faktoid

spritt påstående som är falskt, men tas för sant. – Kända fak­to­ider är att på medel­tiden trodde alla att jorden var platt (fel) eller att Kristian tyrann i Dan­mark kallades för Kristian den gode (fel). – Ordet faktoid blev spritt i Sverige 2008 med Peter Olaussons bok Faktoider: för­sant­hållna osanningar, halv­san­ningar och miss­upp­fatt­ningar, men det hade an­vänts tidigare i samma be­ty­delse, se Språkrådet (arkiverad länk). – Se också vandringssägen. – På engelska talar man om zombie lies. – Jäm­för med engelska factoid, som oftast betyder kuriositet – så kallat värde­löst vetande

[fel] [källkritik] [ändrad 13 januari 2020]

glurge

sötsliskig uppbygglig historia som påstås vara sann, men som är påhittad eller över­­driven. Alltså ett slags vandringssägen. Glurges sprids ofta med e‑post av välmenande personer (se också kräkpost). Handlar ofta om bönens makt, positivt tänkande eller om självuppoffrande mödrar eller hundar. Det engelska ordet glurge myntades 1998 av en Patricia Chapin i en diskussionslista om vandrings­sägner. – En utförlig beskrivning finns på sajten TV Tropes: länk.

[jargong] [källkritik] [ändrad 6 april 2020]

C++

ett av de viktigaste program­språken, utformat för objektorienterad program­mering. – C++ utvecklades 1979—1985 av dansken Bjarne Stroustrup (stroustrup.com), då på Bell Labs. Han var inspirerad av Simula 67, men han skrev språket i C. (C++ betyder C+1.) C++ fick snabbt stor spridning, bland annat för att AT&T införde C++ som standardspråk. – Liksom föregångaren C är C++ kraftfullt och ger programmeraren goda möjlig­heter till detaljstyrning, och liksom C har C++ brister, främst dålig minneshantering. – Angående ryktet om att Bjarne Stroustrup uppfann C++ bara för att skapa väl­betalda jobb åt programmerare, se webbplatsen Snopes (länk).

[programspråk] [skvaller och rykten] [ändrad 31 juli 2019]

zombie

  1. – dator som har tagits över i smyg av utom­stående, och som an­vänds för att skicka spam eller annat oönskat till tredje part. Ingår ofta i ett botnät. – Benämningen zombie (eller zombie drone) används ibland också om det skadeprogram som har installerats på den infekterade datorn, men det korrekta är att kalla själva datorn för zombie. Sabotageprogrammet är en trojansk häst (”trojan”);
  2. – en oskyddad webb­server som används av utomstående för sabotage mot tredje part (överbelastningsattacker). – Se också pulserande zombie;
  3. – övergiven webbsida, i synnerhet en som inte har uppdaterats på åratal men som ändå har flyttats från en webbadress (URL) till en annan;
  4. zombiedata – data som man tror har raderats, men som ändå finns kvar i systemet och dyker upp på olämpliga ställen;
  5. – i Unix: zombie process – en ­­process som har avslutats, men som inte har rapporterat det till operativsystemet;
  6. zombie debt – återupplivad skuld skuld som långivaren har glömt bort, men sedan kommer ihåg efter lång tid och då kräver in;
  7. – företag som nätt och jämnt undgår konkurs: det kan betala räkningarna, men har inte råd med någon egentlig verksamhet;
  8. zombie cookie – kaka som återskapas efter att man har raderat den. – Se super­cookie;
  9. zombie car – bil som startar av sig själv på grund av fel i datorsystemet eller på grund av sabotage av datorsystemet; även: övergiven bil;
  10. zombie statistic – felaktig statistisk uppgift som sprids vidare trots att den har bevisats vara fel;
  11. zombie batteries – urladdade batterier som läggs i vanliga sopor och som kan orsaka bränder. (Uttjänta batterier ska läggas i särskilda återvinningskärl.)

– Se också laptop zombie, mobil­zombiesmombie och zombie lie. – Ordet: En zombie är i haitisk folktro en levande död, en som har uppväckts från sken­bar död för att utnyttjas som viljelös slav. Själva ordet tros antingen komma från västafrikanska språk som kikongo eller kimbunu, där det betyder gud eller fetisch, eller från spanska sombra, skugga, i Louisianakreol även: spöke.

[attacker] [kakor] [källkritik] [skadeprogram] [språktips] [unix] [ändrad 26 oktober 2020]

Alexis de Tocqueville Institution

numera avvecklad höger­inriktad amerikansk tanke­smedja, känd för att ha utpekat öppen käll­kod som en fara. – Tanke­­smedjan grundades 1988, och gjorde på 1990‑talet bland annat jobb åt tobaks­­företaget Philip Morris. Alexis de Tocque­ville Institution kom i ramp­ljuset för­sommaren 2002, då den gjorde sig till åtlöje genom att publicera en skrift (länk) som beskrev öppen käll­kod som en fara för it-säker­heten och, fast bara i förhandsreklamen, som ett hjälpmedel för terrorister. 2004 försökte Alexis de Tocque­ville Institution i skriften Samizdat visa att Linux bygger på stulen käll­kod från Minix, trots att Minix upp­hovs­man Andrew Tanen­­baum bestrider detta (länk). Verk­­sam­­heten har i stort sett legat nere sedan 2006. Webb­­sidan upp­daterades 2011 men tycks sedan dess ha lagts ner. – Namnet: Upp­kallad efter den franska för­­fat­taren och stats­­vetaren Alexis de Tocqueville (1805—1859), som skrev en berömd bok om USA. – Se Wikipedia.

[desinformation] [ändrad 29 januari 2019]

Chrome

  1. – en webbläsare från Google. – Chrome släpptes i september 2008. Den kör varje enskild öppen webb­sida som en separat process i operativ­systemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan: andra öppna webbsidor påverkas inte. Detta gör det också svårare att sprida sabotage­program från webbsidor. – I maj 2016 uppgav analysföretaget Net Applications (se denna länk) att Chrome var världens mest använda webbläsare. – Se google.com/chrome. – Läs också om Chromium och Chrome OS.
  2. – (om IBM) – se Project Chrome.

[skvaller och rykten] [webb­läsare] [ändrad 24 november 2018] 

hoax

bluff, falsarium – genom­arbetat försök att få folk att tro att något påhittat är sant eller äkta. Detta kan göras som ofog eller skämt, som ett sätt att visa att folk är godtrogna, som ett sätt att få publicitet eller som led i bedrägeri. Det är inte kriminellt att göra en hoax, såvida den inte är led i ett brott. Om det är ett brott kallas det på engelska ibland för sting (blåsning). – En hoax riktar sig nästan alltid till en stor publik. Om folk går på den upp­står kanske en vandringssägen. (Se också kräk­post och prank.) – En tavelförfalskning som görs enbart i vinstsyfte är ingen hoax (det är ett bedrägeri, fraud), men en tavelförfalskning som görs för att visa att folk är lättlurade är en hoax. På inter­net kan en hoax vara ett mejl som varnar för datavirus som inte finns längre (se virusvarning), som utlovar gratis mobiltelefoner (se Anna Swelung) eller som försöker skapa moralpanik om något som inte har hänt (se bonsai kittens). De börjar som medvetna skämt och lever vidare som vandringssägner. – Sådana mejl brukar uppmana mottagaren att genast skicka mejlet vidare till alla hon känner. Den ursprungliga avsändaren tycker att det är roligt att folk låter sig luras. – Ordet hoax kommer troligen av hocus (som i hokus pokus). Det har funnits på engelska sedan 1700‑talet och är alltså ingen datorterm, men hoaxes är vanliga på internet. – Jäm­för med fraud, Ponzi scheme, prank, scam och spoof. – Se också Museum of hoaxes (länk).

[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 18 januari 2018]