]

Gramm-Leach-Biley Act

GLBA – en amerikansk lag som före­skriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreg­le­ring av bank- och finansväsendet i USA, och upphävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Samtidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkringsbolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.

[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]

Can-Spam

Controlling the assault of non-solicited pornography and marketing act of 2003 – amerikansk lag mot spam. Det är den första lag mot spam som gäller i hela USA. – Lagen förbjuder inte spam (massutskick av e‑post­reklam) som sådan, men den förbjuder ett antal knep som spammare brukar använda. Can‑Spam ställer krav på alla som skickar reklam med e-post:

  1. – det ska tydligt framgå att det är reklam;
  2. – det ska finnas en sann och relevant ärenderad;
  3. – det ska finnas en användbar avsändar­adress;
  4. – och en fysisk postadress;
  5. – mottagaren ska kunna tacka nej till framtida utskick (opt‑out, se nej‑krav), och:
  6. – avanmälningar ska registreras inom tio arbetsdagar.

– Lagen kritiserades från början som tandlös. Hela lagtexten finns här.

[förkortningar på C] [lagar] [spam] [ändrad 17 december 2018]

robocall

robotsamtal – automatisk uppringning med uppspelning av inspelade meddelanden. Används i politiska kampanjer och i reklam i USA. – Reverse robocalling är när privatpersoner använder samma teknik mot kampanjmakarna. – One ring robocall är när det bara ringer en gång: abonnenten kan då luras att ringa tillbaka för att få veta vad det gäller, och blir då kopplad till ett dyrt, avgiftsbelagt nummer. – En lag mot robotsamtal, the TRACED Act, röstades igenom i USA:s kongress 2019se denna länk. – Stavas också robo call; robo är kort för robot. – Jäm­för med phone­banking.

[missbruk] [politik] [telefoni] [ändrad 2 juli 2022]

patientdatalagen

svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.

[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleveransse Kungliga bibliotekets webbsidor.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]

elektroniska pengar

e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:

  1. – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här. Läs också om digitala centralbankspengar;
  2. digitala valutor som inte behöver vara knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.

– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.

– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:

  1. kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
  2. elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras – se dubbelspendering. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsument­erna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.

– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 15 juli 2021]

e-pliktlagen

lag om att kopior av alla elektro­niska pub­li­ka­tioner ska lämnas till Kungliga bib­lio­te­ket, KB (kb.se). Det är en utvidgning av regeln om att pliktexemplar av alla tryckta publi­ka­tioner måste lämnas till KB och till några andra bibliotek. – E‑pliktlagen gäller sedan den 1 juli 2012, och omfattar i princip allt material som görs tillgäng­ligt för allmänheten genom internet eller genom andra offentliga datornätverk. Den gäller även för datorspel.– Det formella namnet på lagen är Lag om pliktexemplar av elektroniskt material – se Svensk författningssamling.

[arkiv och bibliotek] [lagar] [publicering] [ändrad 24 maj 2021]